| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sundborg, Åke
(författare)
-
Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven klarälven Geovetenskapliga naturvärden
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den regionala beskrivningen upptar större delen av utrymmet i rapporten.Den inleds för varje älv med en kort översikt över hydrologi, geologi och landformer. Därefter följer för varje älvavsnitt en deskriptiv del med efterföljande bedömning av sannolika verkningar av planerade utbyggnads-och regleringsåtgärder.
|
|
| 4. |
- Ericson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Kungsbergets naturreservat
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt uppdraget från Sandvikens kommun skall detta arbete omfatta: ”en sammanställning av klimatologiska topografiska, geologiska, zoologiska, botaniska och kulturella data och på grundval av detta skall planeringen ge förslag till skötselplan grundad på naturvårdsmässiga principer.”
|
|
| 5. |
- Haglund, Erik
(författare)
-
Dalälvens tidigare utbredning i trakten av Gysinge och Österfärnebo
- 1964
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den framlagda hypotesen om Dalälvens tidigare utbredning inom detta område, tycks mig i viss grad vara styrkt. Det framlagda materialet tyder på att det verkligen varit en högre nivå på fjärden under gången tid. De från område 1,2,3, och 4 beskrivna dalarna kan enligt mitt förmenande betecknas som torrdalar. Framförallt dalen på Mattön indicerar att den högre vattennivån verkligen existerat. I korta drag kan utveckligen sägas ha tillgått på följande sätt. När Färnebofjärden isolerades, omkring 5000-4500 år f. kr. , från Litorina havet, skedde detta på ungefär 60 m- nivå. (bil.2). Under relativt lång tid, då havet drog sig tillbaka från 60-56 m-nivå (bil.4), låg Färnebofjärdens yta på denna nivå. Vid denna tidpunkt, då erosionen nått det lägre värdet, började den kraftigare erosiva verkan i hindret V Gysinge göra sig gällande, varvid denna passpunkt så småningom kom att ligga så lågt att den inte tillät vattentransport över passen in mot karinmossen. Under tiden som detta hände transporterades vatten troligtvis också längs det förmodade hindret mot söder. Detta har inte tidigare berörts, men på bil.2 finns ett pass som leder från den nuvarande älvfåran och mot söder in i den öster om område 3 belägna dalen. Detta ligger på kartan under 55m-kurvan, men enligt mina avvägningar 57,87m.ö.h.Det borde, enligt tidigare fört resonemang, också ha något högre från början, men senare eroderats ned Det har troligtvis torrlagt av samma orsak som passen mot Karinmossen . Ungefär samtidigt med detta måste en sänkning av passnivån ha skett förmodat skeende här, på grund av frånvaron av lämpliga hinder i form av en moränrygg. Söder om forsen SSV Åsbyvallens f.d. fäbod finns en rygg, som slutar i och med forsen. Jag har inte lyckats följa den från forsen och mot norr. Om denna rygg fortsatt över älven skulle det kunna förklara torrdalen på Mattön och det breda passet genom ryggen vid Åsbyvallens f.d. fäbod, där det i dag endast passerar obetydligt med vatten (foto 7). Passet över nuvarande Sjöforsen skulle i så fall inte ha behövt ligga så högt. Det ha stigit upp över vattenytan senare då det förmodade hindret delvis varit genombrutet. Att passets höj 1 ändå varit högre tyder torrdalarna i område 4 på . Åtminstone upp till deras nivå borde det ha nått. Genom Gäddsjöpasset får man väl också tänka sig en transport av vatten. Denna vattenström borde då ha mynnat i Litorina havet, vilket troligen stått någonstans över Kerstinbomyren. Över Tärnsjöpasset har troligtvis inte någon vattentransport skett. Detta skulle då vara den punkt, som begränsar Färnebofjärdens utbredning. Den förmodade högsta vattenytan skulle då kunna ha legat mellan Tärnsjöpassets nivå och torrdalens på Mattön. Antagligen närmare Mattödalens nivå eftersom denna är av relativt liten omfattning. Den förmodade utvecklingen styrks av det faktum, att laborator Sten Florin kunnat konstatera en samtidig isolerings tidpunkt för Färnebofjärdens hela bäcken, och det onormalt stora tidsintervallet till Hedesundafjärdens isolering.
|
|
| 6. |
- Kihlström, Leif
(författare)
-
Naturinventering vid Körsjön
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Köröns flora är unik. Endast på mycket få specifika platser i Norrland kan man påträffa med likande sammansättning av arter.Flera arter förekommer ej på annan plats i kommunen och en del arter har märkliga nordliga utposter inom landet.Körön som är områdets, ur botanisk synpunkt, intressantaste plats har bl.a. Sveriges tredje nordligaste spontana bestånd av ek (Querqus robur).
|
|
| 7. |
- Lindberg, Jan
(författare)
-
Jädraåns meanderlopp
- 1961
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beskriva Jädraån och dess meandrar från Lillåns tillflöde, öster om Kungsberget, till Norrbro, bron norr om Järbo.
|
|
| 8. |
- Lindberg, Tom, et al.
(författare)
-
Preliminär rapport om översiktlig naturinventering utförd 1974 i Ovanåkers kommun
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- MålsättningInventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:Registrering av redan kända naturområden son komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.Uppspårande av eventuella nya sådana områden.Kontroller i fält av noterade objekt och översiktlig beskrivning av dessa.Gradering av objekten enligt SNV:” Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, Läns-och Lokalintresse för varje objekt.
|
|
| 9. |
- Linder, Folke
(författare)
-
Redogörelse för naturinventering i södra delen av Gävleborgs län
- 1957
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Redogörelsen omfattar södra hälften av länet upp till en linje Söderhamn – Bollnäs. Uppspårandet av fridlysningsobjekt har skett med ledning av tidigare publicerade undersökningar, egen kännedom om trakten samt uppgifter från åtskilliga med arbetare både inom och utom länet.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Gunnar
(författare)
-
Strandstudier vid Gästrikekusten : 17 bilagor+ fotobilaga
- 1961
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppsatsen avser att beskriva , och om möjligt söka förklara utbredning och bildningssätt för de strandtyper och speciella strandbildningar som föreligger mellan Utvalnäs, beläget 1,5 mil nordost om Gävle, och Dömanskär, 3km nordost om Norrsundet.
|
|
