SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning ""Långt hemifrån" "

Sökning: "Långt hemifrån"

  • Resultat 1-4 av 4
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
2.
  • Andersson Cederholm, Erika (författare)
  • Det extraordinäras lockelse : Luffarturistens bilder och upplevelser
  • 1999
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish ”Luffarturismen” har blivit en populär form av resande. Många svenskar för under en tid - ibland flera månader eller år - en vagabonderande tillvaro på platser långt hemifrån. Resan blir en parentes i vardagen - en extraordinär sfär fylld av förväntningar på äventyret och den äkta upplevelsen. Vad har resenären för bild av det ”Långtbortistan” hon lockas av, och hur skapas den bilden? Vad karaktäriserar en lyckad eller misslyckad resenär? Varför fotograferar man, eller låter bli att fotografera, och vilken roll spelar fotograferandet under resan och efter hemkomsten? Dessa är några av de frågor som diskuteras i avhandlingen. Luffarturismens sociala arena med dess aktörer, normer och gränser analyseras. En viktig utgångspunkt är de paradoxala villkor som karaktäriserar den här typen av turism.
  •  
3.
  • Olsson, Ann-Margreth E., 1952- (författare)
  • Rapport IV Det sociala och dialogiska anhorigstodet vid genomforande av internationella militära insatser – i den utvidgade familjens perspekiv inklusive soldaten som familjemedlem Anhörigforskning om svenska soldater, veteraner och deras familjer i samband med internationell militar insats. Swedish Military Families.
  • 2019
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Under 2012–2017 har dialogisk deltagande aktionsforskning (DPAR) bedrivits tillsammans med svenska soldater, utlandsveteraner och deras familjer. De har berättat om hur de lyckats få hemmafronten att fungera och hålla sina relationer levande i dialogiskt samarbete och med hjälp av många samtal ocksåpådistans. Soldaten har ansvar för att informera och involvera sina anhöriga. Anhörigstödet är ett viktigt led for att soldaten både ska lyckas med att kombinera att vara omtänksam anhörig och samtidigt fullgöra sin uppgift som soldat fokuserande påinsatsuppdraget. Försvarsmakten organiserar sitt anhörigstöd med lokala anhörigsamordnare som bas, bjuder in till arrangemang som anhörigträffar, publicerar anhöriginformation och erbjuder anhörigstöd genom avtal med idéburna organisationer som har medlemsnytta som främsta drivkraft och som drivs av och för soldater, veteraner och/eller anhöriga. De par som deltagit i utbildningen PREP som Svenska Soldathemsförbundet tillhandhåller, rekommenderar deltagandet till andra. Anhörignätverket Invidzonen, erbjuder ett flexibelt stöd till partners, barn och föräldrar till soldater inklusive stöd till soldater i deras roll som anhöriga. Inom Familjezonen utvecklas coachande stöd till föräldrar och barn. Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF) och Svenska Militära Kamratföreningars Riksförbund (SMKR) erbjuder främst stöd till soldaten/veteranen. Försvarsmakten anhörigstöd präglas av erbjudande om stöd med förebyggande och involverande inriktning. Utbudet behöver vara varierat då behov och efterfrågan skiftar över tid inom insatcyklen och är olika beroende av om du är partner, barn, förälder eller syskon till soldaten. Under förmissionen rekommenderas införande av tidig anhörigträff för att mobilisera förberedelser också på hemmafronten. Soldaten rekommenderas bjuda in till egna personliga nätverksmöten med sina anhöriga för samtal och information om kommande insats och överenskommelser om strategier för kommunikation och samarbete. Befäl rekommenderas att regelbundet lyfta anhörigaspekten och under pre-missionen bjuda in till nätverksmöten med den egna gruppens/enhetens solda- ter/arbetskamrater tillsammans med sina respektive intresserade anhöriga i syfte att dessa ska lära känna varandra inför insatsen underlättande vidare kontakt och mobilisering av ömsesidigt stöd vid behov. Försvarsmaktens egna anhörigträffar rekommenderas bli mer dialogiska dvs. att förutom enkelriktad information till de anhöriga ocksåerbjuda former som underlättar att ställa frågor och samtala om aktuella frågor. Anhöriga önskar att anhörigträffarna ocksåska erbjuda möjlighet att lära känna den egna soldatens arbetskamraters anhöriga, när det inte tidigare ordnats påannat sätt. Innehållsmässigt är det viktigt att anhörigträffarna både informerar om det militära OCH om vad anhöriga kan förvänta sig, inklusive egna reaktioner och responser, som anhörig och vad de kan göra för att hantera och förbättra sin egen situation före, under och efter insatsen.För att soldaterna ska kunna vara iväg från hem och familj påmilitära insatser krävs att soldatens anhöriga har kapacitet och förmåga att mobilisera och hantera hemmafronten. Familjen rekommenderas att tillsammans med soldaten utveckla strategier för kommunikation som kan överbrygga det fysiska avståndet skapande närhet pådistans underlättande både att hålla relationer och ömsesidigt stöd levande. Det militära anhörigstödet har kompletterande och mobiliserande orientering. Stödet behöver vara varierat och i samklang med utvecklingen av soldaternas familjeliv – de moderna familjernas förändringar. Idéburna organisationer, organiserade av och för medlemmar, kan antas ha bra förutsättningar för följsamhet i utvecklingen av sina medlemmars behov och intressen. Kombinationen att Försvarsmakten erbjuder anhörigstöd i egen regi med lokala anhörigsamordnare som nyckelpersoner, och i samarbete med idéburna medlemsorganisationer, som drivs av soldater, veteraner och/eller deras anhöriga, gör att utbudet kan anpassas till vad som i tiden efterfrågas och behövs. Avgörande är att se soldaten och utlandsveteranen som familjemedlem i sin utvidgade primära familj. Det är detta ömsesidigt samarbete med och mellan dessa anhöriga som gör det möjligt for soldaten att kunna delta i insatser långt hemifrån och ha ett hem att återvända till.
