| 1. |
- Axelsson, Erik, et al.
(författare)
-
Bioenergikombinat i fjärrvärmesystem : Rapport 2009:11
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energikombinat i fjärrvärmesystem har den senaste tiden diskuterats på olika håll. Med energikombinat avses här att en produktionsenhet för t.ex. förnybara drivmedel integreras med ett fjärrvärmesystem. Drivmedelsproduktion har ofta ett förhållandevis lågt utbyte och mycket spillvärme som kan utnyttjas till fjärrvärme. Inte sällan uppstår även brännbara biprodukter som kan tas om hand i fjärrvärmesystemets pannor. Ytterligare en synergieffekt är att fjärrvärmesystemet kan leverera ånga/värme av högre temperatur till drivmedelsproduktionen. Det senare gör även att nyttjandegraden av fjärrvärmesystemets pannor kan ökas. Genom att energiintegrera drivmedelsproduktion med ett fjärrvärmesystem kan således totalverkningsgraden ökas i jämförelse mot fristående produktion av biodrivmedel respektive fjärrvärme. Om den integrerade produktionsenheten utgår från biomassa fås ett kombinat baserat på biomassa, alltså ett bioenergikombinat. Målet med projektet är att utvärdera förutsättningar för bioenergikombinat i svenska fjärrvärmesystem i syfte att ge kunskap om de tekniska, ekonomiska och klimatgasmässiga förutsättningar som präglar investeringar i bioenergikombinat i svenska fjärrvärmebolag. Även konsekvensen vid införande av sådana kombinat på bred front i Sverige undersöks i projektet. Följande övergripande slutsatser kan dras i studien: • Samtliga undersökta fjärrvärmesystems referensinvesteringar kan kompletteras med en biokombinatinvestering med tillräcklig lönsamhet för att motivera fortsatt och mer detaljerad utredning av respektive företag. • Om bioenergikombinat införs på bred front i Svenska fjärrvärmesystem kommer energiflöden såsom biobränsle och drivmedel att påverkas markant och minskningen av internnationella klimatgaser att blir stora. • Om utsläpp för marginalel, producerad i kolkraftverk, medtas i analysen är bioenergikombinat inte lika effektiva på att sänka koldioxidemissionerna som vanlig kraftvärme. • Om biobränsle i stor grad kompletteras med torv innebär införande av kombinat en ökning av koldioxidutsläpp istället för en minskning, om inte torv räknas som förnyelsebart.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Overland, Conny, 1975
(författare)
-
Strukturer i nationella styrmedel: En jämförelse av ekonomiska styrmedel inom energiområdet i Europa ur ett svenskt perspektiv
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Strukturer i nationella styrmedel – en jämförelse av ekonomiska styrmedel inom energiområdet i Europa är en beskrivande studie av ekonomiska styrmedel med relevans för el- och värmemarknaderna (med fokus på tillförsel) i nio europeiska länder. Dessa är Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Studien tar sin ansats från ett antal politiska mål och en typologi över olika typer av ekonomiska styrmedel. Dessa styrmedelstyper benämns Investeringsstöd, Produktionsstöd, Skatter och Artificiella marknadsmekanismer. Dessa delas därefter in i ett antal undergrupper. De politiska målen definieras primärt som fiskala motiv, försörjningsförmåga, samhällsekonomiska motiv och miljöpolitiska motiv. I själva analysen bortses från fiskala motiv av praktiska skäl, och två sekundära politiska mål definieras; energieffektivitet och förnybar energi vilka härrör från flera av de primära målsättningarna. Rapporten är en litteraturstudie, vilket innebär att faktamaterialet i allt väsentligt består i artiklar, rapporter, pressmeddelanden och annat skriftligt material. Syftet med rapporten är inte att ge en detaljerad jämförelse kring exempelvis skattenivåer, utan snarare att på ett rättframt sätt beskriva principerna för hur de olika länderna format sina ekonomiska styrmedel. Det framgår i rapporten tämligen tydligt att ett lands energipolitik i mycket stor utsträckning utformas efter hur dess ekonomiska sammansättning, särskilt egna naturtillgångar, befintligt energisystem och industriell struktur spelar in denna utformning. Studien motsäger inte heller uppfattningen att miljöpolitiska ambitioner realiseras först när leveranssäkerhet och tillgång till kommersiell energi tillgodosetts.
|
|
| 5. |
|
|
