| 1. |
- Schmidt Burg, Helena, 1992, et al.
(författare)
-
Litteraturöversikter med AI: En pedagogisk resa för studenter, lärare och bibliotekarier
- 2023
-
Ingår i: Nätverksträffen för Forskningsbibliotekens pedagogiska roll.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer när studenterna inte själva söker upp, väljer ut och sammanfattar litteratur utan istället låter en AI-tjänst göra det? Vilken kunskap behöver studenterna ha för att åstadkomma goda och tillförlitliga sammanfattningar och tolkningar av litteraturen med hjälp av AI-baserade tjänster? Vilken blir vår roll som bibliotekarier i processen och hur kan vi bäst stötta studenterna i en etisk användning av tjänsterna? Vad innebär förändringarna för vad vår undervisning ska innehålla och hur den ska planeras? Kom och utforska dessa frågor i en workshop där vi testar och diskuterar olika AI-verktyg tillsammans.
|
|
| 2. |
- Schmidt Burg, Helena, 1992, et al.
(författare)
-
Litteraturöversikter med AI: En pedagogisk resa för studenter och lärare
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk konferens i Göteborg (HKG 2023).
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Debatten kring hur högre utbildning ska förhålla sig till olika tjänster som baseras på generativ AI har tagit fart sen lanseringen av ChatGPT i november 2022. Inte minst uppmärksammad är problematiken med att avgöra om texter speglar studentens lärande av det som ska examineras (t.ex. Linderoth, 2023; Weber-Wulff et al. 2023). En vanlig examinationsuppgift är att skriva någon form av litteraturöversikt, en uppgift som ofta innefattar att söka fram, välja ut och sammanfatta vetenskaplig litteratur och att utifrån denna genomföra en egen analys eller tolkning. Detta är en uppgift som AI-baserade tjänster blir allt bättre på att utföra, inklusive att föreslå referenser för att backa upp påståenden i texten. I förlängningen leder detta till att vi behöver fundera på vad som lärs vid användning av AI-tjänster jämfört med mer traditionella metoder för litteraturöversikter. Vad händer när studenterna inte själva söker upp, väljer ut och sammanfattar, utan istället låter en AI-tjänst göra det? Vilken kunskap behöver studenterna ha för att åstadkomma goda och tillförlitliga sammanfattningar och tolkningar av litteraturen med hjälp av AI-baserade tjänster? Vilka är våra roller som lärare och som bibliotekarier i processen? Workshoppen fokuserar på att prova att skapa en litteraturöversikt med stöd av någon AI-baserad tjänst och att diskutera erfarenheter av resultaten. Exempel hämtas från deltagarnas egna områden och erfarenheter. Workshoppens genomförande 1. Inledning samt kort presentation av ett urval AI-tjänster 2. Deltagarna testar verktygen och skapar begränsade litteraturöversikter med hjälp av en eller flera AI-tjänster. 3. Resultaten som genererats av de olika AI-tjänsterna jämförs med varandra och en diskussion förs kring implikationerna av att studenterna använder tjänsterna i utbildningen. Workshoppen riktar sig till - universitetslärare som hanterar någon form av uppgift som inkluderar litteraturöversikter - universitetslärare som är intresserade av de förändringar som AI-baserade tekniker får för högre utbildning - undervisande bibliotekarier Referenser Linderoth, J. (2023-06-08). Varför vi inte längre kan ha skrivna hemuppgifter i högre utbildning. YouTube.com https://www.youtube.com/watch?v=GZOSh4ocpeI (visad 2023-06-30) Weber-Wulff, D., Anohina-Naumeca, A., Bjelobaba, S., Foltýnek, T., Guerrero-Dib, J., Popoola, O., Šigut, P., & Waddington, L. (2023). Testing of Detection Tools for AIGenerated Text (arXiv:2306.15666). arXiv. https://doi.org/10.48550/arXiv.2306.1566
|
|
| 3. |
- Ekman, Stefan, Filosofie doktor, 1972-
(författare)
-
Gemensamt lärande genom jämförelse och fördjupning
- 2022
-
Ingår i: Använd rummet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144157795 ; , s. 241-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den aktivitet som beskrivs i kapitlet bygger på uppgifter som flyttar fokus mellan enskilda exempel och jämförelse av exempel, vilket fördjupar och breddar förståelsen av det undersökta fenomenet. Vi illustrerar aktiviteten med hur kursdeltagarna i en uppdragsutbildning för yrkesverksamma arbetar med datatidskrifter, men den kan anpassas till olika situationer. Genom individuella förberedelser, klassrumsaktiviteter i tre grupperingar och ett skriftligt efterarbete undersöker och dokumenterar deltagarna tidskrifters likheter och särdrag.
