| 1. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Förändringsarbete i organisationer
- 2007
-
Ingår i: Företag och marknad. - : Studentlitteratur. - 9789144034775 ; , s. 399-420
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Larsson, Robert
(författare)
-
Hälsoinriktat förändringsarbete i organisationer – en litteraturstudie om organisationsförändringar och idéer om hälsofrämjande arbetsplatser
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Det moderna arbetslivet präglas i hög grad av krav på fortlöpande organisationsförändringar. Ekonomiska och politiska processer och trender, som exempelvis globalisering, snabb teknikutveckling och ökade krav på flexibilitet och effektivitet, anses driva på utvecklingen. Forskare har också intresserat sig för frågan och ett förhållandevis stort antal studier har visat att organisationsförändringar kan ge upphov till både positiva och negativa effekter i relation till prestation, produktivitet, hälsa och arbetsvillkor.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa relationer mellan organisationsinriktat förändringsarbete och idéer om hälsofrämjande arbetsplatser. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Arbline, PubMed/Medline, Emerald och Web of Science med sökorden ”organizational change”, ”health”, ”work health” och andra näraliggande söktermer och har inriktats på refereegranskade publikationer från företrädelsevis nordisk arbetsmiljöforskning.Resultatet indikerar att studier om förändringsarbete i organisationer och arbetsrelaterad hälsa kan kategoriseras i åtminstone två grupper. I) Den första kategorin innefattar studier som undersöker samband mellan olika typer av organisationsförändringar och hälsorelaterade utfall. Majoriteten av studierna studerar hälsoeffekter till följd av omstruktureringar och nedskärningar. De utfallsmått som används i dessa studier är vanligen självskattad hälsa, psykisk välbefinnande och arbetstillfredsställelse. II) Den andra kategorin omfattar studier som studerar organisationsförändringar och arbetsrelaterad hälsa utifrån ett utpräglat hälsoperspektiv. Denna typ av förändringsarbete syftar explicit till att åstadkomma positiva hälsoförändringar bland anställda genom olika typer av hälsointerventioner på arbetsplatsen. Denna kategori av studier kan därför benämnas som hälsoinriktat förändringsarbete.Sammantaget tydliggör litteraturstudien skilda forskningsperspektiv och metodologiska tillvägagångssätt. Mer processinriktade studier som syftar till att studera hur förändringsprocesser genomförs förefaller vara mindre vanligt förekommande inom den arbetsrelaterade stressforskningen och arbetshälsoforskningen. Trots att det inte är frågan om en systematisk litteraturöversikt så indikerar denna litteraturstudie att det finns ett behov av studier som syftar till att öka förståelsen för förändringsprocessen som sådan. Denna typ av studier kan utgöra ett komplement till mer effektorienterade studier, inte minst när det gäller hur olika arbetsmiljöinterventioner implementeras på arbetsplatser runt om i landet. Litteraturstudien tydliggör även att organisationsförändring inte är något entydigt begrepp utan att chefer, arbetstagare och forskare ger begreppet olika innebörd.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Döös, Marianne, 1949-, et al.
(författare)
-
Begrepp och tidigare forskning
- 2019
-
Ingår i: Delat ledarskap i förskola och skola. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144120874 ; , s. 15-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är delat ledarskap? Hur kan det förstås? Vad säger tidigare forskning? Tre frågor som detta kapitel ger svar på. Kapitlets huvudsakliga uppgift är att redogöra för tidigare forskning om delat ledarskap mellan chefer, och för de begrepp om delat ledarskap, som används i boken. Därutöver introduceras kort de allmänna och verksamhetsspecifika organisationsbegrepp som återkommer i boken, frågan om förändringsarbete i organisationer samt den lärteoretiska förståelse som vår egen forskning om delat ledarskap mellan chefer tagit utgångspunkt i.
|
|
| 6. |
- Wahl, Anna, 1956-, et al.
(författare)
-
Det ordnar sig : Teorier om organisation och kön
- 2018. - 3:1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ordnar sig är en introduktion till området organisation och genus. I boken kan du läsa om kunskapsfältet kön/genus generellt och om organisationsteorier med genusperspektiv. Författarna betonar betydelsen av organisationsnivån för förståelsen av hur kön skapas och ordnas i samhället i samspel med andra maktrelationer. Boken har fyra teman: struktur, kultur, ledarskap samt jämställdhet och mångfald. Ett praktikfall exemplifierar resonemangen i de olika kapitlen. Bokens innehåll anknyter till titeln Det ordnar sig på flera olika sätt, genom att beskriva alltifrån hur kön ”ordnas” i organisationer till hur såväl positiva som negativa attityder till organisatorisk förändring kommer till uttryck.Det ordnar sig, som publicerades första gången 2001 och andra gången 2011, har varit en populär lärobok på universitet och i andra utbildningar i arbetslivet. Denna tredje upplaga har uppdaterats i alla delar med ny forskning. Boken riktar sig såväl till studenter som till chefer och andra som arbetar med förändring och utbildning i organisationer. Boken är skriven av fyra forskare inom området genus, organisation och ledning som alla också har erfarenhet av praktiskt förändringsarbete i organisationer.
