| 1. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Minnesord: Thomas Brante 1947–2016
- 2016
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 53:4, s. 437-442
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Eriksson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Allocation of infrastructure cost in the maritime sector
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This deliverable consists in principle of two parts; one part with a review of the literature around maritime infrastructure cost with a focus on fairways (section 3), pilotage (section 4) and ports (section 5) and another part with an in-depth study on the Baltic icebreaking fleet (section 6). Our main conclusion from the first part is that all these parts of the infrastructure (fairways, pilotage and ports) show significant economies of scale. A long run marginal cost pricing strategy will never recover the cost and a short run pricing strategy (including user costs) will have problems with cost recovery if the capacity utilisation is low. The pricing strategies observed seem to use numerous forms of two part tariffs and "Ramsey" pricing solutions to solve the cost recovery issue of the sector. The consequence of all these (small) deviations from marginal cost pricing should probably be further analysed. The second part deals with icebreaking and notes that icebreaking in open water is not charged for by any EU Member State. Still the case study reported in this paper shows that the operation is characterised by considerable marginal costs. Finally, a relevant question to address is to what extent there are justifications for European or international legislation on maritime charging in the light of economic theory. Obviously, it is useful to address different parts of the maritime infrastructure separately.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Jan-Eric, et al.
(författare)
-
Infrastrukturpolitik på samhällsekonomisk grund
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A government committee, Trafikverksutredningen, has commissioned VTI to review the national infrastructure policy regarding construction and maintenance of roads and railways as well as concerning policies to ascertain its appropriate use. Based on our review, recommendations are given relative to the appropriate organisation of a future infrastructure agency and the ways in which responsibilities for different types of decisions can be split between the political and administrative/agency level in order to enhance efficiency in the use of scarce resources. The report has also been published as Appendix 2 to the official committee report (SOU 2009:31).
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 6. |
- Ricci, Andrea, et al.
(författare)
-
Infrastructure managers views on infrastructure cost allocation
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This deliverable summarises the Infrastructure managers (IM) feedback concerning the possibility to implement the CATRIN recommendations. The background activities carried out by the CATRIN IMs in preparation of this report have been: 1. A survey among IMs, in which the CATRIN IMs have reviewed the current pricing principles and have expressed their positions concerning the adoption of other principles in the formulation and implementation of pricing policies. 2. Interviews with the IMs in order to discuss cost allocation methods in use, for which the review of current practices has led to the identification and discussion of the most relevant issues at stake, problems, uncertainties and achievements. 3. Meetings with IMs in which the CATRIN IMs have provided input to the case studies and discussed the possibility to implement the CATRIN recommendations, as emerged from the CATRIN case studies.
|
|
| 7. |
- Toren, Kjell, et al.
(författare)
-
Vital capacity and COPD : the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS)
- 2016
-
Ingår i: The International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease. - : DOVE MEDICAL PRESS LTD. - 1176-9106 .- 1178-2005. ; 11, s. 927-933
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Spirometric diagnosis of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is based on the ratio of forced expiratory volume in 1 second (FEV1)/vital capacity (VC), either as a fixed value <0.7 or below the lower limit of normal (LLN). Forced vital capacity (FVC) is a proxy for VC. The first aim was to compare the use of FVC and VC, assessed as the highest value of FVC or slow vital capacity (SVC), when assessing the FEV1/VC ratio in a general population setting. The second aim was to evaluate the characteristics of subjects with COPD who obtained a higher SVC than FVC. Methods: Subjects (n=1,050) aged 50-64 years were investigated with FEV1, FVC, and SVC after bronchodilation. Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) COPDFVC was defined as FEV1/FVC <0.7, GOLDCOPD(VC) as FEV1/VC <0.7 using the maximum value of FVC or SVC, LLNCOPDFVC as FEV1/FVC below the LLN, and LLNCOPDVC as FEV1/VC below the LLN using the maximum value of FVC or SVC. Results: Prevalence of GOLDCOPD(FVC) was 10.0% (95% confidence interval [CI] 8.2-12.0) and the prevalence of LLNCOPDFVC was 9.5% (95% CI 7.8-11.4). When estimates were based on VC, the prevalence became higher; 16.4% (95% CI 14.3-18.9) and 15.6% (95% CI 13.5-17.9) for GOLDCOPD(VC) and LLNCOPDVC, respectively. The group of additional subjects classified as having COPD based on VC, had lower FEV1, more wheeze and higher residual volume compared to subjects without any COPD. Conclusion: The prevalence of COPD was significantly higher when the ratio FEV1/VC was calculated using the highest value of SVC or FVC compared with using FVC only. Subjects classified as having COPD when using the VC concept were more obstructive and with indications of air trapping. Hence, the use of only FVC when assessing airflow limitation may result in a considerable under diagnosis of subjects with mild COPD.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
