| 1. |
|
|
| 2. |
-
Global uppvärmning och lokal politik
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken ges ett samhällsvetenskapligt perspektiv på svenska kommuner och deras klimatarbete och visas hur internationell och nationell klimatpolitik definieras och implementeras i kommunerna. Kommunerna påverkas förstås i arbetet av sin omvärld men skapar också klimatpolitik, dels i den lokala politiken, dels genom deltagande i nätverk med andra offentliga eller privata aktörer. Kommuner uppmanas från riksnivå att vara aktiva - både i reduktion av växthusgaser och anpassning till ett förändrat klimat - men det finns utrymme för stora variationer i kommunernas engagemang, vilket boken belyser på flera sätt. Författarna närmar sig frågan om global uppvärmning genom att studera klimatförändring som ett objekt för samhällsstyrning och den gemensamma teoretiska grunden utgörs av styrnings- och regleringslitteratur (governance).
|
|
| 3. |
- Gunnemyr, Mattias
(författare)
-
Om att orsaka global uppvärmning
- 2019
-
Ingår i: Filosofisk tidskrift. - 0348-7482. ; :3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jarlbro, Gunilla, et al.
(författare)
-
Från kvicksilver till global uppvärmning
- 2005
-
Ingår i: Konflikter samarbete resultat. Perspektiv på svenska miljöpolitik. - 916316082X
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Nordell, Bo
(författare)
-
Global uppvärmning orsakas av värmeutsläpp
- 2004
-
Ingår i: Energi och miljö. - 1101-0568. ; :3, s. 53-55
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Eftersom den solstrålning som når Jorden återstrålar till rymden så värms inte Jorden av solen - sett över en längre tid (år). Utan denna balans skulle Jorden ha blivit allt varmare med åren. Jorden är i själva verket en värmekälla i rymden till vilken den strålar ut sin nettovärme. Nettoutstrålningen sker från jordytan, skikt- för-skikt genom atmosfären, för att sedan stråla ut mot rymden vars temperatur är cirka - 270°C. Innan den globala uppvärmningen började ca 1880 var Jordens medeltemperatur 13,6°C (medelvärde av lufttemperaturen över land och hav, vilket även är jordytans medeltemperatur). Då var Jorden i termisk balans med rymden dvs nettovärmeutstrålningen var lika stor som det geotermiska värmeflödet från Jordens inre. Det geotermiska värmeflödet är den enda naturliga och ständiga nettovärmekällan på Jorden. Utstrålningen av värme från jordytan till atmosfären sker för att jordytans temperatur är högre än den i atmosfären. Atmosfärens medeltemperatur är -18,8°C vilket är precis vad som krävs för att all solinstrålning ska kunna återstråla till rymden. Jordens medeltemperatur har sedan 1880 höjts med 0,7 graderC till 14,3°C. Denna förhöjda temperatur har medfört att även utstrålningen till rymden ökat, dvs den är nu högre än enbart värmeflödet från Jordens inre. Därför måste ny nettovärme ha tillkommit under de senaste 120 åren!
|
|
| 7. |
- Amin, Hadi
(författare)
-
Study on the Earth’s Surface Mass Variations using Satellite Gravimetry Observations
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Our complex planet is continuously undergoing temporal and spatial changes. In this context, ongoing processes in the Earth subsystems (geosphere, biosphere, cryosphere, hydrosphere, and atmosphere) cause changes in the gravity field of the Earth across a wide range of temporal and spatial scales. Accordingly, by both spatially and temporally tracing our planet’s ever-changing gravity field, scientists can better constrain the underlying processes contributing to such dynamic changes of mass distribution within the Earth system. Monitoring the Earth’s gravity field and its temporal variations is essential, among others, for tracking disasters and specifying land areas with a high risk of flooding, earthquakes, and droughts, movements of tectonic plates, and providing accurate positioning through satellite positioning technology. On short-term timescales, temporal variations in the Earth’s gravity field are mainly caused by the movement of water in its various forms. Accordingly, sea-level variations and ice-sheet and glacier changes, which are known as critical indicators of global warming and climate change, can be accurately monitored by tracking the Earth’s gravity field changes. Since there is a close link between water redistribution and the Earth’s energy cycle, climate system, food security, human and ecosystem health, energy generation, economic and societal development, and climate extremes (droughts and floods), it is essential to accurately monitor water mass exchange between the Earth system components. Among all observational techniques, satellite gravimetry has provided an integrated global view of ongoing processes within the Earth system. The current generation of satellite gravimetry missions (the Gravity Recovery and Climate Experiment (GRACE) mission and its successor, GRACE Follow-On) has dramatically revolutionized our understanding of dynamic processes in the Earth’s surface and, consequently, has significantly improved our understanding of the Earth’s climate system. By considering different aspects of studying the Earth’s gravity field, this thesis brings new insights to the determination and analysis of the mass change in the Earth system. First, by studying the shortcomings of the common techniques of estimating the geoid potential, a new approach is examined that simultaneously estimates the geoid potential, W0, and the geometrical parameters of the reference Mean Earth Ellipsoid (MEE). In this regard, as the geoid needs to be considered as a static equipotential surface, the sensitivity of the estimations to the time dependent Earth’s gravity field changes is studied. Secondly, relying on the GRACE monthly gravity fields and the complementary observational techniques, and by pushing the limit of GRACE, mass redistribution over land and ocean is investigated. Within the ocean, satellite altimetry and Argo products are utilized along with the GRACE monthly solutions for quantifying the global barystatic sea-level change and assessing the closure of the global mean sea level budget. Over land, a region with relatively high temporal mass change (oil and water extraction) is chosen in which by taking advantage of having in-situ observations and hydrological models, the ability of GRACE products in quantifying the changes in groundwater storage is studied. In this frame, for both the ocean and land studies, different aspects of the processing of GRACE monthly gravity fields are investigated and GRACE inherent errors are addressed appropriately to arrive at reliable and accurate estimates of the Earth’s surface mass change. As the final contribution in this thesis, a rigorous analytical model for detecting surface mass change from the time-variable gravity solutions is proposed and examined in different case studies of surface mass change. Since the launch of the GRACE twin satellites, the GRACE(-FO) time-varying gravity fields are conventionally converted into the surface mass change using a spherical analytical model that approximates the Earth by a sphere. More recently, the analytical mass change detection model has been improved by considering an ellipsoid as the shape of the Earth, which improved the previous estimations of surface mass change, especially over high latitudes with relatively large mass change signals. However, by taking into account the real shape of the Earth and considering more realistic assumptions, a new analytical solution for the problem of surface mass change detection from the time-varying gravity fields is proposed in this thesis. It is shown that the simplistic spherical and ellipsoidal geometries are no longer tenable and the new model surpasses the common spherical approach and its ellipsoidal version.
|
|
| 8. |
- Kinsten, Björn
(författare)
-
De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De glacialrelikta kräftdjuren har sedan länge omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon) och är de som redovisas i denna rapport. Då M. relicta i Sverige numera är uppdelad i två arter, M. relicta s.str. och M. salemaai, så omfattar de glacialrelikta kräftdjuren i Sverige numera sju arter. I denna undersökning innefattas dock de båda sistnämnda arterna i namnet M. relicta s.l.Dessa djur har tilldragit sig stort intresse p.g.a. deras utbredning och invandrings-historia. De har också visat sig kunna spela en betydande roll i många sjöars ekosystem bl.a. som viktig fiskföda. Glacialrelikta kräftdjur har förekommit som bioindikatorer i samband med miljöstörningar som t.ex. försurning, eutrofiering och metallförorening. Då de nämnda djuren inte överlever vid hög temperatur är de intressanta vid en strävan att finna biologiska indikatorer för att beskriva ekologiska effekter av en global uppvärmning. En beskrivning av den aktuella utbredningen av de glacialrelikta kräftdjuren krävs i ett första steg mot att skapa ett miljöövervakningsprogram där de glacialrelikta kräftdjuren kan komma att ingå. Denna rapport presenterar utbredningen av de glacialrelikta kräftdjuren i Sverige.735 sjöar har undersökts, med ett mer eller mindre uttalat syfte, att finna glacialrelikta kräftdjur. Kalmar län var det mest studerade länet med 96 undersökta sjöar. I 551 sjöar har en eller flera glacialrelikta kräftdjursarter påträffats. Flest sjöar med glacialrelikta kräftdjur fanns i Västernorrlands län (83 sjöar). De utpräglade sötvattensarterna G. lacustris och P. quadrispinosa saknades i Hallands län och de västliga kustnära områdena i Västra Götalands län. Nästan 90 % av sjöarna med glacialrelikta kräftdjur hade naturliga populationer. Bland dessa sjöar var 17 sjöar belägna ovan högsta kustlinjen (HK). I 19 sjöar saknades glacialrelikta kräftdjur vid den senaste undersökningen trots att de påträffats tidigare. De mest förekommande arterna M. relicta och P. quadrispinosa har påträffats i 423 respektive 312 sjöar. De minst förekommande arterna G. lacustris och S. entomon har noterats i 35 respektive 10 sjöar.Bland de undersökta sjöarna ingick också sjöar där någon eller några av de glacialrelikta kräftdjuren har inplanterats. Inplanteringar har skett i 86 sjöar, som huvudsakligen är belägna i norra Sverige och är reglerade för vattenkraftsändamål. Dessa inplanteringar har framförallt omfattat de två arterna M. relicta och P. quadrispinosa, som efter inplantering etablerats i 49 respektive 16 sjöar. G. lacustris har etablerats i tre sjöar efter inplantering. Nedströmsspridning från sjöar där inplantering skett har konstaterats i tio sjöar. Bland dessa sjöar har M. relicta, P. quadrispinosa och G. lacustris påträffats i åtta, fem respektive en sjö. Nedströmsspridningen är dock lite undersökt men är sannolikt omfattande. Jämtlands län har flest sjöar med inplanterade eller nedströmsspridda bestånd av glacialrelikta kräftdjur (33 sjöar). I 21 sjöar där glacialrelikta kräftdjur inplanterats har trots uppföljande undersökningar inga återfynd gjorts och i 10 sjöar där glacialrelikta kräftdjur inplanterats saknades uppföljande undersökningar. Bland undersökta sjöar och sjöar med glacialrelikta kräftdjur var små sjöar vanligare än stora sjöar och det vanligaste maxdjupet var 15–20 m. Klassificering av sjöarna med glacialrelikta kräftdjur efter antalet arter per sjö visade att antalet sjöar minskade med ökat artantal. Bland de glacialrelikta kräftdjursarter som förekommer naturligt i sjöar ovan HK i Sverige intog P. quadrispinosa en särställning. Av sjutton sjöar med naturliga bestånd av glacialrelikta kräftdjur ovan HK noterades P. quadrispinosa i femton sjöar och som enda naturligt förekommande art i 14 sjöar. P. quadrispinosa var också, med ett undantag, den enda av arterna som påträffats i vattendrag och var också den art som dominerade i de grundaste sjöarna och tycks vara den art som tolererar högst temperatur. G. lacustris tycks istället vara den art som är mest känslig för höga temperaturer. Trots många undersökta sjöar finns det fortfarande betydande möjligheter att göra fler fynd av glacialrelikta kräftdjur nedan HK i flera län. I ett område sydost om Vättern finns det också möjligheter att finna fler sjöar med glacialrelikta kräftdjur ovan HK.
|
|
| 9. |
- Ahmed, Amr
(författare)
-
Egypt Ignited : How Steam Power Arrived on the Nile and Integrated Egypt into Industrial Capitalism (1820s-76)
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How did fossil-fuelled technology find its way to Egypt on its way to global dominance? This thesis presents a socioecological history of energy technologies in agrarian production in pre-colonial Egypt (1820s – 76). It situates them in the nineteenth century, understood as the beginning of the epoch of the Capitalocene; and in Egypt’s case, this is simultaneously part of the rise of Britain’s fossil empire. The thesis studies how the steam engine – and eventually the modern factory – was integrated into the Egyptian economy and society during this period, focusing on material aspects, as well as cultural dimensions. Several overlapping microhistories take the investigation to its conclusion in 1876 and bring the overarching research question down to the ground of Egyptian life.Historical analysis here identifies two phases for Egypt’s transition to steam technology in agrarian production. First, the predatory but frustrated empire-building project of Mohamed Ali that sought to compete with Britain, thwarted through the massive imbalance in coal endowments. Second, originating from this moment, the gradual growth of the dependency of Egypt on European fossil and financial capital, and its simultaneous integration into industrial capitalism.
|
|
| 10. |
|
|
