| 1. |
|
|
| 2. |
- Johansson, Folke, 1943, et al.
(författare)
-
G-FORS Governance for Sustainability: National Report Sweden
- 2008
-
Ingår i: http://www.gfors.eu/58.0.html.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Summary: the SEA Case The Swedish SEA case is a study of the implementation of the EU-directive 2001/42/EC in Göteborg. The study is focusing on Göteborg municipality’s strategic environmental assessment (SEA) of its comprehensive land use plan, ÖPXX. There are several reasons why this particular case is suitable as a part of the GFORS-project. First, the SEA in Göteborg is not finished, but is still under development. This facilitates the collection of empirical data regarding reflexive knowledge, since reflexive knowledge is a fleeting phenomenon that does not usually last over an extended period of time. The case is also suitable because it may be considered a critical case. The study employs process-tracing and builds on a number of different methodological approaches: document studies, interviews, and participating observation of relevant meetings. This combination of methods allows for an analysis of the governance mode and the degree to which reflexive knowledge has been generated throughout the process. The results indicate that the Swedish SEA is developed mainly through a hierarchical governance mode, even though there are elements of networks and markets. There are signs of reflexive knowledge occurring, in the work process as well as in the SEA document. The accumulation of reflexive knowledge does not seem to be correlated with any specific governance mode, however. To conclude, it is quite possible that the Swedish SEA promotes a sustainable development; it is largely comprehensive, well aggregated, and consistent. Also, there have not been any major legitimacy problems during the SEA process. G-FORS National Reports: Sweden Summary: The Particulate Matter Case The Air Quality Framework Directive from 1996 and the following updates has been implemented into the Swedish Environmental Code (SFS 1998:808) as well as the Environmental Quality Norms, EQN (prop. 2000/01:130 and prop. 2004/05:150) and the ordinance on Environmental Quality Norms on Outdoor Air (SFS 2001:527). The areas most affected by PM10 emissions are the three largest cities Stockholm, Gothenburg and Malmö (in the order of size), and the efforts to control the PM matters have primarily been centered around the establishment around a Measurement Program in order to control and reduce the emissions. As Stockholm was experimenting with a new system with car-congestion fees in 2006, we decided that it would be unwise to select this case for a closer study, as the Stockholm case was too interwoven into governmental bargaining politics, and regional future planning politics. Malmö was also less suitable for selection, as a great deal of its emissions originates from long-distance emissions. Gothenburg was more of an ideal-case, according to the national judicial description of the problem as well as the solutions. PM10 levels started to be measured in Gothenburg at the early 1990s, and soon it was realized that several places exceeded the EQNs. The National Environmental Protection Agency, SEPA, decided that a Measurement Program should be produced by the municipality of Göteborg. Such a program was deliberated and handed into the SEPA by June 2003, but it was rejected as several of the measures were not within the municipal mandate (such as a ban on studded tires and car-tolls). In 2006, the government demanded a new version of the Measurement Program, which finally was settled in May 2006. The action arenas are of a hierarchical multi-level character, where the Government acts through a) the Ministry of Environment, b) the SEPA, and c) the County Administration of Västra Götaland. The local level acts primarily through the municipality of Gothenburg, but in close collaboration with the neighboring municipalities and the County Administration. The actors involved have primarily been bureaucrats at various levels, and politicians to a lesser extent. Representatives for voluntary organizations have been close to totally absent, a few consultants have participated in the process, but primarily as deliverers of data rather than as policy makers. Even when the media discusses the PM emissions, they rather echo the decisions taken by the administrative authorities, rather than echoing any opinion movement. Knowledge does anyhow feed into the process through the bureaucrats at all levels; they pay attention to various types of reports produced in other municipalities as well as by national and international researchers.
|
|
| 3. |
- Norén Bretzer, Ylva, 1969, et al.
