| 1. |
- Heiden, Marina, 1974-, et al.
(författare)
-
Mismatch between actual and preferred extent of telework: cross-sectional and prospective associations with well-being and burnout
- 2023
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer. - 1471-2458. ; 23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: This study aimed to determine whether telework mismatch, i.e., lack of fit between actual and preferred extent of telework, is cross-sectionally and prospectively associated with well-being and burnout.Methods: A questionnaire was sent to employees in a Swedish manufacturing company in November 2020 (baseline) and September 2021 (follow-up). It contained questions about well-being (WHO-5 Well-Being Index) and burnout (Copenhagen Psychosocial Questionnaire III), as well as the preferred extent of telework and extent of telework performed. Telework mismatch was calculated as the difference between the actual and preferred extent of telework. Change in mismatch over time was categorized as 1) less mismatch at follow-up than at baseline, 2) more mismatch at follow-up, and 3) identical levels of mismatch at baseline and follow-up. Multivariate and univariate analyses of variance were used to determine the effects of mismatch and change in mismatch over time on baseline ratings and changes in ratings of well-being and burnout. All analyses were performed with and without adjustment for age, sex, marital status, children, type of employment, commuting time and extent of telework performed.Results: The response rate was 39% at baseline (n=928, 67% men, mean(SD) age: 45(11) years) and 60% at follow-up (n=556, 64% men, mean(SD) age: 46(11) years). A cross-sectional association was found between telework mismatch and well-being, showing that employees who teleworked more than they would like reported worse well-being than those who teleworked less than they would like. No statistically significant association was found between telework mismatch and burnout. The ability of telework mismatch at baseline to predict changes in well-being or burnout over 10 months was small and non-significant. No association was found between change in telework mismatch over the 10-month period and corresponding changes in well-being or burnout.Conclusion: Our results suggest that telework should be thoughtfully practiced in companies/organizations to avoid negative consequences for employees who already telework more than they prefer. Studies are needed to determine how long-term changes in match between preferred and actual extent of telework is associated with employee well-being, including how the association is modified by the nature of the job and the work environment.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Helena, et al.
(författare)
-
Mellangrödor i växtföljden - för kolinlagring och effektivt kväveutnyttjande
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver mellangrödors funktion för kolinlagring i jordbruksmark i relation till andra funktioner och miljörisker. Den består av en kunskapsgenomgång, en inventering av data från fältförsök samt en sammanfattning av odlares erfarenheter vid en workshop. Vår definition av mellangröda är: En gröda som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor, och där syftet med att odla mellangrödan kan variera.Mellangrödan ger kolinlagring, särskilt rötternaKolinlagringen av en mellangröda har uppskattats till ca 320 kg kol i medeltal per ha och år, men variationen är stor. Vi sammanställde resultat från fältförsök med mellangrödor under 30 år. För insådda gräsfånggrödor skiljer sig biomassaproduktionen i medeltal inte så mycket åt mellan olika regioner, medan variationen är större för eftersådda mellangrödor. Det saknas kunskap för att kunna ge konkreta råd om hur artval och jordbearbetningsstrategier m.m. för mellangröda kan användas för att optimera stabiliseringsprocesserna för kol i marken. Mellangrödans rötter bidrar med ca 2,5 gånger större inlagring än den ovanjordiska grönmassan. Mätningar vi funnit visar en stor variation i viktförhållandet mellan skott och rot, som beror på arters variation, men också på osäkerheter i provtagning och metoder.Utmaningar för odlarnaBåde försök och odlares erfarenheter vittnar om utmaningar med sådd av mellangrödor efter skörd, särskilt på jordar med hög lerhalt. Det handlar om att hinna så direkt efter huvudgrödans skörd för att lyckas med etableringen och för att utnyttja hösten för tillväxt. Att ge sådd av mellangrödan lika hög prioritet som en huvudgröda var ett råd som erfarna odlare poängterade vid en workshop. Det finns olika tankesätt och strategier kring val av arter, beroende på syftet med mellangrödan. Genom artblandningar kan man också kombinera funktioner. Det finns inga tydliga råd för arter som särskilt främjar kolinlagring utan det viktigaste är stor tillväxt, hög kol-kväve-kvot (C/N-kvot), stor rotbiomassa samt baljväxtinslag. Hushållning med kvävet En nordisk sammanställning visade att mellangrödor i medeltal minskade kväveläckaget med drygt 40 %. Tidpunkt för nedbrukning eller kemisk avdödning är metoder för att styra återmineraliseringen och kväveverkan i nästa gröda. För frostkänsliga mellangrödor med låg C/N-kvot finns en risk att kvävet frigörs så snabbt att det hinner utlakas innan våren. Under sådana förhållanden ökar också risken för lustgasemissioner. Mer kunskap behövs om hur kväveomsättning påverkas och hur lustgasemissioner kan minimeras, för att kunna anpassa mellangrödesystemen efter olika odlingskrav och klimatets förändring.
