| 1. |
- Hoffsten, Per-Ola
(författare)
-
Galvån : Ett riksintresseområde för naturvården, X 105
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RiksintressetRikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
|
|
| 2. |
- Stridh, Bengt
(författare)
-
Kläppaängarna, Ljusdal : Naturinventering 1992
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gävleborgs Botaniska Sällskap och Naturskyddsföreningen i Ljusdal har under 1992 hjort en naturinventering inom ca 6 km² på Kläppaängarna i Ljusdal på uppdrag av Ljusdals kommun. Kärlväxter, fåglar och insekter har i första hand inventerats. Aldre uppgifter har speciellt eftersökts. Djur och fjärilar utom dagfjärilar dokumenterades översiktlig.Sedan1997 ingår Kläppaängarna i det område längs Mellanljusnan som klassas som riksintressant för den vetenskapliga naturvården och det roliga friluftslivet i Naturresurslagen.Området har dock inte erhållit något skydd. Syftet med inventeringen var att dokumentera naturvärden som bakgrund för ett eventuellt bildande av naturvårdsområde eller naturreservat.
|
|
| 3. |
- Delin, Anders
(författare)
-
Naturvärden vid VOXNAN : Från Klucksjön till Vallhaga
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen gav ifebruari 1984 Gävleborgs Botaniska Sällskap i uppdrag att inventera den 12 millånga outbyggda delen av VOXNAN mellan klucksjön och Vallhagaforsens kraftverk.Inventeringen skulle omfatta naturvärdena i stort, och framför allt debotaniska. Inventeringen utfördes under maj-september av fyrauniversitetsstuderande i botanik och åtta medlemmar i sällskapet, under ledningav Anders Delin. Denna rapport redogör för resultaten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sahlander, Gisela
(författare)
-
Ny E4 Enånger- Hudiksvall Naturinventering : Biologisk konskvensbeskrivning
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta arbete är en naturinventering av planerade sträckningen av den planerade sträckningen av ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall och kommer att ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av området. Jag har av vägverket fått i uppdrag at undersöka tre alternativ för vägens sträckning: A, B och D. Denna undersökning har tre syften: TT bedöma de tänkta vägsträckningarnas inverkan på naturen i området, att visa Vägverket vilket alternativ som till sist kommer till utförande.Generellt bedömer jag att den landskapstyp som de föreslagna vägsträckningarna berör är vanligt förekommande i trakten. Alternativ B har jag förkastat då det skulle medföra att en biologisk intressant gransumpskog skulle ödeläggas. De två övriga alternativ är lika varandra vid första påseendet. Längs båda sträckningarna finns det värdefulla naturtyper. Vid en granskning fann jag dock att det längs vägsträcka A finns fler ”fasta” naturtyper, såsom bäckraviner, myrmarker, åkanter och hällmarker, d.v.s bestående strukturer i naturen. Dessa ” fasta” naturtyper skulle komma att förstöras av en ny väg. Slutsatsen blir att jag förordar alternativ D som ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall. När det gäller valet av vägtyp tror jag att det inte har någon större betydelse för naturen vare sig det blir en motorväg eller en motortrafikled.
|
|
| 6. |
- Delin, Anders
(författare)
-
Grossjöberget - utmarksskog med stora naturskogskvaliteer
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grossjöberget är ett 3,8 kvadratkilometer stort område med stora naturskogskvalitteer i Arbrå sockens gränstrakter mot Rengsjö och Enånger. Berget är inte brant, reser sig bara 100 m över Grossjöns yta, som ligger 223 över havet, och är nästan hell täckt av grovblocklig morän. Marken tillhörde bönderna i flästa, huvuddelen i form av en allmänning. Större delen förvärvades 1972 av korsnäs& Marma. Området har berörts av avverkningar i flera omgånga, men genom sitt läge längst bort från byn har det ändå fått behålla jämförelsevis mycket skog. Det har nu ett sammsnhängande skogtäcke med hög ålder, stora mängder död ved och stor andel löv.
|
|
| 7. |
- Eriksen, B, et al.
(författare)
-
Reproductive strategies in two arctic Pedicularis species (Scrophulariaceae)
- 1993
-
Ingår i: Ecography. - : Wiley. - 0906-7590 .- 1600-0587. ; 16:2, s. 154-166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A study of a number of reproductive traits in two sympatric species of Pedicularis in northern Swedish Lapland, the subarctic-alpine P lapponica and the artic P hursuta, revealed that the life-history strategies of the two species differ profoundly High fruit set and low seed abortion rate, as m P hursuta, is common in arctic plants in late-thawing habitats and represents a case of extreme adversity selection rather than an indication of a ruderal life-history strategy Pedicularis lapponica, on the other hand, is a typical K-strategist (or stress-tolerator) requiring a longer period of growth for optimal reproduction Occuring at both low and high altitudes in the area, P lapponica tends to increase in self-compatibility with altitude, which is interpreted as an adaptation to lower pollinator visitation frequency in arctic environments The variation in length of the protruding part of the style in P lapponica is shown to be correlated with exposure to light Predispersal seed predation is severe m P lapponica at low altitudes, where the capsules are attacked by fly and moth larvae At high altitudes, a minor proportion of the capsules of P lapponica experience predation and only from flies, while P hursuta is completely unpredated
|
|
| 8. |
- Hansen, Jens Ejvind
(författare)
-
Naturvårdsprogram för ängs- och hagmarksområden inom Ljusdals kommun
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De naturliga fodermarkerna, äng och hage, är några av de artrikaste naturtyperna i vårt land.I dessa kulturskapade miljöer samlas organismer från många andra naturtyper. På grund av omläggning och avreglering av jordbruket håller de nu på att försvinna. Vinterfodret från ängen och sommarbetet i hagen har ersatts av annat eller djuren har försvunnit.Inom Ljusdals kommun är arealen nu kring 2% av vad den var 1927.Som underlag för naturvårdsprogrammet ligger en genomgång av befintligt material om ängs och hagmarker och odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Vidare har muntliga uppgifter spelat en stor roll. Fältarbetet ägde rum under sommaren 1993 och bestod i inventering, dokumentation med fotografering, samt beskrivning av ca 80 objekt.
|
|
| 9. |
- Johansson, Mats E., 1959-
(författare)
-
Population biology of the clonal plant Ranunculus lingua
- 1992
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The scope of this thesis was to identify, describe and quantify important life-history traits for the pseudoannual aquatic plant Ranunculus lingua in different ecological settings, by comparing populations from geographically marginal vs. central habitats.Results from a four-year field study showed that abiotic factors (water-level fluctuations and associated processes) tended to have a greater influence in marginal populations, whereas biotic factors (competition, insect grazing and fungal infections) dominated in central populations. This was reflected in different depth distribution of ramet numbers and ramet sizes between the areas, and In different dynamic patterns, with a higher flux of ramets in marginal populations.In a reciprocal transplant experiment, marginal ramets produced more but smaller rhizomes, whereas central ramets produced Individually larger but fewer rhizomes, irrespective of transplant site. A possible selection for genotypes producing large rhizomes in the central habitat was supported by the fact that initially smaller ramets were more likely to be diseased by the fungal pathogen Peronospora gigantea and damaged by insect grazing. In the marginal population, where density-independent mortality factors tend to dominate, a high reproductive output, expressed in production of high numbers of rhizomes, was suggested to be a favoured life-history trait.In a glasshouse experiment, ramets from marginal and central populations were grown in low and high densities and under three contrasting nutrient levels. The allocation to sexual structures was generally very low, and did not incur any costs in terms of reduced rhizome production. Rhizome production showed strong positive allometrical relationships to mother ramet size. Increasing mother ramet size resulted in a larger increase in rhizome numbers for the marginal than for the central population, whereas the increase in mean rhizome mass was more pronounced for the centred population. Both populations showed similar reductions in rhizome production in response to increased density and lowered nutrient levels, which could not be explained by size-dependent effects adone.The dispersal, dynamics and distribution of R. lingua were studied in a marginal river population in northern Sweden, where the only means of dispersal is by vegetative diaspores, i.e. floating rhizome fragments. Stranding occurred mainly in river curves and at obstacles, and the distribution of established stands was also highly correlated with these features. Relative changes in ramet numbers were correlated with water-level fluctuations during the present and previous growing seasons, with winter low-water, and with duration of spring-flood. The predictability of change was high within but low between stands. It was concluded that the patterns and mechanisms of dispersal are fundamental for local distribution patterns as well as variation in regional abundance in R. lingua
|
|
| 10. |
- Linder, Per
(författare)
-
Ängratörn : En skogsbiologisk inventering
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogarna längs Ängratörns västsida uppvisar överlag en mycket låg grad av kulturpåverkan, vilket gör dem mycket intressanta i naturvårdssammanhang. 1900-talet har sannolika varit ett av de, till dags dato, ”lugnast” århundradena för dessa skogar.Tidigare har området varit strat påverkat av återkommande skogsbränder. Under 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet förekom bränder ungefär vart sextionde år. Kring 1850 började den uppblomstrande sågverksindustrin kasta sina Iystna blickar på området. Skogar, mycket hårt exploaterade under slutet av 1800-talet. Därefter har dock den skogliga aktiviteten på den enskilt ägda marken varit mycket låg. Tack vare dessa skiftens avlägsna belägenhet i förhållande till hemskiftet, har få huggningsingrepp gjorts.Skogens värde ligger i den största delen naturliga utvecklingen som fått råda efter den senaste branden och 1800-talets dimensionsavverkningar. Den har medfört att det dels finns ett stort inslag av lövträd, dels att stamantal och virkesvolym antar höga värden. På många håll är skogen så pass översluten att många träd självdör och faller omkull eller bildar torrakor. Dessa träd ger upphov till viktiga livsmiljöer för lavar, mossor och insekter. Indirekt gynnar ett sådana miljöer är något som det i degens välskötta skogar råder stor brist på, och som många organismer är helt beroende av. Eftersom den negativa inställningen till lövträd varit mycket utbredd inom skogsbruket, är det i första hand djur och växter som är knutna till död lövved eller gamla lövträd, som är hotade i dag. Den nordliga anistickan, som påträffades i områden som Ängratörns skogar är därför mycket värdefulla för alla de arter som hotas av skogsbruket.I tidigare utredningar har hela området klassats som länsintresse ur geologisk, botanisk och landskapsmässig synvinkel.
|
|