(författare)
-
Förtroendet för Försäkringskassan 1999 - 2010
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad förklarar förtroendenedgången för Försäkringskassan under tids - perioden 1999–2010? Denna nedåtgående trend som uppmättes i flera olika mätningar, från och med år 1999 fram till år 2010, uppvisade en successiv minskning av medborgarnas förtroende för myndigheten Försäkringskassan. Denna minskning ägde rum i hela befolkningen, även om den var sär skild tydlig bland arbetare och de åldersgrupper som närmade sig slutet av sin arbetsmarknadsaktiva period (i åldern 50–64 år). Även gruppen egenföre - tagare tappade i betydande utstäckning förtroende för Försäkringskassan under den aktuella perioden. Särskilt mycket minskade förtroendet i den grupp som hade sjuk- eller aktivitetsersättning. Gruppen är till antalet mycket liten, men förtroendet halverades under perioden bland dessa personer. Sammantaget kan ingen enskild åtgärd eller förändring sägas ha en kausal verkan på den förtroendeminskning som uppmättes under perioden. Inte desto mindre är vi som grupp fast överty gade efter dessa delstudier, att reformernas mängd och omfattning sammantaget har bidragit till den negativa förtroendetrend som uppmättes under den aktuella tidsperioden. Några teman som särskilt står ut i delstudierna är: a) Socialförsäkringens nät har stramats åt, men förväntningarna låg i hög grad kvar vid den situation som rådde vid slutet av 1990- talet. Förvän t- ningsnivån har alltså inte minskat i takt med att t.ex. regelverkets om- fattning reducerades, möjligen på grund av för svag mediering i detta avseende. b) Det finns flera olika brister i rättssäkerheten som har uppmätts i vår fokusgruppsstudie. Sådana brister har även noterats i olika granskningar som genomförts av olika myndigheter (Inspektionen för Socialförsä k- ringarna, Riksrevisionen och Statskontoret), och dessa rapporter måste tas på stort allvar av Försäkringskassan. Att grundläggande rättssäke r- hetsprinciper upprätthålls är den enskildes rätt enligt Förvaltningslagen, Myndighetsförordningen och Sekretesslagstiftningen. c) Ansvarsfördelningen mell an Försäkringskassan och den politiska nivån förefaller ha varit oklar under perioden. I alltför hög grad har ”ansvars - utkrävandet” utkrävts av myndigheten Försäkringskassan, och i alltför liten grad har ansvarsfrågan skickats vidare till den politiska nivån. För- säkringskassan är en utförande myndighet, de ska primärt svara på frågor som har att göra med genomförandet av beslutad politik. Detta är av vikt att Försäkringskassan svarar på ”rätt” frågor, för att allmänheten ska få en större förståelse för vilk a aktörer som ansvarar för vad.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sandstig, Gabriella, 1969, et al.
(författare)
-
Förtroendet för rättsväsendet 1986 - 2011
- 2012
-
Ingår i: I framtidens skugga / Annika Bergström, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson (red.). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673243 ; , s. 145-159
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bartholdsson, Kerstin, 1952, et al.
(författare)
-
4. Den kommunala nyordningen
- 2011
-
Ingår i: Andreas Ivarsson (red): Nordisk kommunforskning. En forskningsövesikt med 113 projekt. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789163398025 ; , s. 233-239
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Bartholdsson, Kerstin, 1952, et al.
(författare)
-
Samordnad samverkan - en utvärdering av Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport bygger på en fallstudie av ett samordningsförbund som består av de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, samt Västra Götalandsregionen och kommunerna Vänersborg och Mellerud. De olika myndigheterna samverkar för att stötta klienter med komplexa behov. Målet är att lösa frågor som annars riskerar att falla mellan stolarna. Genom samverkan kan samordningsförbundet bistå individer som är i behov av samlat stöd från de olika myndigheterna, så att myndigheterna samlas runt individen istället för att hen ska kontakta olika myndigheter var för sig. Utvärderingens huvudsyfte var att fungera som ett inspel till en ny programperiod inom Samordningsförbundet och de fem huvudförslagen berör frågor om samgående med annat Samordningsförbund, organisationsöversyn, att stärka uppföljningsfunktionen, att tydliggöra mål/medel-diskussionen hos ägare och styrelse, samt att belysa den så kallade ”ekonomiparadoxen”.
|
|
| 9. |
- Bartholdsson, Kerstin, 1952, et al.
