SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning ""Pedagogisk dokumentation" "

Sökning: "Pedagogisk dokumentation"

  • Resultat 1-10 av 42
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Lindgren Eneflo, Elisabeth (författare)
  • Dokumentationens dilemman förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation
  • 2014
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation.
2.
  •  
3.
  • Alnervik, Karin (författare)
  • "Men så kan man ju också tänka!" Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan
  • 2013
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna avhandling handlar om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Syftet har varit att förstå lärande och förändring i förskolans verksamhet när pedagogisk dokumentation har använts som verktyg under en längre period.Empirin består av texter av och samtal med personal som arbetar påfyra förskoleenheter som samarbetade kring ett gemensamt projekt som initierats av Reggio Emilia-institutet där pedagogisk dokumentation var ett centralt verktyg. Studien fokuserar frågor kring organisation och förändring då utsagor om detta framstod som viktiga i deltagarnas samtal.Analysarbetet har skett i tre steg. I ett första steg gjordes en tematiskanalys. Materialet sammanställdes i tre teman: 1) En förändrad verksamhet. 2) Erfarenheter av dokumentationsarbete 3) Att organisera för utforskande lärande. I ett andra steg analyserades materialet med hjälp av verksamhetsteori, främst Engeströms modeller av verksamhetssystem och expanderat lärande. I det avslutande analysarbetet användes Wartofskys teorier om primära, sekundära och tertiära aspekter av ett verktyg. På så vis belystes pedagogisk dokumentation ur flera olika synvinklar.Resultatet visar att arbete med pedagogisk dokumentation innebär att förskolepersonal börjar diskutera epistemologiska och ontologiska frågor. Som en följd av detta förändrar förskollärarna sitt arbetssätt, vilket medför att motsättningar uppstår i verksamhetssystemet. För att lösa dessa motsättningar har verksamheten förändrats både på enhetsnivå och barngruppsnivå. Bland annat har arbetslaget utvidgats vid dokumentationsarbete. Det utvidgade arbetslaget har inneburit att berättelserna i dokumentationsmaterialet kommer i rörelse, genom att de analyseras i flera led. Berättelser som är i rörelse och att pedagogisk dokumentation kan uppfattas ur olika aspekter gör att pedagogisk dokumentation kan beskrivas som ett komplext verktyg.
4.
  • Lindroth, Frida (författare)
  • Pedagogisk dokumentation – en pseudoverksamhet? Lärares arbete med dokumentation i relation till barns delaktighet
  • 2018
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The aim of the study is to contribute knowledge about pedagogical documentation in relation to children’s participation. The focus is directed both towards teachers’ actions in connection with documentation production during project work and towards teachers’ descriptions of their intention with thedocumentation situation. In the study, Habermas’ Communicative Action Theory has been used to analyze teachers’ actions in initial work with pedagogical documentation. The empirics consist of video observations of project work as well as interviews with teachers acting in the filmed material. The concepts from communicative action theory that have been primarily used in the analysis comprise communicative and strategic action as well as system and life-world. The analysis shows the occurrence of child participation in the studied contexts but also its tendency to decrease in connection with the production of documentation. The primary reason for this seems to be teachers’ intention that the documentations should visualize certain parts of the activity, which in the study can be referred to natural science contents. In parallel, the teachers’ intention is also to highlight the importance of what children show an interest in among the activities conducted. When children fail to show an interest in that which the teachers wish to visualize through documentation, the children are geared, by subtle or more tangible methods, towards the contents that agree with the teachers’ visualization intentions. However, the documentations are presented as being based on the interests, curiosity and proved commitment of the children. The documentations consequently signal that, according to the teachers, they are supposed to reflect the interests shown by the children while, simultaneously, the analysis shows that the actions taking place in connection with the documentation are mainly of a strategic nature. The result demonstrates that teachers tend to act strategically in documentation situations, whereas communicative actions predominate in the 2 situations analyzed that do not comprise documentation work. One conclusion drawn is that the actual documentation conduces to diminishing children’s participation, which in turn seems to be due to the perception by teachers that the documentation should be directed towards specific activity contents. The initial work with pedagogical documentation hence contributes to visualizing a manufactured picture of children’s participation while, simultaneously, real participation takes place within the project work without being subject to documentation.