|
|
| 3. |
- Bergstrand, Karl-Johan, et al.
(författare)
-
Kan vi använda juice och fibrer från fraktionerade tomatblad som växtnäringskälla och odlingssubstrat?
- 2023
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vid odling av tomater i växthus avlägsnas cirka tre blad per planta varje vecka. I större odlingar blir det en betydande mängd biomassa som produceras kontinuerligt. Hittills har dessa blad oftast lämnats till den kommunala avfallshanteringen, med en kostnad för odlaren och förlust av näringsämnen som följd. Med modern separeringsteknik är det möjligt att fraktionera ut fibrer och proteiner ur bladen. Fibrerna kan användas för biogasframställning eller som komponent i odlingssubstrat. Vidare fås efter proteinextraktionen en vätskefraktion, brunjuice, som skulle kunna användas t.ex. som gödselmedel. I aktuellt projekt användes fiberfraktionen som substratkomponent i odlingssubstrat, och brunjuicen som bas för en organisk näringslösning.
|
|
| 4. |
- Blomquist, Jens, et al.
(författare)
-
Structure liming reduces draught requirement on clay soil
- 2023
-
Ingår i: Soil and Tillage Research. - 0167-1987 .- 1879-3444. ; 231
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Liming with ‘structure lime’, comprising approximately 80–85% ground limestone and 15–20% slaked lime, has been promoted in subsidised environmental schemes in Sweden since 2010 to increase clay aggregate stability and mitigate particulate phosphorus losses to surface waters. To date, approximately 65,000 ha have been structure-limed. Apart from stabilising aggregates, liming may also improve other physical properties, such as soil strength. This study examined the effect of increasing application rate (0–16 t ha-1) of structure lime on soil strength, approximated by horizontal (draught requirement) and vertical (penetrometer resistance) measurements, in eight field soils (clay content 26–38%) to which structure lime had been applied two, three, four or six years previously. Draught requirement when cultivating with a multipurpose cultivator significantly decreased (by 11%) with the highest application rate of structure lime (16 t ha-1) compared with an unlimed control. This reduced the wheel power requirement by 7.1 kW and diesel consumption by 1.2–1.4 L ha-1, and lowered CO2 emissions by 3–4 kg ha-1. To clarify the general effect of structure liming, the mean value of all limed treatments was compared with that of the unlimed control. This showed that structure liming in general significantly reduced the draught requirement (by 7%). However, penetrometer resistance measurements revealed no significant effects of structure liming and no relation between draught requirement and penetrometer resistance measurements. Overall, the results indicate that structure liming can reduce fuel consumption, due to easier soil tillage, and thus lower CO2 emissions.
|
|
| 5. |
- Campana, Pietro Elia, 1984-, et al.