|
|
| 4. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Competitive exposure and existential recognition: Visibility and legitimacy on academic social networking sites
- 2022
-
Ingår i: Research Evaluation. - : Oxford University Press. - 0958-2029 .- 1471-5449. ; 31:4, s. 429-437
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Over the past decade, academic social networking sites, such as ResearchGate and Academia.edu, have become a common tool in academia for accessing publications and displaying metrics for research evaluation and self-monitoring. In this conceptual article, we discuss how these academic social networking sites, as devices of evaluation that build on both traditional values, objects, and metrics in academic publishing and on social media logics and algorithmic metrics, come to fulfil a need in the current academic (publishing) ecosystem. We approach this issue by identifying key affordances that arise in the interaction between platform and user. We then position these affordances in relation to potential needs of academics in today’s publishing landscape by drawing on Hafermalz’s metaphor of the ‘fear of exile’, which provides an alternative way of understanding the importance of visibility in the networked world, as a combination of competitive exposure and existential recognition. We end by considering the grounds on which the platforms may be attributed some level of legitimacy. This is done in order to understand the inherent contradiction between the broad use of the platforms and the fact that their integrity has been questioned repeatedly. We seek an answer to a legitimacy for the platforms in the fact that a pragmatic, mutual benefit exists between them and the research community; a benefit that is enhanced by the audit society influencing current academia.
|
|
| 5. |
- Francke, Helena
(författare)
-
Trust in the academy : a conceptual framework for understanding trust on academic web profiles
- 2022
-
Ingår i: Journal of Documentation. - : Emerald Group Holdings Ltd.. - 0022-0418 .- 1758-7379. ; 78:7, s. 192-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Institutional and commercial web profiles that provide biobibliographic information about researchers are used for promotional purposes but also as information sources. In the latter case, the profiles' (re)presentations of researchers may be used to assess whether a researcher can be trusted. The article introduces a conceptual framework of how trust in researchers may be formed based on how the researchers' experiences and achievements are mobilized on the profiles to tell a multifaceted story of the “self.” Design/methodology/approach: The framework is an analytical product which draws on theories of trust as well as on previous research focused on academic web profiles and on researchers' perceptions of trust and credibility. Two dimensions of trust are identified as central to the theoretical construction of trust, namely competence and trustworthiness. Findings: The framework outlines features of profile content and narrative that may influence the assessment of the profile and of the researcher's competence and trustworthiness. The assessment is understood as shaped by the frames of interpretation available to a particular audience. Originality/value: The framework addresses the lack of a trust perspective in previous research about academic web profiles. It provides an analysis of how potential trust in the researcher may be formed on the profiles. An innovative contribution is the acknowledgement of both qualitative and quantitative indicators of trustworthiness and competence, including the richness of the story told about the “self”.
|
|
| 6. |
- Hammarfelt, Björn, et al.
(författare)
-
Ensuring Quality and Status : Peer Review Practices in Kriterium, A Portal for Quality-Marked Monographs and Edited Volumes in Swedish SSH
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Research Metrics and Analytics. - : Frontiers Media S.A.. - 2504-0537. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although established forms of peer review are often criticized for being slow, secretive, and even unfair, they are repeatedly mentioned by academics as the most important indicator of quality in scholarly publishing. In many countries, the peer review of books is a less codified practice than that of journal articles or conference papers, and the processes and actors involved are far from uniform. In Sweden, the review process of books has seldom been formalized. However, more formal peer review of books has been identified as a response to the increasing importance placed on streamlined peer-reviewed publishing of journal articles in English, which has been described as a direct challenge to more pluralistic publication patterns found particularly in the humanities. In this study, we focus on a novel approach to book review, Kriterium, where an independent portal maintained by academic institutions oversees the reviewing of academic books. The portal administers peer reviews, providing a mark of quality through a process which involves reviewers, an academic coordinator, and an editorial board. The paper studies how this process functions in practice by exploring materials concerning 24 scholarly books reviewed within Kriterium. Our analysis specifically targets tensions identified in the process of reviewing books with a focus on three main themes, namely the intended audience, the edited volume, and the novel role of the academic coordinator. Moreover, we find that the two main aims of the portal–quality enhancement (making research better) and certification (displaying that research is of high quality)–are recurrent in deliberations made in the peer review process. Consequently, we argue that reviewing procedures and criteria of quality are negotiated within a broader discussion where more traditional forms of publishing are challenged by new standards and evaluation practices.
|
|
| 7. |
- Mansour, Ameera, et al.
(författare)
-
Collective Privacy Management Practices: A study of privacy strategies and risks in a private Facebook group
- 2021
-
Ingår i: PACM on Human-Computer Interaction. - New York, NY : Association for Computing Machinery (ACM). - 2573-0142.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper qualitatively examines how members of a large private Facebook group view the risks of information disclosure to their privacy and the strategies they employ to navigate and manage those risks. The paper adds to an emerging interest in how privacy is managed collectively and within dynamic large groups, thus moving beyond established knowledge of privacy management on individual and small-scale levels. The work builds on semi-structured interviews with 20 members of a private Facebook group and draws on Communication Privacy Management theory. The study shows how privacy management practices are enacted at individual, intragroup, and group levels. Findings show that participants associate very high risks with sharing private information in the group, partly because it consists of a mix of known others and strangers, who are potentially geographically co-located. They adopt several strategies for managing and protecting their privacy at all three levels. The risks associated with context, time, and spatial collapse of the imagined audience are identified as important to how participants experience information disclosure in the group. The paper concludes by identifying some practical implications that serve as a call for developers to design privacy tools that support dynamic groups’ privacy challenges and needs.
|
|
| 8. |
- Sandin, Amira Sofie
(författare)
-
Var(a) snäll och gilla : Medforskning med unga om identitet och sociala medier
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling utforskar hur unga personer resonerar om och analyserar sin användning av sociala medier för att uttrycka identitet. Tretton 16-åringar med invandrarbakgrund bidrog som medforskare till att forma forskningens riktning och innehåll. Medforskning som forskningsansats innebar arbete i tre forskargrupper där en anpassad version av photovoice (se Wang & Burris 1997), skapande av collage och gruppdiskussioner låg till grund för insamling av empiri, tolkning och analys. Studien syftar även till att utforska och bidra med kunskap om utmaningar, möjligheter och konsekvenser av att involvera unga som aktiva deltagare i forskning. Studien utgår från en förståelse för identitet som något som görs i en reflexiv process där personer förhåller sig till historisk och sociokulturell kontext. Utgångspunkt för analyserna tas i ett dramaturgiskt perspektiv (se Goffman 1959/2014) där identitet synliggörs genom studiet av människors interaktioner. I analys av det empiriska materialet framträdde tre strategier för att presentera identitet i sociala medier: idealsjälvet, det nedtonade jaget, och det (till synes) opolerade jaget. Resultaten visade också hur den egna identiteten var sammanflätad med andras framträdanden, hur uppfattade normer formade hur identiteter uttrycktes, samt olika strategier som användes för att undvika eller mildra sociala sanktioner om normer inte följdes eller medvetet utmanades. Tolkningen av medforskning tar sin utgångspunkt i Paulo Freires pedagogik (1970/2012). Denna syftade till att synliggöra och utmana förtryckande strukturer genom gemensamt lärande och utforskande med utgångspunkt i människors liv. Studien synliggjorde utmaningar med forskningsansatsen som uppstod när både medforskare och forskare förde med bekanta roller in i forskningen, roller som bar på inneboende maktstrukturer. Avhandlingen bidrar med kunskap om vad som hindrar och möjliggör för deltagare i medforskningsprojekt att skifta positioner, exempelvis från anpassning till positioner som kunniga handlande och forskande subjekt. Dessutom diskuteras utmaningar för en process som syftar till gemensam kunskapsproduktion, samt hur medforskares röster re-presenteras.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Källkritik och nya publiceringsformer
- 2019
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Internet med dess många publiceringsformer har inneburit en renässans för intresset för källkritik. När vem som helst kan publicera information om i det närmaste vad som helst blir tillvägagångssätt för att kunna värdera hur trovärdig en källa är av stor vikt. I många av dessa publiceringsformer finns det ingen förhandsgranskning av texter och ansvaret för att granska faller på läsaren. Det kan uttryckas som att vi i samband med många av nätets publiceringsformer går från förhandsgranskning till efterhandsgranskning av texter. I Del 4 av denna modul resonerar vi om konsekvenserna av dessa, och andra, förändringar för källkritik. Vi utgår från konkreta exempel men kan givetvis inte täcka in alla olika publiceringsformer. Vi tar utgångspunkt i frågor om vad författarskap innebär i nya medieformat och hur man kan arbeta med källkritiska problemställningar när författarskapet inte alltid är tydligt.
|
|
