| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Gender regimes, citizen participation and rural restructuring
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This book aims to unravel how rural gender regimes are constituted, enforced, made sense of and resisted, and ho struggles of resistance lead to empowerment and change in various countries in the four corners of Europe as well s Australia and India. The book focuses on the intricate relationship between laws and institutions and everyday life. It analyzes on the one hand how laws and institutions are constituted and on the other hand how gender regimes are built at the local rural level, sometimes in compliance with these frames and sometimes contesting them, The articles, in diverse ways, give voice both to women’s struggles for recognition and men’s voices in gendered rural societies. Through applying the concept of the welfare state and gender regimes within rural research, this book contributes to the further development of a comparative theoretical framework for rural gender studies. The importance of integrating rural gender studies into both the mainstreams of rural and feminist research has been emphasized in previous research, as has that of developing comparative analytical frameworks. The conceptual framework adopted in this volume wets out to meet this challenge by approaching rural gender relations and the meeting point of two core research areas: gender regimes and rural transformative processes. Research into gender regimes offers a promising analytical framework for comparing gender relations in diverse rural settings. At the same time, by addressing rural concerns deriving from the specificity of rural transition processes and gender regimes, the approach also contributes to an elucidation of the complexity of citizenship.
|
|
| 4. |
- Kalat, Anne-Sofie
(författare)
-
Vad gör elitens söner i skolan?
- 2007
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Könsdifferentieringen av utbildningsresultat i grundskola och gymnasieskola har i Sverige liksom internationellt rönt stor uppmärksamhet. Främst har diskussionen kommit att handla om huruvida dagens pojkar möter svårigheter med att förena maskulina praktiker och engagerat skolarbete. Att betygsglappet nu är ungefär lika stort mellan pojkar och flickor oavsett socialklass har väckt frågan om huruvida alla pojkar ställs inför dilemmat att välja mellan skolframgång eller status bland jämnåriga. I bjärt konstrast till samtida genusforskning har detta även öppnat för en ensartad syn på maskulinitet i de utvecklingsarbeten som initierats. Behovet att utöka den inhemska empiriska basen har därmed varit betydelsefullt, inte minst eftersom forskningen i liten grad analyserat hur maskuliniteter konstrueras bland elever från samhällets övre skikt. Syftet med denna text är att problematisera den antagna konflikten mellan den ”riktige killen” och den ”goda eleven” genom att vända blicken mot elitens söner.Det empiriska materialet i detta paper bygger på deltagande observation och intervjuer av unga män och kvinnor i en naturvetenskaplig gymnasieklass, vilka läser första året i en skola med betydande status. Analysen tar utgångspunkt kritisk forskning om män och maskuliniteter. Genom vilka praktiker och diskurser konstrueras dominans, utanförskap och maskulinitetsideal bland elitens söner i skolvardagen? Att ha kul tillsammans under lektionstid, t ex genom att utmana klassrummets ordningsnormer, tycks vara en viktig byggsten i killarnas sociala hierarki och gemenskap. Samtidigt sammanfaller även iscensättande av den ”gode eleven” i hög grad med maskulina praktiker och genererar status i den manliga hierarkin. Här utgör tidigare förvärvat skolkapital emellertid en viktig bricka för att kunna använda sig av skolans ”spelplan”. Således både bekräftas och ifrågasätts antagandet om den negativa relationen mellan maskulinitet/er och skola av empirin. I studien undersöks relationen mellan normer för maskuliniteter och elevskap med en öppenhet för dessa inte bara kan variera mellan elever med olika social bakgrund eller mellan skolor, utan även mellan de olika pedagogiska sammanhang som elever i en och samma skolklass agerar inom. Har exempelvis skolämnenas könskodning betydelse elevernas könsrelationer, och när accentueras respektive utmanas skillnadsskapanden mellan könen?Materialet utgör en av två delar i en pågående sociologisk studie lokaliserad till en mellanstor universitetsstad. I den andra delen studeras en klass som läser fordonsprogrammet i samma kommun.
|
|
| 5. |
- Balkmar, Dag, 1974-, et al.
(författare)
-
A Reconsideration of Two "Welfare Paradises" : Research and Policy Responses to Men's Violence in Denmark and Sweden
- 2009
-
Ingår i: Men and Masculinities. - : Sage Publications. - 1097-184X .- 1552-6828. ; 12:2, s. 155-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article compares the situation in Denmark and Sweden regarding research and policy making around the issue of men-s violence to women and children. It does so by drawing on two comprehensive reviews of academic and policy data in those countries that were part of a broader European Union-funded project. Although the picture emerging from this comparison is complex, the overall conclusion is that in Sweden over recent years many more examples can be found of a critical, power-oriented approach than is the case in Denmark.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Eriksson, Maria, 1969, et al.
(författare)
-
Introduction: Nordic issues and dilemmas
- 2005
-
Ingår i: Tackling men's violence in families: Nordic issues and dilemmas. - Bristol : The Policy Press. - 1861346026
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Linghag, Sophie, et al.
(författare)
-
What is Gender in Organizations?
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In recent decades different constructionist approaches, frequently gathered under the label of ‘doing gender’, have become influential in Scandinavian gender research (Widerberg 2007). In this text we focus on just what ‘doing gender’ in organisations is seen to be. What is gender and how can it be looked at with doing gender as the point of departure? Our initial inquiry involves taking a look at what the suggested definition of doing gender is in research on gender in organisations. We look at the criticism directed towards doing gender and how this has been treated. After going through the research on doing gender, we then outline our view of gender in organisations. We argue in favour of keeping a “divided eye” on how actors do gender via an analytical look at ‘where they have been’ and ‘where they are heading’, in relation to context and practices, and in this way being able to focus on the process of how gender is done. Following this we present some methodological implications arising from our view on gender with regard to two ongoing research projects on gender and leadership in two different organisational contexts. Finally, we give a summary of our ways of reasoning along with one or two observations on our view of gender and approaches to studying organisations.
|
|
| 10. |
- Regnö, Klara, 1973-
(författare)
-
Jag tänker aldrig på mig själv som kvinnlig chef : Kvinnor som norm för ledarskap i kvinnodominerade organisationer
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvinnor som är chefer i organisationer med en majoritet kvinnor både bland cheferna och samtliga anställda är i fokus i den här studien. Feministisk forskning om kvinnor på ledande positioner har i stor utsträckning studerat kvinnors villkor i mansdominerade organisationer. Flera studier undersöker hur minoritetssituationen påverkar kvinnors erfarenheter. Kanter (1977) visar hur kvinnliga chefers handlingsutrymme kringskärs av synlighet, stereotypa föreställningar om kvinnor, och informell isolering. Kvinnor i minoritetssituationer tenderar även att konstrueras som mindre kompetenta än sina manliga kollegor (Ely 1995, Wahl 1996, Holgersson 2003). Det här pappret undersöker kvinnors handlingsutrymme och möjlighet att utgöra norm i organisationen när de befinner sig i majoritet på maktpositioner. Hur konstrueras ledarskap och kön av cheferna? Kan kvinnor utgöra norm för ledarskap?
|
|