(författare)
-
Evaluation of the first agrivoltaic system in Sweden
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Photovoltaic (PV) systems in Sweden have primarily been seen as an energy efficiency measure to reduce the amount of purchased electricity for buildings, both residential and commercial. Only recently utility-scale solar systems have begun to increase their share of the solar market to support national energy and emissions targets. Due to the economies of scale, conventional ground-mounted PV (CGMPV) installations represent the best solution for producing electricity at the lowest specific initial investment costs. This relatively new solar market segment, with large-scale ground-mounted solar farms on agricultural land, has faced several challenges with the permitting process. Agricultural land that is suitable for cultivation is of "national importance" according to the Swedish Environmental Code. Cultivable agricultural land may be exploited for other purposes on a permanent basis only if it is necessary to satisfy essential societal interests and there is no other possible land to use within the area in question. Traditionally, ground-mounted solar farms have increased competition for land resources for food production and drawn criticism in the so-called "food-versus-fuel (electricity)" debate over whether agricultural land should be used for electricity generation or food production. Agrivoltaic (APV) systems represent an intelligent solution to avoid land use competition by combining arable farming and electricity production on the same agricultural land. The main objective of this project was to study how APV systems perform from an energy, agricultural and economic perspective compared to CGMPV systems and agriculture production. The project aimed to highlight advantages and disadvantages of APV systems at northern latitudes with an energy-food-water perspective. The aim was pursued by establishing an APV test site, the first APV system in Sweden, monitoring its performance both from an energy and agricultural point of view, and developing new techno-economic models. Data from the APV test site were used to better understand how APV systems at northern latitudes affect: 1) the efficiency of the solar modules; 2) crop productivity, and 3) the financial return for ground-based solar PV systems. The first agrivoltaic system in Sweden has been built on a permanent ley grass field, at Kärrbo Prästgård, Västerås, and research activities have been carried out on the ley grass during 2021 and 2022. As in previous research studies in other countries, we defined three sub-fields: 1) a sub-field is covered only by the ley grass (reference area), 2) a sub-field is a CGMPV system 11.8 kWp solar PV system with two rows of solar modules with a 30° tilt and 3) the last subfield is a 22.8 kWp APV system with three rows of vertically mounted solar modules, with ley grass between the modules. This field set-up allowed for comparisons between practices (agriculture and electricity generation) and technologies (CGMPV systems versus APV systems). The calculated specific electricity production during a typical meteorological year for the APV system and the CGMPV system was 1,067 kWh/kWp/year and 1,116 kWh/kWp/year, respectively. Nevertheless, the APV system tends to have higher efficiency than the CGMPV systems due to the solar irradiation patterns on the solar cell surfaces and wind cooling of the PV modules. The main results of the project in terms of shadow effects on the ley grass showed that the APV system did not significantly affect the productivity of the forage grass in 2021-2022. There was no statistically significant difference between the yield of the samples taken in the APV system and the reference area. Even so, the yield per hectare is reduced by approximatively 10%, when the distance between the vertically mounted solar modules is 10 meters, due to the area under the solar modules that cannot be mechanically harvested. The measurements performed at the test site allowed us to validate the earlier developed model for both electricity production and the effects of shading on crop production. Having a model to assess crop yields under APV systems is of utmost importance to be able to pre-assess the system's effects on food production, which is one of the main goals of APV system regulations worldwide. From an economic perspective, APV systems cannot compete with CGMPV systems due to lower electricity production per hectare, lower density of the solar modules per hectare, and higher investment costs per hectare. Nevertheless, APV systems can be the solution to overcome the legal obstacles that prohibit or hinder the use of agricultural land for electricity generation with PV systems.
|
|
| 6. |
- Campana, Pietro Elia, 1984-, et al.
(författare)
-
Experimental results, integrated model validation, and economic aspects of agrivoltaic systems at northern latitudes
- 2024
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier Ltd. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 437
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Agrivoltaic systems, which allow the coexistence of crop and electricity production on the same land, are an integrated water–energy–food nexus solution that allows the simultaneous attainment of conflicting Sustainable Development Goals. This study aims to analyse experimental results on the responses of ley grass yield and quality to shadings in the first agrivoltaic system in Sweden. It also aims to validate an integrated modelling platform for assessing agrivoltaic systems' performances before installation. An economic analysis is carried out to compare the profitability of agrivoltaic versus conventional ground-mounted photovoltaic systems and, using a Monte Carlo Analysis, to identify the parameters that most affect the profitability. Despite the agrivoltaic systems’ supporting structures and photovoltaic modules producing an average ∼25% reduction in photosynthetically active radiation at ground level, no statistically significant difference was observed between the yield of the samples under the agrivoltaic system compared to the yield of the samples in the reference area. The agrivoltaic system attained land equivalent ratios of 1.27 and 1.39 in 2021 and 2022, respectively. The validation results of the integrated modelling platform show that the sub-model concerning the crop yield response to shading conditions tends to underestimate ∼7% the actual average crop yield under the agrivoltaic system. The results of the economic analysis show that, from a net present value perspective, agrivoltaic systems have a profitability that is ∼30 times higher than a conventional crop rotation in Sweden.
|
|
| 7. |
- Emilsson, Tobias, et al.
(författare)
-
Omvandling av slåttermaterial från vägkanter till biogas : Utvärdering av energipotential och teknik
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka hur vägkantsslåtter med uppsamling kan fungera i relation till energiutvinning och främjande av biologisk mångfald längs vägkanterna. Forskningen inriktar sig på att utvärdera energipotentialen i det samlade materialet, speciellt som biogassubstrat, och att optimera insamling, förbehandling och omvandling av materialet till biogas och biogödsel.Trafikverket hanterar stora ytor längs vägar och järnvägar, vilka har blivit värdefulla för biologisk mångfald men som också kan ha en potential för biomasseutvinning. Att samla och använda denna biomassa för energiproduktion kan vara ett steg mot ett fossilfritt samhälle. Tidigare forskning visar att vägkanter har potential för biologisk mångfald, men skötseln måste anpassas för att bevara värden och restaurera områden med potential.Projektets huvudmål inkluderar utvärdering av vägkantsslåtterteknik, kvantifiering av energiinnehåll i samlad biomassa, analys av klimatpåverkan, och undersökning av biogasanläggningens kvalitetskrav på vägkantsbiomassa. Projektet genomfördes med en specifik slåtterteknik som använder rotorslåtter, som är mer skonsam mot växterna jämfört med slaghack, och skonsam uppsugning av växtmaterialet för att minska risken för att insekter och frön sugs upp. Slåtteraggregatet på redskapsbäraren hade en arbetsbredd på 1,5 m.Totalt levererades 156 ton vägkantsgräs, med ett torrsubstansinnehåll på ca 25 %, till Gasum i Jordberga. Av dessa levererades 104 ton direkt, medan 52 ton först mellanlagrades vid olika platser. Materialets bedömdes som tillräckligt rent av Gasum Jordberga, med avseende på skräp och innehållet av tungmetaller. Analys av energiåtgången visar på en stor potential till minskning av fossila koldioxidutsläpp genom detta nya slåtterförfarande. Det finns en stor energipotential i materialet och ur klimatgassynpunkt visar beräkningarna att det är ca 4,3 gånger bättre att använda biomassan för produktion av fordonsgas och biogödsel, än att bara slå av den, när skörden varierar från 0,5 till 1,75 ton ts per ha vägkant. Vidare får vi en klimatgasreduktion på 0,3 till 1,2 ton CO2-e per ha, vid dessa skördar, vilket indikerar att uppsamling av materialet ej bör ske vid för låga skördemängder per ha. Totala kostnaderna för skörden under hela år 2022 blev 350 000 kr, vilket innebär 2,25 kr per kg levererad biomassa, eller 621 kr per skördad kmSlåtter med uppsamling har enligt litteraturen hög potential till att skapa biologisk mångfald i fråga om kärlväxtmångfald i trafikmiljöer om slåttern utförs kontinuerligt en till två gånger per år. Det finns i nuläget få långtidsstudier och även få studier som undersöker hur insekter påverkas av slåtter. Slåtteraggregat som användes i detta projekt har i andra studier visat sig vara mer skonsam än slaghack. Inventeringarna som gjordes i detta projekt visade inga tydliga effekter på biologisk mångfald efter två säsongers slåtterarbete.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hallman, David, 1979-, et al.
(författare)
-
Working from home during the COVID-19 outbreak in Sweden: effects on 24-h time-use in office workers
- 2021
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer. - 1471-2458. ; 21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The COVID-19 pandemic has triggered national recommendations encouraging people to work from home (WFH), but the possible impact of WFH on physical behaviors is unknown. This study aimed to determine the extent to which the 24-h allocation of time to different physical behaviors changes between days working at the office (WAO) and days WFH in office workers during the pandemic.Methods: Data were collected on 27 office workers with full-time employment at a Swedish municipal division during the COVID-19 outbreak in May–July 2020. A thigh-worn accelerometer (Axivity) was used to assess physical behavior (sedentary, stand, move) during seven consecutive days. A diary was used to identify periods of work, leisure and sleep. 24-h compositions of sedentary, standing and moving behaviors during work and non-work time were examined using Compositional data analysis (CoDA), and differences between days WAO and days WFH were determined using repeated measures ANOVA.Results: Days WFH were associated with more time spent sleeping relative to awake, and the effect size was large (F = 7.4; p = 0.01; ηp2 = 0.22). The increase (34 min) in sleep time during WFH occurred at the expense of a reduction in work and leisure time by 26 min and 7 min, respectively. Sedentary, standing and moving behaviors did not change markedly during days WFH compared to days WAO.Conclusion: Days working from home during the COVID-19 pandemic in Sweden were associated with longer duration of sleep than days working at the office. This behavioral change may be beneficial to health.
