| 1. |
|
|
| 2. |
-
Handikappforskning pågår 1999:3
- 1999. - 8
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- s. 2. Mammorna drar tyngsta lassets. 4. Integreringens sista utpost?s. 5. Hallå där! Karl Grunewalds. 6. Talande käpp hjälper blinda att hitta rätts. 6. Ny nordisk tidskrift om vetenskaps. 7. ”Glasögon” för dövblindas. 8. Vägen till det normala livet inte utan konflikts. 9. Nyutnämnd forskarassistent vill forska om diskriminerings. 10. Avhandlingars. 10. Läsvärts. 12. Kalendern
|
|
| 3. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(författare)
-
Skiftande berättarperspektiv och självkritisk reporter komplicerar bilden : Budskap och berättarteknik i tre svenska reportageböcker om gängkriminalitet
- 2023
-
Ingår i: Journalistica. - : Royal Danish Library. - 1901-6220 .- 1904-7967. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur ser berättelsen om svensk gängkriminalitet ut i tre aktuella reportageböcker och med vilken berättarteknik är den konstruerad? Med en blandning av narratologisk och medieretorisk analysmetod undersöker den här artikeln hur innehåll och form samspelar i Mammorna av Alexandra Pascalidou, Familjen av Johanna Bäck- ström Lerneby och Tills alla dör av Diamant Salihu. En slutsats är att skiftande berättarperspektiv kan motverka ensidighet, samtidigt som narrativ medkänsla utan parallell narrativ inlevelse kan hindra läsarens möjlighet att föreställa sig de skildrade människornas situation. Dramatiserade händelseförlopp kan öka närvarokänslan, medan en reporter som ifrågasätter sin egen auktoritet uppmuntrar läsaren till att undvika förenklande slutsatser. Till sist bidrar person- beskrivningar och urval av fakta i de tre böckerna till skilda budskap. Studien visar att reportagegenren tack vare sin narrativa form har potential att skildra samhällsproblem på komplexa sätt. Detta gäller särskilt när gestaltningen kombineras med gedigen faktaresearch.
|
|
| 4. |
- Malm, Mari-Cristin, et al.
(författare)
-
Att förlora kontakten med sitt ofödda barn : Mammors erfarenheter innan de får besked om att deras barn dött intrauterint
- 2011
-
Ingår i: Svenska Barnmorskeförbundets jubileumskonferens 2011. Reproduktiv hälsa. - Stockholm.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund Om mamman uppplever att rörelsemönstret hos sitt väntade barn förändras eller uteblir kan det vara ett tecken på att barnet mår dåligt eller har dött i livmodern. Syfte Att studera mammors erfarenheter under den tid som föregick beskedet om att deras barn dött intrauterint. Metod Djupintervjuer med 26 mammor vars barn dött före födelsen, analyserade med innehållsanalys. Resultat Tjugotvå mammor beskrev en föraning om att något kunde ha hänt deras barn, föraningen grundades i ett uteblivet rörelsemönster hos barnet. Sex kategorier som beskriver mammornas väg mot insikten om att deras barn kunde vara hotat identifierades: Inte känna kontakt med barnet; Oro; Något är fel; Inte begripa det ofattbara; Vilja ha besked; Säker på att barnet dött. Det är något som inte stämmer; formulerades som ett sammanfattande tema på mammornas föraning och processen mot insikten skildras som steg nedåt i en trappa. Konklusion Mammorna försökte tygla sin oro genom att normalisera barnets uteblivna rörelser. Lugnande besked både från anhöriga och från sjukvården, fördröjde en undersökning av barnets hälsotillstånd. Mammorna kunde inte förstå det ofattbara; att barnet hade dött intrauterint. Implikationer: Blivande mammor bör uppmans att lita på sin instinkt och att kontakta sjukvården direkt om de är bekymrad över att barnet rör sig mindre i livmodern
|
|
| 5. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Intraindividuell trend av PFAS bland kvinnor och barn
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien undersöktes hur serumhalterna av PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFHxS (linjär och grenade) och PFOS (linjär och grenade) förändrats hos unga kvinnor och deras förstfödda barn (POPUP-kohorten) under en 12-årsperiod av upprepade provtagningar (2-4 gånger). Två grupper av mammor provtogs för första gången tre veckor efter förlossningen. De som provtogs första gången 1996-99 följdes upp en gång efter 12 år (N=57) och de som lämnade första provet 2004-2011 följdes upp 2-3 gånger 4-12 år senare (N=13-44). Under åren 1996-99 provtogs spädbarn vid 3 månaders ålder och följdes upp 12 år senare (N=31). Under åren 2008-2015 togs första provet på barnen när de fyllt 4 år eller 8 år. 4-åringarna följdes upp vid 8 år (N=34) eller vid 8 och 12 års ålder (N=11) och 8-åringarna följdes upp vid 12 års ålder (N=34). De intra-individuella PFAS-trenderna, bland både mammor och deras barn, verkar generellt ha påverkats av de åtgärder som vidtagits för att begränsa tillverkning/användning av ämnena under de senaste årtiondena. Utfasning/förbud av PFOA och PFOS, med start runt 2000, bidrog till i medeltal sjunkande intra-individuella serumhalter med ökande ålder både hos mammor och barn. Åtgärder för att begränsa produktion/användning av PFNA, PFDA och PFUnDA kom senare än för PFOS och PFOA. Det resulterade i ökade intra-individuella serumhalter mellan första provet (1996-199) och provet 12 år senare bland både mammor och barn. För deltagare med första provtagning senare under studieperioden, 2004-2011 för mammor och 2008-2015 för barn, observerades en tendens av i medeltal sjunkande halter med ökande ålder. Undantag var PFNA and PFUnDA hos mammorna, för vilka något ökande eller stabila halter observerades. Bland mammorna provtagna första gången 1996-1999, sågs i medeltal en ökning av intra-individuella PFHxS-halter under 12-årsperioden, troligtvis på grund av de dricksvattenföroreningar av PFAS som förekommit i Uppsala. Bland barnen observerades dock ingen skillnad mellan första provtagningen vid 3 månaders ålder och 12 år senare. Bland mammorna som provtogs för första gången 2004-2011, tycks ökningen ha följts av en minskning efter att rening av PFAS från Uppsalas dricksvatten infördes 2012. En minskning av intra-individuella PFHxS-halter observerades också hos barnen mot slutet av studieperioden. Bland mammorna kan skillnader i intra-individuella PFAS-trender mellan deltagare sannolikt till viss del förklaras av hur många barn kvinnorna fött under uppföljningsperioden, eftersom elimineringen av PFAS ur kroppen ökar under graviditet, förlossning och amning.
|
|
| 6. |
- Almqvist, Kerstin, et al.
(författare)
-
Barn som bevittnat våld mot mamma – en studie av kvinnor och barn som vistats på Kvinnojourer i Göteborg
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract; I Göteborg fanns när denna studie inleddes sex kvinnojourer som erbjöd tillfälligt boende för misshandlade kvinnor med eller utan barn Ett stort antal av de kvinnor som kontaktar kvinnojourerna och bor där för en tid har barn. Många av barnen är i förskoleåldern och bor tillsammans med mamman på jouren. Från flera håll (framförallt från dem som arbetade på jourerna) ställdes vid slutet av 1990-talet frågan om hur man inom ramen för verksamheten på ett bättre sätt skulle kunna uppmärksamma barnens behov och ge dem det stöd de behöver. Detta är bakgrunden till projektet ”Barn som bevittnat våld mot mamma”, som initierats och genomförts på uppdrag av Lundby stadsdelsförvaltning. Man markerade från Lundby stadsdelsförvaltning att barnperspektivet skulle vara centralt i undersökningen, samt att projektet skulle bidra till att bemötandet av barnen förbättrades i verksamheterna. Det första kapitlet beskriver kort vad vi idag känner till om barn som bevittnar att mamman misshandlas och hur de påverkas. Kapitel två beskriver hur projektet var upplagt. Kapitel tre, fyra och fem avser att ge svar på frågorna om vilka mammor och barn som bor på kvinnojourerna i Göteborg. Först beskrivs således olika bakgrundsfaktorer och, därefter vad mammorna och barnen har utsatts för som lett till att de sökt skyddat boende. De följande tre kapitlen beskriver våldets effekter på mammorna, på barnen och på barnens relationer till andra, framförallt samspelet mellan mammor och barn. Slutligen summeras erfarenheterna från studien i en diskussion och ett antal förslag till hur situationen för barn och mammor som kommer till kvinnojourerna skulle kunna förbättras, vilket besvarar frågan om barn och mammor får den hjälp de behöver genom de insatser som görs idag.
|
|
| 7. |
- Axelsson, Annika, et al.
(författare)
-
Tre mammor berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan
- 2017. - 31
-
Ingår i: Barn och unga i skola och samhälle. - Västerås : Mälardalen University Sweden. - 9789174853261
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med den studie som ligger till grund för detta bokkapitel var att belysa tre mammors upplevelser av sina barns väg från förskola till förskoleklass. En kvalitativ forskningsansats, livsberättelser och en bioekologisk innehållsanalys användes. Studien visade att barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan kan se olika ut. Den visade också att mammor kan känna oro för att deras barn inte ska få det stöd som de behöver för att kunna delta, lära sig och utvecklas i förskola och förskoleklass. Dessutom visade studien att mammor kan ta en aktiv del i arbetet med att förebygga och lösa problem i förskola och förskoleklass. De tre mammorna ville sina barns bästa och inriktade sina krafter på att de skulle få en så trygg och harmonisk tid i förskola och förskoleklass som möjligt. De ville också att deras barn skulle få intellektuell stimulans och nödvändiga behov tillgodosedda.
|
|
| 8. |
- Lindberg, Bo S., 1935-
(författare)
-
Förlossningar som ändrade världen
- 2021
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Att graviditet och förlossningar historiskt varit förknippade med livsfara för både mammorna och barnen är väl känt. Hur stora riskerna faktiskt varit blir dock tydligt först när uppgifter om ett större antal förlossningar sammanställs. Bo S. Lindberg genomför i sin nya bok en unik granskning av förlossningar inom de europeiska furstehusen från medeltiden till 1930-talet. För äldre tider är det enbart i fråga om furstehusen som det finns mer tillförlitliga uppgifter bevarade om havandeskap och nedkomster. Med all säkerhet var förhållandena för mödrar som inte tillhörde denna samhällselit ännu svårare. Inom furstehusen ingick äktenskap och barnafödande som ett led i dynastiska och politiska strävanden. Ofta inställer sig frågan vad som blivit konsekvenserna om olika förlossningar fått en annan utgång. Genom de ungefär 200 kvinnoöden Lindberg tar upp visas tydligt den helt avgörande roll barnafödandet haft för furstehusens till- eller avtagande maktställning. Mer än allt annat är de dock gripande historier som ger en tänkvärd inblick i äldre tiders levnadsvillkor.
|
|
| 9. |
- Ekström, Veronica, 1975-, et al.
(författare)
-
Mothering in the context of fathers’ problematic alcohol use
- 2021
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Informa UK Limited. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 24:4, s. 591-602
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to broaden the knowledge about how mothers are affected by the other parent’s problematic alcohol use. The study is qualitative and based on interviews with 23 mothers. Theories of motherhood are used in the analysis. Due to the fathers’ problematic alcohol use, the mothers are not only responsible for the child–father relationship, but also for all the practicalities concerning children and their safety. These responsibilities are, to a large extent, the same before and after a separation. For children growing up with a parent who has a problematic alcohol use, the other parent can be a protective factor. The results reveal how much stress and strain mothers face due to the other parents’ problematic alcohol use and also that they are in need of support to better handle their and their children’s situation. However, most of them experience lack of support. Support seems to be connected to the shared parenthood and therefore depending on fathers’ participation and social workers fail to acknowledge the mothers’ needs. Furthermore, the mothers’ ability to compensate for fathers’ flaws in fact plays a part in society not supporting the mothers.
|
|
| 10. |
- Liljestad, Emma, et al.
(författare)
-
Synen på att personer med intellektuell funktionsnedsättning blir föräldrar, har historiskt gått från negativ till att värna individens rättigheter
- 2023
-
Ingår i: Psykologtidningen. - 0280-9702. ; :7, s. 30-33
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Synen på föräldraskap och intellektuell funktionsnedsättning (IF) har förändrats över tid, vilket medfört behov av ny kunskap om bemötande och utformning av stöd. Mödra- och barnhälsovården (MBHV) ska ge ett förstärkt stöd, men det saknas kunskap om hur stödet upplevs av föräldrarna, och hur det bör utformas för att vara gynnsamt för både föräldrar och barn. Inom ramen för ett specialistarbete, som är en delstudie inom ett projekt vid Stockholms universitet, intervjuades tio mammor med lindrig IF om hur de upplevt föräldraskapsstöd från MBHV. Resultaten visade att det fanns en rädsla för att uttrycka behov av föräldraskapsstöd, grundad i en förväntan om dåligt bemötande och diskriminering. Mammorna beskrev olika strategier för att hantera detta, relaterade till om de skulle berätta om sin diagnos för barnmorska och BHV-sjuksköterska, samt i så fall när och hur. För att nå fram och hjälpa mammor med IF, och deras barn, behöver MBHV utforma bemötande och stöd som i större utsträckning än i dag gör att mammor med IF kan känna sig trygga i kontakten med vården.
|
|