4.
  • Nilsson, Lena Maria, 1965- (författare)
  • Sami lifestyle and health epidemiological studies from northern Sweden
  • 2012
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med denna avhandling var att beskriva livsstil och kostvanor hos samer. Det var också att undersöka hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna av eller dö i cancer och hjärt-/kärlsjukdom i en norrländsk normalbefolkning. En majorietsbefolkning har alltså undersökts ur ett minoritetsperspektiv. Avhandlingen belyser framför allt kostvanor, fördelning av de näringsämnen som innehåller energi (kolhydrat, protein, fett) och konsumtion av kok- och bryggkaffe.Bakgrunden till undersökningarna var att samerna, till skillnad från de flesta andra urfolk i världen, kan förvänta sig ett lika långt liv som majoritetsbefolkningen. När det gäller hjärtkärlsjukdom finns inga stora etniska skillnader, men samiska män, särskilt renskötande, har lägre risk att drabbas av cancer än icke-samer. Det finns ingen entydig förklaring till samernas relativt goda hälsa, men det kan finnas ett samband med kostvanor och livsstil.Delstudie I var en intervjustudie med äldre samer och fungerade som bakgrund för de andra delstudierna. Tjugo äldre samer intervjuades om sina föräldrars livsstil och kostvanor för 50-70 år sedan. Dessutom analyserades kostdata från 81 renskötande och 226 icke-renskötande samer och 1842 matchade icke-samer för att se vilka skillnader som fanns mellan grupperna. Intervjuerna visade överraskande att fet fisk kan ha varit viktigare än renkött för samerna i södra Lappland under 1930-1950-talen. Fet fisk äts fortfarande i högre utsträckning av renskötande samer än av andra samer och icke-samer. Saker som har hög kulturell betydelse (i detta fall renkött) behöver alltså inte alltid ha lika stor betydelse ur ett objektivt, vetenskapligt perspektiv. Andra typiska särdrag hos den samiska kosten var en hög andel av fett, blod och kokkaffe och en låg andel av bröd, fibrer och odlade grönsaker. Det dagliga livet hos samerna på 1930-1950-talen präglades också mycket mer av fysisk aktivitet än vad det gör idag. De samiska männen arbetade oftast långt hemifrån, medan kvinnorna hade ansvaret hemmavid för fiske, jordbruk och trädgårdsskötsel (som introducerades under 1930-1950-talen). Kvinnorna tog även hand om hushållsarbetet och barnen.Delstudierna II-V handlade om olika aspekter av samisk kost i relation till dödlighet och sjuklighet. Till dessa användes huvudsakligen data från Västerbottens hälsoundersökningar, men i delstudie V även från MONICA-projektet, som är en del av ett multinationell forskningsprojekt om hjärt-/kärlsjukdom.  Totalt ingick på så sätt data från mer än 80 000 unika individer från en allmän, till största delen icke-samisk, normalbefolkning.Delstudie II byggde på en modell liknande den som använts för att undersöka hälsoeffekter av så kallad Medelhavsdiet.  En poängskala från 0-8 poäng, en så kallad ”Sami diet score”, skapades för att spegla likheter med ”traditionell samisk” kost. Den hälft av deltagarna som åt mest rött kött, fet fisk, fett, bär respektive kokkaffe, fick 1 poäng var, sammanlagt maximalt 5 poäng. Den hälft av deltagarna som åt minst grönsaker, bröd respektive fibrer fick också 1 poäng var, sammanlagt maximalt 3 poäng.Stora likheter med en ”traditionell samisk” kost, det vill säga höga ”Sami diet score” poäng, var förknippade med en svagt ökad dödlighet, särskilt hos männen. Det verkar därför osannolikt att den samiska kosten i sig förklarar den relativt goda hälsan hos samer. Denna fråga är dock mycket svår att undersöka, eftersom kostvanorna kan ha skiljt sig mellan olika samegrupper och över tid. Dessutom äter dagens västerbottningar mycket mindre av vissa livsmedel, jämfört med vad samerna gjorde förr i tiden. Det gäller till exempel fet fisk och bär.  