|
|
| 10. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Effekten av rad- och plantavstånd på skörd och ogräskonkurrens vid ekologisk odling av vårkornsorterna Irina och Planet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är slutredovisningen av SLU Partnerskap Alnarp projekt 1433, ”Effekten av sådensitet och såmönster på skörd och ogräskonkurrens hos vårkorn”, med motfinansiering från Statens Jordbruksverk via projektet ”Effekten av sådensitet och såmönster på stråsäds ogräskonkurrerande egenskaper i ekologisk produktion” samt Väderstad AB. Projektet med finansiering från Jordbruksverket var inriktat på att studera hur olika radavstånd på såmaskinen och olika plantavstånd i såraden, vid varierande utsädesmängder, påverkar skördens storlek och kvalitet samt grödans och dess plantbestånds förmåga att undertrycka fröogräs i ekologisk odling av vårkornssorterna Irina och Planet. I projektet tillämpades fördröjd sådd samt mekanisk ogräsbekämpning, i form av falska såbäddar före sådden samt blindharvning före uppkomst och selektiv ogräsharvning efter uppkomst av vårkornet. Bland de två vårkornsorterna som studeras anses Planet ha en relativt bra ogräskonkurrerande förmåga och Irina anses ha en något sämre ogräskonkurrerande förmåga. Parallellt med studierna av rad- och plantavståndens påverkan på fröogräsen, så utvärderades även hur dessa parametrar påverkade vårkornens bladyteindex (LAI), skördens storlek och kvalitet samt kväveeffektiviteten (nitrogen use efficiency = NUE). Skörden av vårkorn ökade generellt vid en jämnare rumslig fördelning av utsädet. Den ökade skörden uppnåddes vid ett tätare radavstånd på såmaskinen och en ökad planttäthet (ökat antal plantor per m²). Skörderesultaten för Irina och Planet tyder på att en jämnare rumslig fördelning av utsädet, över hela markytan, genom att så vårkorn på 6,25 cm med Väderstad Turf Rapid eller via ”3-radsbandsådd” med Väderstad 300 C, ger högre kornskörd jämfört med sådd på 25 cm. Skörden vid försöken utförda 2022 i ekologiskt vårkorn som såddes på 6,25 cm i jämförelse med 12,5 cm radavstånd, var 8-15 % större (0,5-1,0 ton/ha) för det tätare radavståndet, vid utsädesmängden 500 kärnor per m². Även vid utsädesmängden 300 kärnor per m², så var skörden något större, 2-7 % (0,1-0,4 ton/ha), för det tätare radavståndet. Detta resultat ansluter mycket väl till litteraturgenomgången, samt vår hypotes om att en jämnare rumslig fördelning av utsädet över markytan, genom ett tätare radavstånd och en något ökad utsädesmängd bör resultera i högre skörd. Skörden under 2023, med den mycket torra försommaren, resulterade precis som för 2022 i Irina, med ökad skörd vid ett tätare radavstånd och ökad utsädesmängd, på en ganska vatten-hållande jord (Campus Alnarp). Dock fick vi ett avvikande skörderesultat för Planet under 2023. Här var skörden opåverkad av radavstånden 6,25 och 12,5 cm. Skörden minskade vid en ökad utsädesmängd för de båda radavstånden, på en jord som hade sämre vattenhållande förmåga (Lönnstorp). Detta avvikande skörderesultat för Planet kan ha berott på den mycket torra försommaren 2023, då konkurrensen om tillgängligt vatten var större i de tätare bestånden, med högre utsädesmängder än 300 kärnor per m². Den mekaniska ogräsbekämpningen, med blindharvning före uppkomst och selektiv ogräsharvning efter uppkomst, resulterade i en lägre skörd jämfört med om den mekaniska ogräsbekämpningen inte utförts. Detta resultat betyder att plantbeståndets ogräskon-kurrerande förmåga var tillräcklig för att ge en hög skörd av vårkornet, och utan insats av någon ogräsbekämpning utöver två falska såbäddar före sådden och fördröjd sådd med 3-7 dagar. Skördesänkningen, efter den mekaniska ogräsbekämpningen, var lägre vid höga utsädesmängder jämfört med låga. Under 2023, då två extra försöksled med integrerad ogräskontroll genomfördes i vårkornet Planet, med finansiering från SLU Partnerskap Alnarp, så resulterade den kemiska ogräsbekämpningen i en sänkt skörd med ca 9 % och kombinationen av mekanisk och kemisk ogräsbekämpning sänkte skörden med ca 12 %, jämfört med leden där endast plantbeståndet konkurrerade mot fröogräsen. I studien av grödornas ogräsbekämpningseffekt så resulterade ett högre bladyteindex (LAI) hos grödan, genom högre utsädesmängd och bättre rumslig fördelning av utsädet, i en lägre marktäckningsgrad och lägre vikt hos ogräset. När ogräsbekämpningseffekten studerades i försöken under 2022 var den bättre vid 6,25 cm radavstånd jämfört med 12,5 cm radavstånd, vid utsädesmängder över ca 230 kärnor per m² för Planet och ca 300 kärnor per m² för Irina. Vid en mycket låg utsädesmängd, 200 kärnor per m², blev ogräseffekten bättre vid ett radavstånd på 12,5 cm jämfört med 6,25 cm. Vid en mer normal utsädesmängd, på 400 kärnor per m², så var ogräseffekten bättre vid 6,25 cm radavstånd jämfört med 12,5 cm. Vid bedömning av ogrässituationen i försöken har vi tillämpat en avläsningsmetodik där ogrässituationen avläses på markytan i direkt anslutning, och längs försöksparcellerna för att fastställa ogrästrycket på fältet (med eller utan falska såbäddar). Ogrästrycket på markytan mellan försöksrutorna med vårkornet Planet var högt. Ogräsvikten var ca 24 gånger högre (ca 330 g TS/m²) på markytan mellan försöksrutorna jämfört med endast grödans ogräskon-kurrens under 2022. Med denna avläsningsmetodik som är beskriven i Hansson & Ascard (2002) kan man på ett vetenskapligt sätt beskriva hur insatta bekämpningsåtgärder alternativt plantbeståndet hos grödan påverkar ogräset, jämfört med en kontroll. Utan denna metodik får man lätt en skenbar uppfattning om att ogrässituationen på fältet är mycket bra och utan några stora problem med fröogräs. Denna datainsamlingsmetodik är speciellt viktig att tillämpa i ogräsförsök med konkurrenskraftiga huvudgrödor som vårkorn. När vi bedömde proteinhalten i försöken 2022 visade det sig att en ökad skörd, som förväntat, resulterade i en lägre proteinhalt, både i Planet och i Irina. Odlingsåret 2023 med försommar-torka resulterade i ett avvikande resultat för Planet rörande proteinhalt odlad på en jord med en något sämre vattenhållande förmåga. Beroende på ogräsbekämpningsstrategi i Planet så gav en ökad skörd högre proteinhalt alternativt en oförändrad proteinhalt. I försöken var proteinhalten generellt hög under 2022 och 2023 (>12 %), med undantag för Planet under 2022 där proteinhalten var<12 %. I detta fall var skörden högre, ca 5,6 ton/ha i leden med mekanisk ogräsbekämpning (blindharvning och selektiv harvning) och ca 6 ton/ha i leden med enbart grödans och dess plantbestånds ogräskonkurrens.När vi bedömde kväveeffektiviteten (NUE) för vårkornsorterna Irina och Planet låg den generellt på samma nivå, när utsädesmängden ändras från låg till hög, 200 till 600 kärnor per m². Kväveeffektiviteten har dock en tendens till att vara högre vid tätare radavstånd. Tätare radavstånd möjliggör ett ökat plantavstånd i raden, när utsädesmängden är konstant. Det innebär att plantorna har lägre inbördes konkurrens om tillgängligt kväve. I försöken hade kväveeffektiviteten en tendens till att vara något högre när sådd utförs på 6,25 cm, jämfört med 12,5 cm radavstånd. Det vill säga kväveeffektiviteten verkar öka när plantavståndet i raden dubbleras, vid samma utsädesmängd. Vidare blev NUE betydligt lägre när radavståndet ökade från 12,5 cm till 25 cm, troligtvis beroende på en större planttäthet i raden, vid 25 cm, jämfört med 12,5 cm radavstånd.
|
|
