| 1. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Assessment of vocational knowing : experiences from the Swedish pilot project with upper secondary apprenticeship 2008-2011
- 2012
-
Ingår i: Bulletin of Institute of Vocational and Technical Education. - 1348-4893. ; :9, s. 24-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2008, a pilot project with apprenticeship as an alternative pathway of upper secondary vocational education (USVE) started in Sweden. This paper is based on a follow-up study 2009-2011, funded by the Swedish National Agency for Education (SNAE) focusing on pedagogical aspects of apprenticeship. We interpreted ‘pedagogical aspects’ as concerning teachers’ curriculum work, i.e. the organisation and design of apprenticeship in relation to following aspects: division of labour between school and work; the content; the roles of teacher and supervisor; and follow-up and assessment of students’ development regarding vocational knowing in relation to the Swedish national curriculum for each of the programmes. In this article, we present results related to assessment in upper secondary VET apprenticeship. The issue for this article is to illuminate conditions for assessment in USVE-apprenticeship, the foci of assessment and the tools used for assessment.According to regulations of apprenticeship, trilateral assessment sessions (teacher-supervisor-apprentice) are to be held regularly for follow-up and, at the end of a course, marking students knowing. As a representative for the education authority, the teacher is responsible for marking, but the supervisor is to provide the teacher with the information needed for follow-up and marking. The assumption is that during these sessions, there will be a dialogue between supervisor, apprentice, and teacher that will contribute to both follow-up and marking.The results presented in this paper build on interviews with teachers, apprentices and supervisors, as well as some audio-recorded trilateral sessions for assessment. Our preliminary results show that these trilateral sessions are one of the critical situations in USVE-apprenticeship. A main result is that assessment was either focused on social and behavioural aspects or on vocational knowing. Which one that dominated was related to firstly, the qualifications of the teacher; secondly, to the division of labour on the workplace; and thirdly, to the local history of USVE-apprenticeship. These results and the consequences of them will be further developed in our article.
|
|
| 2. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Challenges for Swedish VET-teachers in upper secondary apprenticeship.
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- After several decades with little or no interest in apprenticeship as an alternative to upper secondary vocational education (Lundahl 1998), the first attempts to re-introduce apprenticeship were made during the 1990’s. Characteristic for these was that they were embedded in school-based VET, offering an extended period of work-based learning for potential drop-outs or as individualized programmes. The political motive relates to studies showing that youth with incomplete upper secondary education were significantly more often unemployed than was the case for those who had completed a programme (Olofsson 2008). However, an informal apprenticeship has existed for several decades, especially in vocational areas related to construction and electricity. In these cases, apprenticeship is regarded as a necessary complement to the 3-year school-based VET-programmes. The respective training boards have established these requirements. In order to become what is labelled as “fully qualified” (in terms of fully paid), apprenticeship adds another three years to upper secondary education (Berglund 2009).Apprenticeship in connection to and as an alternative track for upper secondary vocational programmes was implemented in Sweden as a 3-year probation in 2008. The schools are responsible for the designing and organisation of upper secondary apprenticeship but there are two central conditions: firstly that minimum half of the programme must be realized in a workplace, and secondly that the same objectives apply for the programmes, are they given in the form of school based VET or as apprenticeship. This paper is based on a study of pedagogical aspects of apprenticeship during the second and third year of the probation (Berglund & Lindberg 2012). Here we focus on VET-teachers’ work within the apprenticeship form of upper secondary vocational education. The main issue of our paper is to illuminate the consequences and challenges for VET-teachers’ work within upper secondary apprenticeship.
|
|
| 3. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning: utmaningar för yrkeslärarna
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Försöksverksamheten med en gymnasial lärlingsutbildning startade i Sverige 2008. Gymnasieskolorna ansvarar för lärlingsutbildningens utformning men hälften av utbildningen skall genomföras i arbetslivet. Lärlingsutbildningarna har samma uppdrag (mål) som de nationella programmen. På uppdrag av Skolverket genomfördes en uppföljningsstudie med särskilt fokus på pedagogiskt didaktiska aspekter av lärlingsutbildningen under våren 2010. Studien baserades på intervjuer och informella samtal med elever, lärare och handledare, på olika typer av dokument samt på foton från skolor och arbetsplatser. Tre program (bygg-, handels- och omvårdnadsprogrammen) på tre geografisk spridda orter ingår i studien. Syftet för vårt paper är att beskriva vilka arbetsuppgifter framför allt yrkeslärarna har inom gymnasial lärlingsutbildning och vilka nya kompetenskrav som därmed ställs på dem. Vilka utmaningar har yrkeslärarna att hantera i den gymnasiala lärlingsutbildningen? Vilka krav ställer dessa i sin tur på yrkeslärarutbildningen? De arbetsuppgifter vi sammantaget funnit för yrkeslärarna i den gymnasiala lärlings-utbildningen är följande: att planera utbildningen, utforma uppgifter och uppföljningsunderlag, att rekrytera arbetsplatser som kan engageras i lärlingsutbildningen, att genomföra handledarutbildning och informera handledare på arbetsplatsen, att ordna med alternativa uppgifter och projekt för elever som inte får en lärlingsplats eller befinner sig i skarven mellan två lärlingsplatser, att följa upp elevens yrkesbildningsgång i förhållande till programmets och kursplanernas mål och till arbetsinnehållet på olika arbetsplatser, att fatta beslut om byte av arbetsplats. Vi har också funnit att dessa arbetsuppgifter kan variera mellan programmen och att variationen kan ses i ljuset av programmens olika traditioner. Vidare skapar regionala skillnader i näringslivsstrukturen mellan de tre orterna och skillnader mellan skolornas resurser delvis skilda förutsättningar för genomförandet av lärlings-utbildningen. Till dessa uppgifter krävs en i många stycken annan kompetens än den som krävts tidigare. Det gäller inte minst ett ökande skriftspråkligt kunnande, som några lärare menar att de inte har kompetens för – eller att det är arbetsuppgifter de inte trivs med. Lärlingslärarens arbetsuppgifter skiljer sig från den tidigare yrkeslärarens och ställer nya krav på yrkeslärarutbildningen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Christidis, Maria, 1982-
(författare)
-
Ämnesintegrering på vård- och omsorgsprogrammet utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study investigated subject integrated teaching and vocational knowledge in one Health and Social Care program. The material was collected ethnographically, during a period of a school semester (5 months), and analysed according to the Activity-Theoretical concepts actions, goals and tools.The results identified five goals for subject integrated teaching: the legitimacy of Swedish as a school subject; a focus on linguistic prescriptivism; the identity of vocational subjects; a predominant medical focus in vocational subjects; and a professional language. Further six recurrent tools were identified: a fictional book; a teacher-prepared hand-out; a teacher-constructed case report; teacher-examples from health care; and linguistic rules. There was a theoretical kind of vocational knowledge with focus on language issues, on medical aspects of care, and on a professional language.In conclusion, subject integrated teaching contributed with more than each of the specific subjects contributed with and simultaneously tensions between goals representing different subjects were found. However, tools were shared between subjects.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