För sådana livsmedel kan det därför vara extra svårt att påvisa samband med dödlighet. Syftet med kostenkäten i Västerbottens hälsoundersökningar är inte heller att spegla en ”traditionell samisk” kost. Det finns till exempel inga frågor om renkött och vilt, utan sådant kött räknas som en del av övrigt rött kött.Det här är första gången som någon undersökt betydelsen av ett ”traditionellt samiskt” kostmönster för hälsan på detta sätt. Fler liknande undersökningar i material med mer detaljerade frågor, som bättre fångar en samisk kost, är önskvärda.Lågkolhydratdieter, som har vissa likheter med den ”traditionella samiska” kosten, är både populära och kontroversiella. Eventuella långtidseffekter för hälsan är till stor del okända. I delstudie III speglades förhållandet mellan kolhydrater och protein i kosten med hjälp av så kallade LCHP (låg-kolhydrat, hög-protein) poäng. Högsta LCHP poäng fick de deltagare som åt minst kolhydrater och mest protein. Höga LCHP poäng påverkade inte risken att dö, eller att dö i cancer eller hjärt-/kärlsjukdom, efter att statistisk hänsyn tagits till intaget av mättat fett och de vanligaste riskfaktorerna.LCHP score användes i denna studie, istället för exempelvis en LCHF (low carbohydrate, high fat) variant. På så sätt kunde betydelsen av total fettmängd och av mättat fett också vägas in i analyserna. Dessutom innehåller kolhydrater och protein samma mängd energi per gram, vilket gör det lättare att byta ut dem mot varandra i en poängskala. Fett innehåller nästan dubbelt så mycket energi per gram som proteiner och kolhydrater. Inte bara olika sorters fett, utan även olika sorters protein och kolhydrater, kan spela roll för hälsan. Det är därför mycket svårt att skilja ut effekterna av mängd och kvalitet av kolhydrater, protein och fett i kosten.I delstudierna IV och V undersöktes risken att bli sjuk i cancer eller få en akut hjärtinfarkt hos västerbottningar som dricker mer respektive mindre kok- och bryggkaffe. De som drack mycket kaffe hade varken ökad generell cancerrisk, eller ökad risk för prostata- eller tjocktarmscancer. Kvinnor som drack kokkaffe ≥ 4 ggr/dag hade minskad risk för bröstcancer jämfört med kvinnor som drack <1 gång/dag.  Både totalt kaffeintag och intag av bryggkaffe var kopplade till ökad risk för bröstcancer hos yngre kvinnor och minskad risk hos äldre. Män som drack mycket kokkaffe hade ökad risk för cancer i luftvägarna. Dessa resultat visar att de som dricker olika sorters kaffe kan ha olika stor risk att drabbas av olika sorters cancer. I tidigare studier har inga starka samband hittats mellan kaffedrickande och cancer. Denna studie var den första att undersöka hur cancerriskerna ser ut hos människor som dricker olika sorters kaffe.När det gäller hjärtinfarkt, hade män som drack mycket bryggkaffe ökad risk, medan inga entydiga resultat kunde visas bland män som drack mycket kokkaffe. Tidigare studier har visat motstridiga resultat när det gäller kaffe och hjärt-/kärlsjukdom, även om kaffekonsumtion är vedertaget förknippat med en del faktorer som kan öka risken att drabbas av hjärtinfarkt, till exempel ökade halter av blodfetter. Betydelsen av kokkaffe har aldrig undersökts tidigare i en studie där uppgifter om kaffedrickande samlats in i förväg.Delstudierna II-V är alla så kallade observationsstudier. I sådana studier följer deltagarna ingen bestämd forskningsplan, utan lever sina normala liv och jämförs sedan med varandra.  I observationsstudier är det mycket svårt att ta hänsyn till alla möjliga störande faktorer som kan finnas i omgivningen. Därför är det i princip omöjligt att bevisa direkta samband mellan orsak och verkan i en observationsstudie. Delstudierna II-V hade emellertid den starkaste design som en observationsstudie kan ha. De byggde på en representativ normalbefolkning (= en befolkningsbaserad kohort), där data samlats in från ett stort antal personer (> 80 000 unika individer) medan de ännu var friska (= en prospektiv kohort).  Resultaten av enstaka observationsstudier har störst betydelse som underlag för att planera nya liknande, eller andra typer av mer riktade undersökningar. De är med andra ord hypotesgrundande. Om däremot flera observationsstudier visar på liknande resultat brukar man utgå från att resultaten är sanna, eller åtminstone sannolika.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-4 av 4
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy