| 1. |
- Tinghög, Gustav, 1979-, et al.
(författare)
-
Horizontal Inequality in Rationing by Waiting Lists
- 2014
-
Ingår i: International Journal of Health Services. - : Baywood Publishing Company, Inc.. - 0020-7314 .- 1541-4469. ; 44:1, s. 169-184
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this article was to investigate the existence of horizontal inequality in access to care for six categories of elective surgery in a publicly funded system, when care is rationed through waiting lists. Administrative waiting time data on all elective surgeries (n = 4,634) performed in Östergötland, Sweden, in 2007 were linked to national registers containing variables on socioeconomic indicators. Using multiple regression, we tested five hypotheses reflecting that more resourceful groups receive priority when rationing by waiting lists. Low disposable household income predicted longer waiting times for orthopedic surgery (27%, p < 0.01) and general surgery (34%,p < 0.05). However, no significant differences on the basis of ethnicity and gender were detected. A particularly noteworthy finding was that disposable household income appeared to be an increasingly influential factor when the waiting times were longer. Our findings reveal horizontal inequalities in access to elective surgeries, but only to a limited extent. Whether this is good or bad depends on one's moral inclination. From a policymaker's perspective, it is nevertheless important to recognize that horizontal inequalities arise even though care is not rationed through ability to pay.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Vägen framåt
- 2013
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 207-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som vi visat har utvecklingen av metoder och strukturer för öppna prioriteringar i Sverige kommit långt. Många frågor återstår likväl. Under vårt arbete med denna bok har vi identifierat ett antal förbättringsområden och utmaningar som vi avslutningsvis vill lyfta fram. Det rör sig om vilka som ska delta i prioriteringarna, tydliggörande av värdegrunden, behov av bättre kunskap, baserad på både vetenskaplig metod och erfarenhet, och fortsatt utveckling av prioriteringsprocesser på olika nivåer och i olika sammanhang. Även om vi i Sverige skulle nå en god enighet kring principer och kriterier för prioriteringar så kommer vi alltid finna många olika sätt att praktiskt lösa specifika prioriteringsproblem.
|
|
| 3. |
- Carlsson, Per, et al.
(författare)
-
Läkemedel : när är det rimligt att betala själv?
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällets ekonomiska resurser är begränsade och därför finns det ingen möjlighet att offentligt finansiera alla vårdtjänster som har en positiv effekt. Prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård är därmed ofrånkomlig. Ett sätt att göra detta på är att låta individen finansiera vissa produkter och tjänster direkt ur egen ficka. Gränsdragningen mellan det individuella och det offentliga ansvaret för finansiering av sjukvård är dock en komplex och politiskt känslig fråga, men den förtjänar likväl en öppen och konstruktiv diskussion. Vår utgångspunkt är att den svenska hälso- och sjukvården under överskådlig tid i huvudsak kommer att förbli offentligt finansierad, men vi konstaterar att en betydande andel av vården idag är privat finansierad. För att personer ska kunna ta ett eget ansvar för finansieringen krävs vissa förutsättningar. Det är därför viktigt att uppmärksamma var, när och hur det är rimligt att individen får ta ett eget ansvar för att finansiera sin vård, och när motsatsen gäller. Denna diskussion kan ta sin utgångspunkt i de etiska principer för prioriteringarsom gäller i Sverige: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.Det övergripande syftet med denna rapport är att analysera och diskutera grunden för egenansvar vid finansiering av vård. Syftet är också att presentera ett ramverk för att bedöma lämpligheten av egenfinansiering och applicera detta ramverk på läkemedelsområdet.Ramverket består av sex kriterier/egenskaper kopplade till den specifika vårdinsatsen/produkten som bör vara delvis eller helt uppfyllda för att egenfinansiering ska bedömas som rimlig.Den aktuella vårdinsatsen/produkten bör vara sådan att flertalet individer har god förmåga att värdera behov och kvalitet både före och efter användning.Den aktuella vårdinsatsen/produkten bör främst utnyttjas av individer som kan betecknas som autonoma och reflekterande i sitt beslutsfattande.Den aktuella vårdinsatsen/produkten bör ge små posi tiva externa effekter.Kostnaden för den aktuella vårdinsatsen/produkten bör vara överkomlig för de flesta som har behov av den.Efterfrågan på den aktuella vårdinsatsen/produkten bör vara tillräckligt omfattande och regelbunden för att en privat marknad ska kunna uppstå.Vårdinsatser/produkter som syftar till att förbättra prestationer, funktion eller utseende, utöver vad som anses normalt snarare än medicinsk nödvändigt, är mer lämpade för privat finansiering.Sammanfattningsvis dras följande slutsatser i rapporten:Det finns idag en inte obetydlig mängd läkemedel som finansieras privat. Motiven för vad som finansieras privat eller offentligt är dock ofta oklara. Det finns också olikheter mellan landsting när det gäller finansiering av vårdtjänster och sjukvårdsprodukter.Det finns två huvudsakliga typer av egenansvar som kan beaktas vid prioriteringsbeslut: Ansvar för egen hälsa som fokuserar på individers tidigare hälsorelaterade livsstilsval. Ansvar för egen vård som fokuserar på vilka sjukvårdstjänster individer faktiskt klarar att ombesörja och finansiera själva.Ansvar för egen vård är den mest policyrelevanta formen av egenansvar eftersom det kan vara svårt att fastställa samband mellan beteende och ohälsa.Tillräcklig kunskap, individuell autonomi, externa effekter, tillräcklig efterfrågan, överkomligt pris och livsstilsförbättring är relevanta faktorer att beakta vid bedömning av egenfinansiering av läkemedel. Den form av egenansvar för finansiering som presenteras i rapporten 11 är i hög grad förenlig med intentionerna i människovärdesprincipen och behovs-solidaritetsprincipen.Det kan uppstå en konflikt mellan det presenterade ramverket och kostnadseffektivitetsprincipen när kostnadseffektiva läkemedel möjliggör egenansvar och därför med fördel kan finansieras privat trots en god kostnadseffektivitet.Mycket dyra läkemedel som inte är kostnadseffektiva är inte heller lämpliga för egenansvar. Samtidigt har samhället svårt att neka personer tillgång till verksamma läkemedel vid svår sjukdom. För att lösa detta dilemma bör man överväga möjligheten att samhället betalar för sådana läkemedel upp till den nivå där dessa bedöms kostnadseffektiva. Kostnaden därutöver skulle patienten kunna få möjlighet att finansiera själv. Sådana lösningar innebär antagligen en rad komplikationer som behöver utredas noga.För att egenansvar ska kunna tillämpas systematiskt och öppet vidprio riteringar behöver antagligen ett tidigare förslag från Socialstyrelsen till regeringen om att genomföra en översyn av den etiska plattformen aktualiseras på nytt.Det är angeläget att studera i vilken utsträckning privat finansiering leder till ökade skillnader i konsumtion och hälsa inom olika socioekonomiska grupper.Det finns inga perfekta lösningar för hur samhället ska dra gränsen för det offentliga åtagandet. Olika värden måste alltid balanseras mot varandra i syfte att uppnå en hälso- och sjukvård som är både rättvis och effektiv.
|
|
| 4. |
- Mooney, Gavin, et al.
(författare)
-
The Need for a New Paradigm in Scandinavian Health Economics
- 2012
-
Ingår i: Nordic Journal of Health Economics. - 1892-9710. ; 1:2, s. 119-132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper argues that the discipline of health economics has lost its way due to its persistent focus on individualistic and consequential values. The paper suggests how this might be remedied in both theory and practice. It proposes a new paradigm for health economics, which focuses on communitarian values. This new paradigm is discussed in the context of the Scandinavian welfare model.
|
|
| 5. |
- Omar, Faisal, et al.
(författare)
-
Risk för orättvis prioritering av patienter vid njurtransplantation : En enda väntelista bör införas, visar studie av svensk praxis
- 2014
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 111:37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Njurar från avlidna donatorer är en gemensam resursGemensamma resurser ska fördelas på ett effektivt och rättvist sätt.I en intervjustudie innefattande svenska transplantationskirurger, nefrologer och transplantationskoordinatorer undersöktes faktorer och värden som ligger till grund för allokering av njurar.Två risker för orättvisa i fördelningssystemet identifierades.Faktorer och värden som ligger till grund för beslut bör göras mer publika och lättillgängliga.Sverige bör införa ett nationellt, centraliserat fördelningssystem.
|
|
| 6. |
- Tinghög, Gustav, 1979-
(författare)
-
Are Individuals Luck Egalitarians? – An experiment on the influence of brute and option luck on social preferences
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background / ObjectivesAccording to luck egalitarianism, inequalities should be deemed fair as long as they follow from individuals’ deliberate and fully informed choices, i.e. option luck – while inequalities should be deemed unfair if they follow from choices over which the individual has no control, i.e. brute luck. This study investigates if individuals’ fairness preferences correspond with the luck egalitarian fairness position. More specifically, in a laboratory experiment we test how individuals choose to redistribute gains and losses that stem from option luck compared to brute luck.Methods / DesignA two-stage experimental design was employed. In total, 125 subjects were randomly assigned to either the brute luck or option luck treatment. Treatments were identical except for how monetary compensation for participation in the experiment was settled in stage one. In the option luck treatment, subjects were given the option to chose between a safe option (50 Sek) and a risky option (a 50/50 gamble between 0 SEK and 150 SEK) for how they would be compensated for participating in the experiment. In the brute luck treatment no such choice was given, instead all subjects were compensated based on outcome of the risky option. In the second stage, before winners and losers of the gamble were revealed, subjects were asked to distribute additional endowments (100 SEK) in an anonymous dictator game using the strategy method, i.e. making decisions contingent on the recipient losing or wining in the gamble.Results / FindingsThe average redistribution rate to losers was significantly higher in the brute luck treatment (48% of own endowment) compared to the option luck treatment (38%), suggesting that individuals have stronger preferences for redistribution toward individuals who suffer bad brute luck compared to individuals who suffer from equally bad outcomes due to bad option luck.Conclusions / ImplicationsWe find strong support for people having a fairness preference not just for outcomes, but also for how those outcomes are reached. Our findings are potentially important for understanding the role citizens assign individual responsibility for life outcomes, i.e. health and wealth.
|
|
| 7. |
- Tinghög, Gustav, 1979-
(författare)
-
Bör vi tillåta betalning för organ?
- 2012
-
Ingår i: Moderna läkare. - : Sveriges Yngre Läkares Förening. - 1403-5502 .- 1403-5561. ; :2, s. 18-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Tinghög, Gustav, 1979-, et al.
(författare)
-
Centrala begrepp vid prioriteringar
- 2013. - 1
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund. - 9789144083933 ; , s. 35-48
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta har en intuitiv förståelse av begrepp som prioritering, hälsa och behov. I vardagen är det självklart att prioritera det som anses viktigast för att sedan ta hand om det som anses mindre viktigt. Likaså är det tillsynes självklart vad det betyder att vara frisk eller sjuk och när personer har ett behov av vård eller inte. Börjar man skrapa på ytan kring betydelsen av dessa begrepp upptäcker man dock snart att det inte är så självklart. Faktum är att tolkningen av dessa centrala begrepp ofta skiljer sig från person till person. Denna begreppsförvirring utgör ett av de största hindren för en öppen och konstruktiv diskussion kring prioriteringar. Om vi inte pratar om samma saker är det svårt att konstatera om vi är eniga eller oeniga och därmed även hur vi ska kunna föra diskussionen vidare. Detta kapitel tydliggör därför fyra av de mest centrala begreppen inom området prioriteringar - prioritering, ransonering, hälsa, behov, livskvalitet och nytta.
|
|
| 9. |
- Tinghög, Gustav, 1979-
(författare)
-
Discounting, Preferences, and Paternalism in Cost-Effectiveness Analysis
- 2012
-
Ingår i: Health Care Analysis. - : Springer. - 1065-3058 .- 1573-3394. ; 20:3, s. 297-318
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When assessing the cost effectiveness of health care programmes, health economists typically presume that distant events should be given less weight than present events. This article examines the moral reasonableness of arguments advanced for positive discounting in costeffectiveness analysis both from an intergenerational and an intrapersonal perspective and assesses if arguments are equally applicable to health and monetary outcomes. The article concludes that behavioral effects related to time preferences give little or no reason for why society at large should favour the present over the future when making intergenerational choices regarding health. The strongest argument for discounting stems from the combined argument of diminishing marginal utility in the presence of growth. However, this hinges on the assumption of actual growth in the relevant good. Moreover, current modern democracy may be insufficiently sensitive to the concerns of future generations. The second part of the article categorises preference failures (which justify paternalistic responses) into two distinct groups, myopic and acratic. The existence of these types of preference failures makes elicited time preferences of little normative relevance when making decisions regarding the social discount rate, even in an intrapersonal context. As with intergenerational discounting, the combined arguments of growth and diminishing marginal utility offer the strongest arguments for discounting in the intrapersonal context. However, there is no prima facie reason to assume that this argument should apply equally to health and monetary values. To be sure, selecting an approach towards discounting health is a complex matter. However, the life-ordeath implications of any approach require that the discussion not be downplayed to merely a technical matter for economists to settle.
|
|
| 10. |
- Tinghög, Gustav, 1979-, et al.
(författare)
-
Individual responsibility for healthcare financing : application of an analytical framework exploring the suitability of private financing of assistive devices
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : Sage Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 40:8, s. 784-794
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: To operationalise and apply a conceptual framework for exploring when health services contain characteristics that facilitate individuals’ ability to take individual responsibility for health care through out-of-pocket payment. In addition, we investigate if the levels of out-of-pocket payment for assistive devices (ADs) in Sweden are in line with the proposed framework. Method: Focus groups were used to operationalise the core concepts of sufficient knowledge, individual autonomy, positive externalities, sufficient demand, affordability, and lifestyle enhancement into a measurable and replicable rationing tool. A selection of 28 ADs were graded separately as having high, medium, or low suitability for private financing according to the measurement scale provided through the operationalised framework. To investigate the actual level of private financing, a questionnaire about the level of out-of-pocket payment for the specific ADs was administered to county councils in Sweden. Results: Concepts were operationalised into three levels indicating possible suitability for private financing. Responses to the questionnaire indicate that financing of ADs in Sweden varies across county councils as regards co-payment, full payment, discretionary payment for certain healthcare consumer groups, and full reimbursement. According to the framework, ADs commonly funded privately were generally considered to be more suitable for private financing. Conclusions: Sufficient knowledge, individual autonomy, and sufficient demand did not appear to influence why certain ADs were financed out-of-pocket. The level of positive externalities, affordability, and lifestyle enhancement appeared to be somewhat higher for ADs that were financed out-of-pocket, but the differences were small. Affordability seemed to be the most influential concept.
|
|
