| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Dahlstedt, Magnus, et al.
(författare)
-
Inledning : Förhandlingar och spänningsfält
- 2023
-
Ingår i: De sociala rättigheternas politik. - 9789151109855 ; , s. 9-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det sociala arbetets praktik handlar om att ge hjälp och stöd och förhindra exkludering och främja delaktighet. Socialt arbete handlar till stor del om att tillämpa befintliga lagar utifrån det tolkningsutrymme som finns. I varje enskilt fall vägs en rad individuella omständigheter samman med tolkningar av denna lagstiftning. Det är bl.a. inom ramen för detta handlingsutrymme som de sociala rättigheterna görs tillgängliga och blir till. Därför har kopplingen mellan rättigheter och socialt arbete stor betydelse för det sociala arbetet, både som praktik och som forskningsfält. I den här antologin riktar författarna uppmärksamhet mot sociala rättigheter utifrån olika teoretiska infallsvinklar, metoder och empiriska fokuspunkter. Med stöd i exempel från en svensk kontext behandlar författarna tolkning och tillämpning av sociala rättigheter. Hur får de olika innebörder beroende på vilket system som ska säkerställa dem? Hur återskapas de och ges delvis nytt innehåll när en domstol uttolkar ett begrepp? Bokens avslutande kapitel handlar om förhandlingar om olika sociala rättigheter, t.ex. rätten till meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning, ansvar och rätten till vård och omsorg när det gäller anhörigvård samt rätten till språkutbildning för nyanlända. Magnus Dahlstedt (red.) är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Hans forskning rör frågor om välfärd och medborgarskapande, med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering i migrationens tid. Anna Lundberg (red.) är professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet och professor i rättssociologi vid Lunds universitet. Hennes forskning rör rätten och välfärden i migrationens tidsålder med särskilt fokus på rättigheter. Dimitris Michailakis (red.) är professor emeritus i socialt arbete vid Linköpings universitet. Hans forskning är inriktad mot exkluderingsmekanismer i det moderna samhället och politisk styrning.Kristin Alfredsson Ågren är universitetslektor i arbetsterapi vid Linköpings universitet. David Ekholm är docent och universitetslektor i socialt arbete vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Erik Eriksson är doktor i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan på Lunds universitet. Marie Gustavsson är universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Jenny My Johansson är doktorand i socialt arbete och adjunkt i välfärdsrätt vid Linköpings universitet. Pia Kjellbom är doktor i socialt arbete och verksam som lektor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet. Anna Olaison är biträdande professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Sofia Nordmark är universitetslektor i sociologi vid socialt arbete, Linköpings universitet. Maria Persdotter är fil dr. i urbana studier och postdoktor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet. Annika Taghizadeh Larsson är biträdande professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Viktor Vesterberg är universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. Veronika Wallroth är lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Ulrika Wernesjö är universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Axel Ågren är lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Johannes H. Österholm är universitetslektor i arbetsterapi vid Linköpings universitet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lundberg, Anna, et al.
(författare)
-
De mänskliga rättigheternas framväxt
- 2023
-
Ingår i: De sociala rättigheternas politik. - 9789151109855 ; , s. 49-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är viktigt att förstå att rättigheter kan etableras och utvecklas i en viss tid, för att i en annan tid utmanas, urholkas och ersättas av skyldigheter. Olika rättighetskategorier kan få olika tyngd i förhållande till varandra. Ett exempel belyses i detta kapitel, om de mänskliga rättigheternas framväxt i ett internationellt sammanhang. Bland annat behandlar kapitlet hur det kommer sig att ekonomiska och sociala rättigheter har fått en svagare ställning än politiska och medborgerliga rättigheter rent juridiskt. Skillnaden i juridisk tyngd mellan olika rättighetskategorier har på olika sätt betydelse för hur rättigheter institutionaliseras, och i förlängningen även för hur de används i det sociala arbetet och dess vardagliga praktik. Det är till exempel svårare att driva frågor i rättsliga processer som inte har en tydlig juridisk tyngd att falla tillbaka på.
|
|
| 5. |
- Persdotter, Maria, et al.
(författare)
-
Rätten till en skälig levnadsnivå i förhandling
- 2023
-
Ingår i: De sociala rättigheternas politik. - 9789151109855 ; , s. 85-85
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett detta kapitel som behandlar sociala rättigheter i ett domstolssammanhang analyseras domstolars betydelsefulla roll när det gäller att uttolka och använda begreppet skälig levnadsnivå, som ett sätt att både omförhandla och utveckla rättigheter.
|
|
| 6. |
- Wernesjö, Ulrika, et al.
(författare)
-
Omfördelning, erkännande, representation : – Nancy Frasers teori om rättvisa
- 2023
-
Ingår i: De sociala rättigheternas politik. - 9789151109855 ; , s. 33-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nancy Frasers arbete är ett exempel på kritik som en rad teoretiker har riktat mot Marshall, och inte minst mot hans förgivettagande att nationen är den givna ram inom vilken medborgarskap, det vill säga rättigheter av olika slag, anordnas och tillhandahålls. Även om vi i dag lever i en tid av globalisering och världsomspännande migration där rörlighet är mer regel än undantag, så är nationalismens ideal om tillhörighet till gemenskapen – grundad på kultu- rell homogenitet och enhetlighet – inte på något vis överspelade. Tvärtom lever sådana ideal fortfarande kvar, tas ofta för givna och är i många länder på frammarsch. Nationalstaten sätter på så sätt fortsatt prägel på samtida politiska debatter och bidrar på olika vis till att forma medborgarskap och dess rättigheter – både i Sverige och i många andra länder runt om i världen
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Landtblom, Anna Ravn, et al.
(författare)
-
Childbirth rates in women with myeloproliferative neoplasms
- 2024
-
Ingår i: Leukemia. - : SPRINGERNATURE. - 0887-6924 .- 1476-5551.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Myeloproliferative neoplasms (MPN) are associated with inferior pregnancy outcome, however, little is known about fertility and childbearing potential in women with MPN. In this study we aimed to describe reproductive patterns, as well as to quantify risk of miscarriage and stillbirth. Women aged 15-44 years with an MPN diagnosis 1973-2018, were identified in Swedish health care registers, and age-matched 1:4 to population controls. We identified 1141 women with MPN and 4564 controls. Women with MPN had a lower rate of childbirth (hazard ratio [HR] with 95% confidence interval was 0.78 (0.68-0.90)). Subgroup analysis showed that the rate was not significantly reduced in essential thrombocythemia, HR 1.02 (0.86-1.22) while the HR was 0.50 (0.33-0.76) in PV and 0.45 (0.28-0.74) in PMF. The risk of miscarriage was not significantly increased before MPN diagnosis, the HR during follow-up after diagnosis was 1.25 (0.89-1.76). Women with MPN were more likely to have had a previous stillbirth. Women with MPN had fewer children at diagnosis, and fewer children in total. In conclusion, the childbirth rate was lower among women with MPN than controls, but not among women with essential thrombocythemia.
|
|
| 9. |
- Landtblom, Anna Ravn, et al.
(författare)
-
Pregnancy and childbirth outcomes in women with myeloproliferative neoplasms-a nationwide population-based study of 342 pregnancies in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Leukemia. - : SPRINGER NATURE. - 0887-6924 .- 1476-5551. ; 36:10, s. 2461-2467
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pregnancy and childbirth in women with myeloproliferative neoplasms (MPN) are reported to be associated with maternal thrombosis, hemorrhage, and placental dysfunction. To assess the risks of adverse events in pregnancy in women with MPN, we performed a large population-based study using Swedish health care registers, and included all pregnancies that had reached gestational week 22 (prior to 2008, week 28) during the years 1973-2017 in women with MPN. Control pregnancies were matched 1:1 for age, calendar year, and parity. We identified 342 pregnancies in 229 women with MPN. Preterm birth was significantly increased in pregnancies in MPN, 14% compared to 4% of pregnancies in controls (p < 0.001). Correspondingly, low birth weight (<2500 g) was also significantly increased in MPN pregnancies (p = 0.042). Stillbirth was rare, with two events (0.6%) in MPN, none in controls. Maternal thrombotic complications occurred in three (1%) of the pregnancies in MPN patients, compared to none in controls. Pregnancy-related bleeding affected 14% of pregnancies in MPN and 9% in controls (p < 0.110). Cesarean section was significantly more common in pregnancies in MPN. Incidence was 12.2 per 100.000 pregnancies. In summary, preterm birth was an important complication in MPN pregnancies, while maternal complications were less common than previously reported.
|
|
| 10. |
- Lindberg, Anna, et al.
(författare)
-
Barnens tid och framtid : En studie av den svenska asylbyråkratin efter 2015
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att analysera asylbyråkratins tidssyn, tidsanvändning och tidsstyrning samt peka på konsekvenserna av detta för skyddssökande familjer och rätten till asyl:Hur används tid och vilka perspektiv på tid tonar fram i asylprövningen på Migrationsverket, den myndighet som genomför svensk asylpolitik?Hur fördelas makten över tiden, mellan myndigheter och domstolar som fattar beslut i asylärenden, å ena sidan, och de skyddssökande familjerna vars framtid står på spel, å den andra?Vilka rättigheter följer med tiden?Vilken betydelse får tiden som barnen och deras föräldrar fått vänta för utfallet i ärendena?Hur samspelar tidsanvändningen och dess konsekvenser med barns rättigheter, nu när FN:s barnkonvention blivit svensk lag?
|
|
