| 1. |
- Wasniowski, Andréaz
(författare)
-
Rasism
- 2022
-
Ingår i: Svenska begreppshistorier. - Stockholm : Fri tanke. - 9789189139329 - 9789189526983 ; , s. 545-559
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Jämte, Jan, 1979-
(författare)
-
Arbete mot rasism i skolan
- 2020
-
Annan publikation (ljud/tal) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur kan rasism komma till uttryck i skolan och vad kan skolpersonal göra för att motverka rasism?I det här avsnittet får vi höra Noah, som fick höra n-ordet i skolan och inte upplevde att han fick stöd från sina lärare. Vi pratar med Jan Jämte, universitetslektor och forskare vid Örebro universitet, som bland annat skrivit boken ”Att motverka rasism i förskolan och skolan”, och med René León-Rosales, etnolog och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare forskare vid Mångkulturellt centrum.
|
|
| 3. |
- Manga, Edda, et al.
(författare)
-
Att mäta rasism
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rasism har långtgående konsekvenser för människors livsvillkor och för samhällets demokratiska grund. Samtidigt är rasism inte en naturordning utan ett politiskt problem som kan påverkas och på sikt åtgärdas. För att förändra rasism krävs kunskapsbaserat arbete och ändamålsenliga uppföljningsverktyg. Vi behöver förstå vad rasism är, hur dess mekanismer fungerar och hur den inverkar på den ojämlika fördelningen av status, resurser, möjligheter och sårbarhet på befolkningsnivå.Att mäta rasism utan att reproducera rasism är dock en utmanande uppgift. Rasism refererar till raser, en form av social kategorisering som på vissa plan övergivits men som samtidigt har påtagliga effekter för olika gruppers ojämlika livsvillkor. Som objekt för mätning är raser besvärliga då ras definieras kontextuellt och relationellt och ständigt omförhandlas. Dessutom har raskategoriseringar och rasdifferentierad statistik ett mörkt förflutet som kärnan i den vetenskapliga rasismens och den statliga rashygienens historia. I denna bok undersöks frågan om att mäta rasism från en rad teoretiska och historiska synvinklar. Hur kan rasism definieras? Vad är rasbegreppets historia? Vilken roll har statistik spelat i statliga styrsystem? Är våra identiteter fasta, eller skiftande? Vad hände med försöken att införa jämlikhetsdata på kommunal nivå? Hur långt kan man komma med befintliga metoder för att mäta antisvart rasism på arbetsmarknaden? Boken avslutas med att presentera att konkret förslag på hur rasismens effekter för olika befolkningsgrupper skulle kunna mätas utan att först fastställa och utgå från förbestämda raskategorier: Balingsholmsmodellen. Denna metod kan användas för att återkommande undersöka hur rasism inverkar på människors livsvillkor på nationell och regional nivå.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arneback, Emma, 1974-, et al.
(författare)
-
Bredda arbetet mot rasism :
- 2020
-
Ingår i: Perspektiv på skolans problem. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133898 ; , s. 351-365
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel diskuteras behovet av en breddad förståelse av rasism och antirasism i pedagogisk verksamhet. För att verka i enlighet med skolans uppdrag och ge barn och elever mer likvärdiga förutsättningar att lära och utvecklas, behöver personal utveckla förståelser och arbetssätt som kan uppfatta och möta både individuella och strukturella uttryck för rasism. I kapitlet betonas rasismens komplexitet, och hur de individorienterade arbetssätt som länge dominerat skolans arbete behöver kompletteras med mer strukturorienterade arbetssätt. Det innebär att också rikta ett kritiskt öga mot den egna verksamheten och att utmana mönster som även skolan kan vara en del av att skapa och återskapa.
|
|
| 6. |
- Sältenberg, Hansalbin
(författare)
-
Anti-Jewish Racism : Exploring the Swedish Racial Regime
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The dissertation explores anti-Jewish racism as a structural phenomenon inherent to Swedish society. While research often has separated the study of anti-Jewish racism/antisemitism from other racisms, this dissertation is located within the field of critical race studies to explore anti-Jewish racism as part of larger social and racialised structures.The study is theoretically framed by a feminist and antiracist gaze that locates Sweden and constructions of “Swedishness” at the core of the analysis, enabling a perspective on anti-Jewish racism as a relational and dynamic social phenomenon. Methodologically the study is inspired by a qualitative tradition, situated at the crossroads of in-depth interviews with self-identified Jews on experiences of anti-Jewish racism and Jewish identity, discourse analysis of media debates, film analysis, and participant observations.The dissertation explores the entanglements of anti-Jewish racism with notions of “Swedish exceptionalism”, “Swedish gender equality”, the categories of Protestantism and secularism, and racism against other “Others” within what is referred to as the Swedish racial regime. By doing so, the thesis expands the field of critical race studies in Sweden to incorporate an analysis of anti-Jewish racism as a social phenomenon, but also develops a critical analysis of the Swedish racial regime through a specific focus of anti-Jewish racism.The study illuminates that migration from the Global South is often portrayed within hegemonic discourses as a racist threat against Jews, obscuring Swedish anti-Jewish racism. At the same time, the important demographical shifts that have occurred in Sweden due to this migration have rendered Jews “whiter” in relative terms, and the pressure to adapt to Protestant-secular norms of Swedish “sameness” has decreased, opening up for demands of recognition and Jewish visibility. However, Protestant-secular norms regulating Swedish society confer the category of Jews to a position of conditional “Swedishness”, with public display of Jewishness creating instances of Swedish white discomfort. Thus, the category of Jews embodies a position of ambivalence in the Swedish racial regime, subjected to processes of racialisation but also relative racial privilege. Moreover, this ambiguity occurs in a context of a dynamic of “care” towards the Jewish “Other”, shaped through the perceived threat of the Muslim “Other”, partly reducing the category of Jews to a position of victimhood, while producing an image of Sweden as a progressive and “tolerant” nation, disavowing the ongoing exclusion of those categorised as “different” from Swedish Protestant secularism.The dissertation suggests that challenging the demands for Swedish “sameness” and the dismantling of hegemonic and racist notions of “Swedishness” would open up for greater possibilities of lives beyond racism.
|
|
| 7. |
- Rosenlundh, Samira Abutaleb, et al.
(författare)
-
Vuxna - Vad gör dom? : Barns röster om rasism i skolan
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka erfarenheter har barn av rasism? Denna rapport bygger på enkätsvar från 1117 elever samt intervjuer från åtta fokusgrupper som involverar 33 barn. De gick alla i femman vid olika skolor i Sverige. Tre barn deltog i studien som medforskare; de bidrog till att utforma intervjuguiden och analysera de transkriberade fokusgruppsintervjuerna. Elva ungdomsambassadörer har också deltagit i arbetet genom att ta fram lärarhandledningar till de medverkande skolorna och även bidragit med sina erfarenheter av rasism och diskriminering. Syftet har varit att få en bild av barns erfarenheter av rasism samt diskriminering och trakasserier med fokus på etnisk tillhörighet, hudfärg, kultur, språk och religion, samt att belysa frågor om vad de vuxna i skolan gör och inte gör för att förhindra att rasism sker.I korthet visar rapporten att:• Barn ser rasism i skolan, i offentliga miljöer och på sociala medier. Skolan är jämfört med fritiden den plats där det är störst risk för barn att bevittna och utsättas för rasism. Cirka hälften har sett rasism på sin skola.• Barn har kännedom om sina rättigheter; nio av tio har hört talas om barnkonventionen, och sju av tio har arbetat med barnkonventionen i skolan. Däremot uttrycker barnen att de vuxna, på grund av passivitet, misslyckas med att tillgodose deras rättigheter.• Bland barn med utländsk bakgrund är det en högre andel – vart fjärde barn – som uppger att de har blivit diskriminerade och/eller trakasserade jämfört med barn med svensk bakgrund, där vart sjunde barn uppger det.• Bland barn som är troende muslimer är det något mer än var fjärde (27%) som uppger att de blivit diskriminerade och/eller trakasserade.• Vart femte barn med utländsk bakgrund är orolig för att bli retad utifrån etnisk tillhörighet, vilket kan förstås utifrån minoritetstress.• Barn berättar att vuxna inte lyssnar, förstår eller tar barnens erfarenheter av rasism på tillräckligt stort allvar. Vuxna saknar tillräcklig insikt för att kunna se och därmed motverka rasism.• Barn berättar att vuxna misslyckas med att skydda barn från rasism, och från repressalier knutna till när barn själva väljer att ingripa och agera antirasistiskt.• Barn utsätts för rasism i skolan. Barn är särskilt utsatta av andra barn men de blir också utsatta av vuxna på skolan. Eftersom det åligger skolan att skydda barn från rasism, diskriminering och trakasserier, drar vi slutsatsen att skolan misslyckas med detta uppdrag.• Rasism är något som hela tiden förminskas och fördunklas, blir osynligt, både för vuxna och barn.• Barn vill att vuxna, i synnerhet skolpersonal, blir bättre på att skydda barn från rasism. För att kunna göra det måste vuxna först lära sig att se rasism.
|
|
| 8. |
- Nyström, Daniel, 1982-
(författare)
-
Gråskalan : en essä om sexism och rasism
- 2020
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gråskalan är en betraktelse över den tid vi lever i. Idéhistorikern Daniel Nyström reser runt i Europa under några veckor. Han besöker tre sorters miljöer: red light districts, etnografiska museer och platser där det skett terrordåd. Syftet med resan är att reflektera över sexism och rasism. Det sägs ofta att dagens samhälle är en produkt av det förflutna. Men hur ser dessa kopplingar ut? Vad är det som står på spel som gör att gamla maktstrukturer inte ändras?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Sveriges avrasifiering : Uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Sveriges avrasifiering är en forskningsantologi som berör frågor om ras, rasism, antirasism och vithet i ett svenskt efterkrigstida och samtida sammanhang. Antologin samlar 13 studier av författare från olika fält som sammantaget utforskar hur begreppet ras gradvis avvecklades och blev tabu i Sverige efter 1945, och hur en specifikt svensk form av antirasism i stället kom att bli normerande.Antologins bidrag kan beskrivas som fallstudier, vilka berör nyckelpersoner, samhällsdebatter, tankefigurer, institutioner, migration och marknadsföring, utifrån material från arkiv, dagspress, forskningsintervjuer, sociala medier med mera. Genom denna empiriska och metodologiska bredd blir antologin som helhet ett tvärsnitt som belyser hur Sverige utvecklades från att vara en rasbiologisk pionjär till att bli världens mest utpräglat ”färgblinda” land.Boken är redigerad av Tobias Hübinette och Peter Wikström, med bidrag författade av Martin Ericsson, Johan Samuelsson, Ludwig Schmitz, Emma Severinsson, Mattias Tydén, Mats Wickström, David Assadkhan, Karin Idevall Hagren, Catrin Lundström, Sayaka Osanami Törngren och Jeff Werner.
|
|