5.
  •  
6.
  • Bjervås, Lise-Lotte, 1960-, et al. (författare)
  • Pedagogisk dokumentation för lärande
  • 2017
  • Ingår i: Förskolan och barns utveckling. - Gleerups Utbildning AB. - 978-91-40-69463-8 ; s. 227-244
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
7.
  •  
8.
  • Alnervik, Karin, 1958-, et al. (författare)
  • Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation
  • 2018
  • Ingår i: Tidsskrift For Nordisk Barnehageforskning. - Universitetsbiblioteket OsloMet. - 1890-9167. ; 17:8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogisk dokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikeln analyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.
9.
  • Holmberg, Charlotte, 1972- (författare)
  • Så är det ju - den blir aldrig färdig! En etnografisk studie om förskolepedagogers arbete med pedagogisk dokumentation
  • 2015
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna licentiatavhandling handlar om pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation inom svensk förskola. Syftet har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation realiseras i vardagen på två förskolor samt undersöka hur pedagogerna uttrycker sig om syfte, möjligheter och svårigheter med detta arbetssätt. Detta har varit viktigt att studera mot bakgrund av att många förskolor har valt att arbeta med pedagogisk dokumentation för att följa upp och kvalitetssäkra sina verksamheter. Sedan 2010 ingår det enligt förskolans läroplan i deras uppdrag att dokumentera. Studien har genomförts på två olika förskolor där jag följt totalt sex pedagoger på två avdelningar under två månaders tid på varje avdelning. Metoder för att samla in data har valts med utgångspunkt i en etnografisk ansats. Datakollektionen består av fältanteckningar, fotografier, inspelade intervjuer, dokumentationer från förskolorna samt deras arbetsplan/verksamhetsplan. Analysen har skett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och speciellt viktiga begrepp har varit transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vidare har ramfaktorteori och de didaktiska frågorna vad, hur och varför använts för att analysera data. Resultatet visar att dokumentationsarbetet utformades på olika sätt beroende på ramar och förutsättningar. Den ena förskoleavdelningen tillhörde en kommunal förskola utan speciell pedagogisk inriktning. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation i en uppstartsfas och en av många arbetsuppgifter i verksamheten. Den andra förskoleavdelningen tillhörde en Reggio Emilia-inspirerad förskola som hade arbetat med pedagogisk dokumentation i flera år. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation navet som drev verksamheten framåt. Denna ideologiska skillnad avspeglade sig i vad pedagogerna dokumenterade, hur de dokumenterade och hur dokumentationerna användes. Pedagogisk dokumentation uppfattades delvis som ett svårt arbetssätt bland pedagogerna, både bland nybörjare på området och bland dem som var mer erfarna. Det ligger i arbetssättets natur att det inte finns givna svar, vilket kan leda till en viss osäkerhet om huruvida man gör rätt eller inte. Andra faktorer som leder till frustration är att arbetssättet är tidskrävande och att den nya tekniken ställer stora krav på kompetens för att kunna användas. Studien belyser hur kontinuerlig fortbildning på förkolan spelar en avgörande roll för pedagogernas förutsättningar att lyckas med arbetet med pedagogisk dokumentation. I denna studie kan man också se hur etiska aspekter ständigt gör sig påminda och behöver lyftas fram som viktiga. Huvudintrycket är att pedagogerna, trots de upplevda svårigheterna, ansåg att det var utvecklande och meningsfullt att arbeta med pedagogisk dokumentation och att man såg det som ett fortbildningsverktyg.
10.
  • Lenz Taguchi, Hillevi, 1962- (författare)
  • Varför pedagogisk dokumentation? En introduktion till att använda pedagogisk dokumentation som verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan
  • 2013
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Varför pedagogisk dokumentation? Boken är en introduktion till att använda pedagogisk dokumentation som verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Det är en omfattande revidering och uppdatering av den första upplagan med en helt ny inledning och ett nyskrivet inledande kapitel. Här sätts arbetsverktyget i sitt samtida sammanhang via en tillbakablick på vad som hänt sedan boken först skrevs. Texterna diskuterar verktyget i första hand ur ett perspektiv där barnsyn, förhållningssätt och syn på kunskap och lärande är huvudfokus. Exemplen kommer i första hand från förskolans sammanhang, där verktyget enligt Skolverket har använts på fler än hälften av alla svenska förskolor. Mycket har hänt med verktyget sedan det introducerades med inspiration från den norditalienska staden Reggio Emilias kommunala förskoleverksamhet. Varför pedagogisk dokumentation? diskuterar de mångfacetterade relationer som finns till verktyget idag. Bokens sista kapitel utgår dock fortfarande från Reggio Emilia exemplen och en fenomenologiskt inspirerad konstruktionism med filosofen Merleau-Ponty som utgångspunkt.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 42
Åtkomst
fritt online (13)
Typ av publikation
konferensbidrag (9)
bokkapitel (9)
licentiatavhandling (7)
tidskriftsartikel (5)
doktorsavhandling (4)
bok (3)
visa fler...
annan publikation (3)
rapport (1)
forskningsöversikt (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (30)
populärvet., debatt m.m. (7)
refereegranskat (5)
Författare/redaktör
Bjervås, Lise-Lotte, ... (7)
Vallberg Roth, Ann-C ... (4)
Alnervik, Karin, (3)
Unga, Johanna, 1973- ... (3)
Lenz Taguchi, Hillev ... (2)
Sparrman, Anna, 1965 ... (1)
visa fler...
Johansson, Morgan, 1 ... (1)
Alnervik, Karin, 195 ... (1)
Öhman, Charlotte, (1)
Lidén, Eva (1)
Nilsson, Monica, 195 ... (1)
Lunneblad, Johannes, ... (1)
Tallberg Broman, Ing ... (1)
Eidevald, Christian, ... (1)
Mårell-Olsson, Eva, ... (1)
Skeppstedt, Ingrid, (1)
Emilson, Anette, 196 ... (1)
Lindgren, Anne-Li, 1 ... (1)
Lindgren, Therese, (1)
Doverborg, Elisabet, ... (1)
Anstett, Siv (1)
Elfström, Ingela, 19 ... (1)
Elfström Pettersson, ... (1)
Elfström Pettersson, ... (1)
Folkman, Sara, (1)
Hellberg, Carin, 197 ... (1)
Hvit, Sara, 1970-, (1)
Hirsh, Åsa, (1)
Hjelmér, Carina, 195 ... (1)
Holmberg, Charlotte, ... (1)
Franker, Qarin (1)
Lindgren, Ann-Charlo ... (1)
Lindgren Eneflo, Eli ... (1)
von Ahlefeld Nisser, ... (1)
Lindroth, Frida, (1)
Olsson, Åsa, 1962-, (1)
Styf, Maria, 1974-, (1)
Tjivikua, Anna, 1976 ... (1)
visa färre...
Lärosäte
Stockholms universitet (9)
Högskolan i Jönköping (7)
Linnéuniversitetet (7)
Göteborgs universitet (5)
Malmö universitet (5)
Umeå universitet (3)
visa fler...
Linköpings universitet (3)
Högskolan Dalarna (2)
Chalmers tekniska högskola (1)
Mittuniversitetet (1)
Karlstads universitet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (39)
Engelska (3)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (35)
Teknik (1)
Humaniora (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy