| 31. |
- Heiden, Marina, 1974-, et al.
(författare)
-
Mismatch between actual and preferred extent of telework: cross-sectional and prospective associations with well-being and burnout
- 2023
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer. - 1471-2458. ; 23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: This study aimed to determine whether telework mismatch, i.e., lack of fit between actual and preferred extent of telework, is cross-sectionally and prospectively associated with well-being and burnout.Methods: A questionnaire was sent to employees in a Swedish manufacturing company in November 2020 (baseline) and September 2021 (follow-up). It contained questions about well-being (WHO-5 Well-Being Index) and burnout (Copenhagen Psychosocial Questionnaire III), as well as the preferred extent of telework and extent of telework performed. Telework mismatch was calculated as the difference between the actual and preferred extent of telework. Change in mismatch over time was categorized as 1) less mismatch at follow-up than at baseline, 2) more mismatch at follow-up, and 3) identical levels of mismatch at baseline and follow-up. Multivariate and univariate analyses of variance were used to determine the effects of mismatch and change in mismatch over time on baseline ratings and changes in ratings of well-being and burnout. All analyses were performed with and without adjustment for age, sex, marital status, children, type of employment, commuting time and extent of telework performed.Results: The response rate was 39% at baseline (n=928, 67% men, mean(SD) age: 45(11) years) and 60% at follow-up (n=556, 64% men, mean(SD) age: 46(11) years). A cross-sectional association was found between telework mismatch and well-being, showing that employees who teleworked more than they would like reported worse well-being than those who teleworked less than they would like. No statistically significant association was found between telework mismatch and burnout. The ability of telework mismatch at baseline to predict changes in well-being or burnout over 10 months was small and non-significant. No association was found between change in telework mismatch over the 10-month period and corresponding changes in well-being or burnout.Conclusion: Our results suggest that telework should be thoughtfully practiced in companies/organizations to avoid negative consequences for employees who already telework more than they prefer. Studies are needed to determine how long-term changes in match between preferred and actual extent of telework is associated with employee well-being, including how the association is modified by the nature of the job and the work environment.
|
|
| 32. |
- Hellenbrand, Markus, et al.
(författare)
-
Capacitance Measurements in Vertical III-V Nanowire TFETs
- 2018
-
Ingår i: IEEE Electron Device Letters. - 0741-3106. ; 39:7, s. 943-946
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- By measuring scattering parameters over a wide range of bias points, we study the intrinsic gate capacitance as well as the charge partitioning of vertical nanowire tunnel field-effect transistors (TFETs). The gate-to-drain capacitance Cgd is found to largely dominate the on-state of TFETs, whereas the gate-to-source capacitance Cgs is sufficiently small to be completely dominated by parasitic components. This indicates that the tunnel junction on the source side almost completely decouples the channel charge from the small-signal variation in the source, while the absence of a tunnel junction on the drain side allows the channel charge to follow the drain small-signal variation much more directly.
|
|
| 33. |
- Hellenbrand, Markus, et al.
(författare)
-
Comparison of Low-Frequency Noise in Nanowire and Planar III-V MOSFETs
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We compare III-V nanowire (NW) metal-oxidesemiconductor field-effect transistors (MOSFETs) in a vertical gate-all-around (GAA) as well as a lateral trigate architecture with planar reference MOSFETs and reveal that the NW geometry does not deteriorate the low-frequency noise (LFN) performance. In fact, with gate oxides deposited at the same conditions, the NW structures show potential to achieve better metrics due to slightly lower border trap densities Nbt. The normalized LFN in transistors with a higher number of NW can degrade due to averaging effects between individual nanowires within the same device.
|
|
| 34. |
- Hellenbrand, Markus, et al.
(författare)
-
Effect of Gate Oxide Defects on Tunnel Transistor RF Performance
- 2018
-
Ingår i: 2018 76th Device Research Conference (DRC). - 9781538630280 ; , s. 137-138
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tunnel field-effect transistors (TFETs) are designed for low off-state leakage and low drive voltages. To investigate how capable TFETs are of RF operation, we measured their scattering parameters and performed small-signal modeling. We find that in the low frequency ranges, gate oxide defects have a major influence on the RF performance of these devices, which can be modeled by a frequency-dependent gate-to-drain conductance ggd;w. This model is based on charge trapping in gate oxide defects and was studied before for metal-oxide-semiconductor capacitors.
|
|
| 35. |
- Hellenbrand, Markus, et al.
(författare)
-
Low-Frequency Noise in Nanowire and Planar III-V MOSFETs
- 2019
-
Ingår i: Microelectronic Engineering. - : Elsevier BV. - 0167-9317.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nanowire geometries are leading contenders for future low-power transistor design. In this study, low-frequency noise is measured and evaluated in highly scaled III-V nanowire metal-oxide-semiconductor field-effect transistors (MOSFETs) and in planar III-V MOSFETs to investigate to what extent the device geometry affects the noise performance. Number fluctuations are identified as the dominant noise mechanism in both architectures. In order to perform a thorough comparison of the two architectures, a discussion of the underlying noise model is included. We find that the noise performance of the MOSFETs in a nanowire architecture is at least comparable to the planar devices. The input-referred voltage noise in the nanowire devices is superior by at least a factor of four.
|
|
| 36. |
- Hellenbrand, Markus, et al.
(författare)
-
Random telegraph signal noise in tunneling field-effect transistors with S below 60 mV/decade
- 2017
-
Ingår i: 47th European Solid-State Device Research Conference (ESSDERC), 2017. - 9781509059782 - 9781509059799 ; , s. 38-41
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Single gate oxide defects in strongly scaled Tunneling Field-Effect Transistors with an inverse subthreshold slope well below 60 mV/decade are investigated by Random Telegraph Signal (RTS) noise measurements. The cause for RTS noise are electrons being captured in and released from individual defects in the gate oxide. Under the assumption that elastic tunneling is the underlying capture and emission mechanism, the measured RTS time constants vary with the relative position of the channel Fermi level and the defect energy level while the amplitudes — independent of the capture and release mechanism — follow the inverse of the inverse subthreshold slope.
|
|
| 37. |
- Herstad-Svärd, S., et al.
(författare)
-
Ramprogram – Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade driftproblem, Etapp 2
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Combustion of an increasing amount of biofuel and waste woods has resulted in certainenvironmental advantages, including decreased emissions of fossil CO2, SO2 andmetals. On the other hand, a number of chloride and alkali related operational problemshave occurred which are related to combustion of these fuels.Alkali related operational problems have been studied in a project consisting of twoparts. The overall scope has been to characterise the operational problems and to studymeasures to minimise them. The first part was reported in Värmeforsk report 997 wherethe results were summarised in a table of different measures. In part two, additionalmeasures have been included in the test plan and initial corrosion has been studiedlinked to the different measures. The tests have also in part two been carried out at the12 MW CFB boiler at Chalmers. The effect of the selected measures has beeninvestigated concerning both deposit formation and bed agglomeration, and at the sametime emissions and other operational conditions were characterised.The second part of the project has among other things focused on:• To investigate measures which decrease the content of alkali and chloride in thedeposits, and consequently decrease the risk for corrosion (by investigating theinitial corrosion). Focus was also on trying to explain favourable effects.• To investigate if it is possible to combine a rather low dosage of kaolin and injectionof ammonium sulphate. This was done in order to reduce both bed agglomerationand problems from deposits during combustion of fuels rich in chlorine.• To investigate if co-combustion with sewage sludge, de-inking sludge or peat withhigh ash content, could give similar advantages as conventional additives.• Investigate if ash from PFBC is possible to use as an alternative bed material.By comparing the different measures in part two, it could be concluded that cocombustionof sewage sludge gave the best overall effect. The judgement was based onthe effects concerning bed agglomeration, level of alkali chloride in the flue gas,deposits and initial corrosion. Simultaneous addition of kaolin and ammonia sulphatealso had a favourable impact both in the bed and on the alkali chlorides in the gas phase.Dosage of kaolin did not reduce the effect of injected ammonium sulphate. Cocombustionof peat could also be a very attractive alternative, but it is critical to select asuitable peat type. It is of special concern to avoid peat with a high content of calcium,since it can increase the level of alkali chlorides by reacting with available sulphur.Change of bed material to ash from PFBC can decrease problems with bedagglomeration, but there is a risk of increased deposit formation and corrosion. A boileroperated with high steam data should consequently combine the change of bed materialwith injection of ammonium sulphate or another source of sulphur.Co-combustion of de-inking sludge from pulp and paper production can reduceproblems with bed agglomeration. There is, however, an increased chance of corrosiondue to the high content of calcium. Injection of sulphates may improve the situationconcerning corrosion. The results also showed that low potassium chlorine content in the flue gas decreasesthe risk of corrosion. Increased amount of potassium chlorine content in the flue gaswill not necessary give a high amount of chlorine content in the deposits if there is sulphur in the system.Key words: agglomeration, deposits, corrosion, alkali, kaolin, ammonium sulphate,sludge
|
|
| 38. |
- Jakobsson, Erik, 1960-
(författare)
-
Mot en ny vuxenutbildningspolitik? : Regional utveckling som policy och praktik
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen beskriver och analyserar ett regionalt utvecklingsinitiativ i nätverksform, genom vilket de kommunala lärcentrumen i Örebro län samverkar för att utveckla en gemensam infrastruktur för vuxnas lärande. Detta innebär, exempelvis, att utveckla former för samverkan mellan olika regionala aktörer inom området, öka samordningen och samverkan inom den kommunala vuxenutbildningen och utveckla metoder för lärande med fokus på arbetet och arbetsplatsen.Den övergripande forskningsfrågan kan formuleras på följande sätt: Vilka är förutsättningarna för att genom regional samverkan, med en horisontell organisering i nätverksform, utveckla politiken, planeringen och organiseringen för vuxnas lärande, och med vilka teoretiska och metodologiska perspektiv kan vi förstå såväl problem som möjligheter?Två övergripande teoretiska perspektiv presenteras i avhandlingen, som relateras till det studerade fallet. Det gäller å ena sidan ett traditionellt planeringsperspektiv och å andra sidan ett evolutionärt lärandeperspektiv. Dessa perspektiv utgör både kontraster och komplement till varandra. Planeringsperspektivet har ’policysändaren’ som utgångspunkt, medan lärandeperspektivet har ’policymottagaren’ som utgångspunkt. Diskussionen i avhandlingen behandlar också de möjligheter som finns att kombinera de båda övergripande perspektiven, både som analytiska och strategiska perspektiv.Sammantaget kan studien av nätverket beskrivas som en kvalitativt inriktad fallstudie, där mitt kontinuerliga deltagande över tid i nätverkets sammankomster är ett centralt inslag. Intervjuer, en enkätundersökning, diskussioner och dokumentstudier utgör också material till studien. En interaktiv forskningsansats har tillämpats, som syftar till en gemensam kunskapsbildning och lärprocess mellan deltagarna och forskaren. Metodologiskt hämtar studien inspiration från den vetenskapsfilosofiska inriktning som kallas kritisk realism.En hastig överblick över studiens resultat ger vid handen att mycket av det som diskuterats i nätverket har stannat vid intentioner och har inte blivit omsatt i en praktik. Nätverket har också förblivit ganska internt, med en krets av lärcentrum- och vuxenutbildningschefer. Lite tillspetsat kan man säga att nätverket varken arbetat sig ’nedåt’ i respektive lokal organisation eller ’uppåt’ mot den politiska sfären, eller ’utåt’ mot det omgivande samhället och arbetslivet.Nätverket har onekligen ändå skapat nya och bättre förutsättningar för samarbete mellan lärcentrumen. Det finns nu betydligt mer av en gemensam förståelse och någonting att bygga vidare på, regionalt och lokalt. Det är också hoppfullt att se att nätverket fortsätter sitt arbete trots att det inte längre har externt stöd. Nätverket har, förefaller det, etablerat sig som en gemensam utvecklingsorganisation för deltagarna, och har nått ett stadium där mer konkreta och påtagliga former av samverkan börjar äga rum.
|
|
| 39. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs : rapportering för åren 2007 och 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det långsiktiga målet för projekt ”Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs” är att visa på hållbara metoder för produktion av fleråriga energigräs på energiåkrar som gödslas med trekammarbrunnsslam. Uppnås projektets långsiktiga mål innebär det en mer hållbar odling av energigräs för produktion av fordonsbränsle (biogas och bioetanol) eller fastbränsle. I större skala innebär det en ökad återföring av växtnäring från samhället till jordbruket, via trekammarbrunnsslam från landsbygden. Det innebär en minskad användning av fossil energi genom minskade transporter av trekammarbrunnsslam till reningsverk, minskat behov av konstgödsel vid odling av energigräsen och genom att energigräsen kan ersätta fossil energi. Växtnäringen i trekammarbrunnsslammet uppgraderas via odling och användning av energigräsen som biogassubstrat alt. som fastbränsle när de växtnäringsrika restprodukterna (biogödsel eller aska) blir så rena att de kan användas som gödselmedel vid livsmedels- och foderproduktion. Se rapportens framsida som schematiskt visar hur trekammarbrunnsslam kan ingå i ett kretslopp. Det kortsiktiga målet för projektet är att utvärdera möjligheterna att nyttiggöra trekammarbrunnsslam som en växtnäringsresurs vid odling av fleråriga energigräs såsom rörflen och biogasvall på energiåkrar i jämförelse med ett nytt högavkastande energigräs Szarvasi-1. Detta sker genom odlingsförsök med energigräsen, analyser och värdering av dessa för olika energiändamål, hygieniska studier på trekammarbrunnsslammet samt kemiska analyser av åkermarken och av trekammarbrunnsslammet som används i odlingsförsöken. I denna rapport redovisas resultat från 1)Etablering av energigräsen i odlingsförsök 2)Utvärdering av trekammarbrunnsslammet som en växtnäringsresurs 3)Utvärdering av hygienisering av trekammarbrunnsslammet med tillsats av urea 4)Studier av produktion av bioetanol och biogas baserad på energigräs. Trekammarbrunnsslammet har en betydligt sämre kvalitet ur växtnärings- och metallsynpunkt än både nötflytgödsel och klosettvatten från slutna avloppstankar. Koppar- och zinkhalterna i trekammarbrunnsslam kan överskrida gränsvärdena enligt reglerna för spridning av avloppsslam på åkermark. Hygienisering med 0,6 % urea i 3 månader visade sig ge en acceptabel hygienisk kvalitet för användning av trekammarbrunnsslam i energiodling. Halterna av miljöstörande organiska ämnen ligger långt under riktvärdena för avloppsslam. Kombinerad produktion av etanol och biogas från ångbehandlad hampa gav i labskala 20-25% högre bruttoproduktion av drivmedel jämfört med att endast göra biogas från finhackad hampa. Det som återstår att studera är: a)Hygieniseringens effektivitet på indikatororganismerna vid olika doser av urea b)Hygieniska gränsvärden vid spridning av trekammarbrunnsslam i växande energigröda c)Energigräsens potential för produktion av bioetanol och biogas vid olika skördetidpunkter d)Energigräsens potential som stråbränsle vid olika skördetidpunkter e)Gödslingseffektiviteten och energibalansen vid olika användningar av energigräsen f)Eventuell ackumulation av metaller och organiska föroreningar i energiåkern. The long-term objective of the project ‘Plant nutrients from three-chamber septic tanks in sustainable production of energy grass’ is to demonstrate sustainable methods for the production of perennial grass leys on arable land dedicated to energy crops fertilised with sewage sludge from three-chamber septic tanks. Achievement of this long-term objective will allow more sustainable production of energy grass for use as vehicle fuel (biogas and bioethanol) or solid fuel. On a larger scale it will increase recycling of plant nutrients from society to agriculture via three-chamber septic tank sludge from rural homes. That will decrease the use of fossil energy indirectly by decreasing the need for mineral fertilisers and for sludge transport to sewage plants, and directly through biofuel made from the energy grass replacing fossil energy. The plant nutrients in the sludge are upgraded through the cultivation of energy grass and its use as a biogas substrate or solid fuel, since the nutrient-rich residues (biodigestate or ash) are so well-sanitised that they can be used as a fertiliser in food and feed production. The diagram on the front cover shows how three-chamber septic tank sludge can be incorporated into nutrient recycling. The short-term objective of the project was to assess the potential for utilising three-chamber septic tank sludge as a plant nutrient resource in the cultivation of perennial energy grasses such as reed canarygrass and biogas leys on arable land dedicated to energy crops, in comparison with the high-yielding energy grass Szarvasi-1. This was achieved through cropping trials with the energy grasses, analyses and evaluations of these for different energy purposes, hygiene studies on the three-chamber septic tank sludge and chemical analyses of the soil and the sludge used in the cropping trials. This report presents results on: 1)Establishment of energy grass in cropping trials. 2)Evaluation of three-chamber septic tank sludge as a plant fertiiser. 3)Evaluation of sludge sanitation through the addition of urea. 4)Preliminary studies of bioethanol and biogas production based on energy grass The three-chamber septic tank sludge is of much lower quality from a nutrient and metal perspective than cattle manure or blackwater from holding tanks. The copper and zinc concentrations in the sludge can exceed the permissible values for spreading sewage sludge on arable land. Sanitation with 0.6% urea for three months was shown to give acceptable hygiene quality for use of the three-chamber septic tank sludge in energy crops. The concentrations of organic environmental pollutants were well below the permissible values for sewage sludge. The next phase of the project will examine: a)The efficacy of sanitation at different doses of urea. b)Permissible hygiene values for spreading three-chamber septic tank sludge in growing energy grass. c)The potential of energy grasses for production of bioethanol and biogas at different harvesting times. d)The potential of energy grasses as a solid fuel at different harvesting times. e)The fertiliser efficiency and energy balance for energy grass. f)The incidence of metal and organic pollutant accumulation in energy grass fields.
|
|
| 40. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ.
|
|