|
|
| 7. |
- Holmgren, Tomas, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av att arbeta som pedagogiska ledare som stöd i utbildningsfrågor
- 2018
-
Ingår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet. - : SUHF.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har sedan 2016 två pedagogiska ledare som ansvararför att stötta institutionens utbildningsuppdrag, en pedagogisk ledare ansvarar för utbildningarnainom samhällsvetenskaplig fakultet och den andre för utbildningar inom lärarutbildningarna.I Pedagogiska ledarens (PL) uppdrag ingår att vara ett strategiskt och operativt stöd för institutionensutbildningsverksamhet på grund- och avancerad nivå. Institutionen har gjort en poäng av att särskiljade personer som är pedagogiska ledare från studierektorerna, det finns goda skäl att de som agerarstöd till lärarna inte är samma person som är ens närmsta chef. Som man kan se iorganisationsschemat så arbetar vi dock tätt ihop med institutionens två studierektorer. Samarbetetmed studierektorerna utgör bland annat stöd vid kompetensväxling, bemanning, budgetarbete,verksamhetsplaner, kompetenskriterier samt inventering av kompetensbehov (Alvesson &Sveningsson, 2014).PL genomför och anordnar även fortbildningsinsatser för kollegor på institutionen. Dessa fortbildningar har exempelvis handlat om quiz som examinationsform, formativ bedömning, kollegialhandledning samt flipped classroom. Vi verkar även som stöd till kursansvariga lärare samt övriga lärare utifrån de behov och önskemål som dessa personer har, kan exempelvis handla om frågor som rör examinationsuppgifter, kursplanearbete och undervisningsupplägg. Vi arbetar även kontinuerligt med att ta fram stödmaterial till lärarna, bland annat en så kallad ”Handbok för lärare” som innehåller rutinbeskrivningar, regler och tips. Men vi tar även fram annat stödmaterial som exempelvis kursplanemallar, inspelat material samt stöddokument till kursansvariga lärare.Vi har nyligen infört veckovisa fredagsmöten tillsammans med Biträdande prefekt med ansvar förutbildningsfrågor samt IT-pedagogerna för att kontinuerligt planera samt stämma av utbildningsfrågor. Vi arbetar även tätt tillsammans med institutionens TA-personal (främst IT-pedagogerna), vi har bland annat en pågående satsning för att höja personalens Pedagogiska digitala kompetens (PDK). I detta samarbete är det vi som PL som sätter de pedagogiska målen samt en plan för att nå dit, medan IT-pedagogerna finns med som stöd för att genomföra särskilda aktiviteter/fortbildningar. Pedagogiska ledarna fungerar även som en länk mellan lärare och studierektorer/prefekt vad gällermöjligheter och utmaningar inom utbildningsområdet. Det kan handla om såväl strategiska somoperativa frågor som bland annat berör resurstilldelning, kompetensbehov och möjligheter till olikaformer av stöd till lärarna (Northouse, 2018). Inför starten av höstterminen 2018 så planerar vi nu innehåll till institutionens personaldagar i augusti.Våra erfarenheter efter två år som pedagogiska ledare är mycket goda. Lärarna verkar särskiltuppskatta att ha personer som dom vet att man kan vända sig till vid olika frågor och utmaningar,samt en funktion som tar till vara på deras önskemål och har en röst i ledningsgruppen. Syftet medpresentationen är att visa och ge praktiska exempel på hur pedagogiska ledare kan bidra till att skapaen länk mellan ledning och medarbetare, utan formellt personalansvar. Ytterligare ett syfte är attvisa ett alternativt sätt att verka som pedagogiska konsulter åt lärarkollegor i rollen som pedagogiskaledare. Följande frågeställningar kommer att diskuteras under presentationen. Hur kan pedagogiska ledare vara ett stöd för ledningen?Hur kan pedagogiska ledare vara ett stöd för kollegor?Hur kan pedagogiska ledare initiera och driva pedagogiskt utvecklingsarbete?Bilaga 1: Delegationsordningens definition av uppdragetPedagogisk ledare utses av prefekt. I uppdraget ingår att:initiera och driva pedagogiskt utvecklingsarbete ansvara för institutionens övergripande kursplanearbetearbeta med utbildningsstrategi, aktivitetsplan och tillämpliga delar av verksamhetsplaner ochverksamhetsberättelsersäkerställa att institutionens utbildningsuppdrag utgår från Umeå universitetskvalitetssystembistå Studierektorer vid upphandling av interna och externa utbildningsuppdragarbeta med kursuppföljnings- och kursutvecklingsarbete tillsammans med Kursansvariga ansvara för och leda regelbundna lärarträffar delta i utbildningsutskottetföredra kursplaner och andra ärenden i utbildningsutskottetReferenserNorthouse P.G. (2018). Leadership: Theory and Practice. 8. ed. Sage Publications Ltd: LondonAlvesson M & Sveningsson S. (2014). Förändringsarbete i organisationer: om att utveckla företagskulturer. 2.,[uppdaterade] uppl. Stockholm: Liber
|
|