(författare)
-
Samverkande samordning ― Ett sätt att lösa arbetsmarknadspolitikens dysfunktionella problem
- 2014
-
Ingår i: NORKOM, Odense, 27-28 November, 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lag om finansiell samordning har funnits i Sverige sedan tio år tillbaka. Lagen möjliggör för nationella, regionala och kommunala myndigheter att lägga pengar i samma hatt, och därifrån utveckla samordnade aktiviteter för sådana målgrupper som befinner sig allra längst ifrån arbetsmarknaden. Den teoretiska problematiken handlar om wicked issues (Brown et al 2010), eller dysfunktionella problem, som består av att personer med komplicerade problem ofta tenderar att skyfflas underst i de administrativa processerna (Lipsky 1980). Aktuella målgrupper är personer som omfattas av insatser från två eller flera myndigheter, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och kanske även Socialtjänsten i kommunen. Exempel på sådana målgrupper är unga vuxna, personer med funktionsnedsättningar samt individer med komplexa diagnoser och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån en case-studie i Väst-Sverige där Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud har evaluerats, diskuteras i detta papper värdefulla teman och fortsatta utmaningar för dysfunktionella välfärdsfrågor. I pappret visas vilka svårigheter som finns att lösa frågor som skär på tvären genom flera myndigheter, där ingen specifik myndighet har ett huvudansvar. Vi diskuterar hur staten delvis har internaliserat samordningsuppgifterna inom ordinarie myndighetsfunktioner, medan Samordningsförbundet kvarstår som en arena för fortsatta samordningsexperiment. Avslutningsvis diskuteras även om Samordningsförbundet kan härbärgera permanent verksamhet, eller om det är rimligt att betrakta dessa som drivhus för projektlösningar som i huvudsak implementeras inom ägar-organisationerna.
|
|
| 10. |
- Bronéus, Fredrik, et al.
(författare)
-
Vad påverkar förtroende för forsking? Fokusgrupper med allmänheten
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våra tidigare enkätundersökningar har visat att förtroendet för forskning bland annat påverkas av utbildningsnivå och var i landet man bor. Det finns även en stor och bestående skillnad i förtroende för olika forskningsområden, där medicin ligger i topp, följt av teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora. För att utveckla vår kunskap om vad som stärker respektive försvagar förtroendet för forskning och forskare har vi i den här studien genomfört åtta fokusgrupper med 45 deltagare från allmänheten. Hälften av fokusgrupperna hölls i Gävle och hälften i Stockholm. I båda städerna bestod två grupper av deltagare med erfarenhet av högskoleutbildning, och två grupper av deltagare med gymnasieexamen som högsta utbildningsnivå. I fokusgrupperna sågs forskning generellt som en samhällsnyttig och seriös verksamhet. Det förekom inga direkt vetenskapsfientliga eller kunskapskritiska uppfattningar. Faktorer som deltagarna ansåg ökar eller minskar förtroendet för forskning kan indelas i fyra teman: ➜➜ Process – hur forskningen utförs ➜➜ Produkt – forskningens resultat ➜➜ Person – forskaren som utför forskningen ➜➜ Presentation – hur forskningen kommuniceras Förtroendet stärks av forskning som är förståelig, transparent, utan påverkan av finansiella intressen (Process); som är nyttig för samhället, med tydliga resultat (Produkt); som utförs av kunniga forskare som brinner för sitt arbete (Person), och som kommuniceras på ett begripligt och intressant sätt (Presentation). Omvänt skadas förtroendet när forskningen uppfattas som flummig eller otydlig, bedräglig, styrd av finansiella intressen; saknar nytta, rör självklarheter, när forskare har fel, samt av motstridiga forskningsrön. Vi såg inga tydliga skillnader mellan grupperna med högre respektive lägre utbildning när det gällde förtroendet för forskning som fenomen. Det framgick tydligt att medicinsk forskning (särskilt om cancer) sågs som urtypen av seriös och nyttig forskning. Naturvetenskap åtnjöt också ett högt förtroende och betraktades som ett område där forskarna kan söka och finna objektiva sanningar. Humaniora och samhällsvetenskap upplevdes som mer diffusa ämnen där det inte går att säga vad som är sant eller falskt. I de högutbildade grupperna noterade vi en något mer insatt diskussion om olika forskningsområden än i de lågutbildade grupperna, samt en mer utvecklad förståelse för vad forskning/vetenskap är. Förtroendet för forskare som yrkesgrupp var överlag högt, om än något lägre än förtroendet för forskning. Som individer betraktades forskare som intelligenta och beundransvärda (tålmodiga, ihärdiga, kreativa) – ibland nästan som övermänniskor. En del stereotypa negativa karaktärsdrag kom också upp (tankspridda, snöar in på saker, socialt inkompetenta, talar fikonspråk). Det ansågs vara viktigt för forskare att kunna uttrycka sig så att gemene man förstår: Forskare måste anpassa innehåll efter målgrupp så att det blir förståeligt, intressant och underhållande. Men inte för underhållande, för då upplevs det som oseriöst. För att forskare ska nå ut behöver de vara samhällstillvända, ha koll på hur ”vanligt folk” har det, och göra sig bra i media. Hans Rosling nämndes som ett exempel på en forskare som kunde förmedla komplicerade sammanhang på ett lättfattligt och intressant sätt. Sociala medier var ett viktigt forum för nyheter om forskning och vetenskap, i synnerhet bland yngre deltagare. Det som lockade mest var ämnen som man kunde relatera till (till exempel medicin). Flera beskrev hur de efter att ha läst en intressant nyhet “grottar ner sig” genom att googla vidare och läsa mer på djupet. En del gick ända till källmaterialet (den vetenskapliga rapporten, artikeln eller avhandlingen). I grupper med lägre utbildning sågs kvällstidningar som trovärdiga nyhetskällor, medan de enbart nämndes som dåliga exempel i grupperna med högre utbildning. Public service hade överlag högst förtroende – särskilt Vetenskapsradion och SVT – och även dagstidningarna sågs som trovärdiga källor till forskningsnyheter. P1 föredrogs bland äldre deltagare, medan yngre knappt lyssnade alls på kanalen. Vikten av källkritik togs upp spontant i närapå varje gruppdiskussion. Det ansågs centralt för den enskilda att kunna avgöra sanningshalten i vetenskapliga rön, och att inte lita blint på vare sig forskare eller journalister. Mot bakgrund av resultaten från SOM-undersökningens långa tidsserie, tyder våra resultat på att allmänheten bedömer forskningsområdena medicin, teknik och naturvetenskap mer positivt med avseende på alla fyra teman (process, produkt, person, presentation), jämfört med samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora. Det lägre förtroendet för samhällsvetenskap och humaniora tycks bland annat bero på att områdena ses som diffusa, mer subjektiva och mindre vetenskapliga, och att nyttan bedöms som lägre. På humsam-forskningens plussida är att det finns få finansiella intressen som riskerar att styra resultaten (process), och att forskarna därför behöver drivas av eget intresse (person), samt att deltagare i flera fall nämnde humsamämnen som forskning de själva var intresserade av och/eller skulle vilja delta i. För att stärka förtroendet för humaniora och samhällsvetenskap behöver bilden av denna forskning förtydligas och spridas. Möjliga åtgärder för forskare och andra aktörer inkluderar att se över den egna kommunikationen av forskningsprocessen, dess resultat, samhällsnytta och aktörer. Fokusgrupperna visar även tydligt hur viktigt det är att forskare kan redogöra för sin forskning på ett förståeligt sätt för ”vanligt folk”. Denna förmåga är en hörnsten för att möjliggöra förtroende hos allmänheten.
|
|
