| 1. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 2. |
- Aldenius, Malin, et al.
(författare)
-
Elektrifiering av stadsbussar : En genomgång av erfarenheter i Sverige och Europa
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar en kartläggning av satsningar på elbuss i svenska och europeiska städer. Genomgången visar på stor bredd för elbussprojekten i Sverige och Europa. Det finns dock vissa gemensamma nämnare. Kommuner och regioner är den aktör som är mest aktiv och främst driver fram elbussprojekten. Ett stort antal busstillverkare är med och levererar elbussar, medan bussoperatörer inte är lika aktiva. Elbussatsningar sker ofta utanför det vanliga upphandlingsförfarandet och kommun eller regioner tar vanligtvis på sig den extra finansiella risken. Det finns två olika typer av elbussprojekt: utvecklings- och demonstrationsprojekt och satsningar på elbussar som ingår i den normala verksamheten. Helektriska bussar är vanligare än laddhybrider. I Sverige är den vanligaste lösningen att ladda i depå. I Europa finns större bredd vad gäller laddningslösningar.
|
|
| 3. |
-
AnthropoScenes : A climate fiction competition
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2019, the Climaginaries project ran a climate fiction competition. Out of more than 40 entries, five winners were selected and published in this collection. More of the entries can be found on climaginaries.org/anthroposcenes.
|
|
| 4. |
- Bengtsson Sonesson, Ludwig, et al.
(författare)
-
Carbon Ruins : An exhibition of the fossil age
- 2019
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is 2053. The Swedish government has just opened its landmark museum FOSSIL with its first exhibition Carbon Ruins. The exhibition and its grand opening is a celebration of the fact that global net-zero emissions of carbon dioxide were reached in 2050. Sweden, in line with its 2017 targets, reached net-zero emissions of greenhouse gases already in 2045, being the first country in the world to step out of the fossil age, which globally lasted between 1849 and 2049.‘Carbon Ruins’ aims to transport the visitor into a future where transitions to post-fossil society has already happened. By focusing on recognisable objects the exhibition bridges the gap between the daily lives of humans and the abstract impacts of climate change. The choice of the objects and the associated stories are based on climate models and expertise from the Narrating Climate Futures network. The characters and events which construct the story have been generated through participatory workshops with researchers and practitioners in food, transport, steel, energy and plastic
|
|
| 5. |
- Bergkvist, John, et al.
(författare)
-
Maintenance and enhancement of forest ecosystem services: a non-industrial private forest owner perspective
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Forest Research. - 1612-4669 .- 1612-4677.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The transition to a fossil-free society in Sweden is expected to cause an increased demand for forest-derived products which may intensify existing conflicts between forest ecosystem services. This study investigated the preferences among non-industrial private forest owners for maintaining multiple forest ecosystem services and their preferences for future forest development. The findings were related to their prioritizations for and knowledge of forest management. The study results were generated through the means of a survey which revealed a consistent high valuation among all respondents of ecosystem services relating to water quality, timber quality, recreation, and biodiversity. A majority of the respondents desired increasing proportions of mixed species and broadleaved stands within the future forest landscape. Certified forest owners who were members of a forest owner association (CMs) prioritized achieving high economic income through roundwood production with strong preferences for the ecosystem services high stand growth and high timber quality. For CMs, carbon substitution was the preferred means of mitigating climate change. Forest owners lacking both certification and membership in a forest owner association ranked the ecosystem services recreation and biodiversity significantly higher, and also preferred retaining more old forest within the landscape. The survey results revealed a higher management activity among CMs, resulting in a more frequent establishment of mixed and broadleaved stands. Forest owners with medium to large scale properties were well-represented within the CM category. The results indicated that while the CMs have stronger preferences for roundwood production compared to owners of small properties, they are also more likely to have taken adaptive measures favoring risk management and biodiversity.
|
|
| 6. |
- Börjesson, Pål, et al.
(författare)
-
Skogen som energikälla
- 2024
-
Ingår i: Perspektiv på bioenergi : Biomassans framtida roll i en föränderlig värld - Biomassans framtida roll i en föränderlig värld. - 1102-3651. - 9789186961596 ; :Rapport Nr 133, s. 21-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ericsson, Karin, et al.
(författare)
-
The biogas value chains in the Swedish region of Skåne
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biogas systems are complex in the sense that they cut across several sectors, mainly agriculture, waste management and energy. Cooperation between actors in these sectors must work for biogas projects to be realised and successful. The aim of this report is to describe the biogas systems in Skåne from a value chain perspective, including important development pathways. The different segments in the value chain are mapped with regard to actors, actors in supporting activities, technologies and institutions (mainly regulations). Skåne is a fairly small part of Sweden in terms of land area but it is the most important agricultural and food producing region in Sweden and comparatively densely populated. These characteristics explain why Skåne is an important (if not the most important) biogas region in Sweden. The earliest applications of biogas were for the purpose of reducing the volume of sewage from waste water treatment plants. The biogas produced was used mainly for plant process needs and part of it was often flared. Much of the biogas today, from a variety of types of biogas plants, is upgraded and used for transport. The development towards transport applications can be traced back to the desire to reduce oil dependence and urban air pollution from diesel buses. Initially buses were converted to compressed natural gas, but with regional ambitions for fossil free public transport attention in recent years has turned to compressed biogas. Biogas value chains have developed in response to sustainability concerns in energy and transport, sewage sludge and waste handling, and in agriculture. The development has generated new business opportunities, especially in the field of upgrading. The production of biogas, for transport fuel, waste handling and fertiliser, is expected to continue to grow in Skåne.
|
|
| 9. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 10. |
- Nikoleris, Alexandra, et al.
(författare)
-
Elektrobränslen - en kunskapsöversikt
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De vanligtvis beaktade fossilfria alternativen till dagens olje- och fossilgasbaserade drivmedel i transportsektorn är förnybar el, vätgas och biodrivmedel. De begränsningar, osäkerheter och problem som finns med batterier, vätgas och biodrivmedel gör det intressant att beakta möjligheterna att från el producera kolhaltiga drivmedel – flytande och gasformiga kolväten. Dessa så kallade elektrobränslen har en rad viktiga fördelar. De kan produceras från förnybar primärel och ses ibland som ett sätt att lagra billig ”överskottsel” från variabel elproduktion (detta gäller dock även batterier och vätgas). Elektrobränslen kan relativt enkelt integreras i befintlig infrastruktur och fordon. Elektrobränslen har också flera viktiga nackdelar. Verkningsgraden i kilometer per kWh el för en bil med elektrobränslen kan hamna på en tiondel av batteribilens (0,5-1 km/kWh jämfört med 5 km/kWh för en batteribil). Elektrobränslen i förbränningsmotorer har dessutom liknande problem som dagens fordon med utsläpp av luftföroreningar och buller. Av dessa skäl är alltså batteri- och bränsleceller att föredra i de fordonstillämpningar där de fungerar. Men framtida behov av fossilfria kolväten i andra tillämpningar såsom flyg, tunga transporter och arbetsmaskiner kan motivera även en utveckling av elektrobränslen. Det finns många möjliga processvägar och slutprodukter. Elektrolys av vatten och koldioxid kan producera en syntesgas liknande den från termisk förgasning, och som på samma sätt därefter kan processas till kolväten. Vätgas kan integreras med biobaserad produktion som har ett överskott på koldioxid i syntesgasen för att höja utbytet av kolväten. Vätgas kan också reageras med koldioxid (exempelvis från uppgradering av biogas) för produktion av metan eller metanol. Viktiga frågor att utreda vidare är bland annat vilka källor till biogen koldioxid som finns och vilka möjligheter som finns till integration med biobaserad drivmedelsproduktion. Ett förslag är därför att öka forskningen generellt inom området och samtidigt utreda vilken roll Sverige och svensk industri kan ha i en framtida utveckling.
|
|
