| 1. |
- Rautalinko, Erik, 1969-
(författare)
-
Samtalsfärdigheter : Stöd, vägledning och ledarskap
- 2019. - 3
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Samtalsfärdigheter riktar sig till dig som vill kunna hantera konkreta verktyg för att vägleda, ge stöd och lösa konflikter både i yrkeslivet och privat. Innehållet fokuserar på färdigheter, och beskriver hur man med hjälp av träning kan förbättra sina relationer.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ljunggren, Ingrid
(författare)
-
Samtalet som psykologisk metod
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samtalet som psykologisk metod presenterar konkreta beskrivningar och en systematisering av generiska professionella samtalsfärdigheter. De har ofta betecknats som s.k. tyst kunskap och som därför inte tidigare i nämnvärd utsträckning har systematiserats så att man kan beskriva vad och hur man gör när man leder ett professionellt samtal. Dessa generiska färdigheter är av sådan karaktär att de ligger till grund för alla professionella psykologuppdrag. Boken ger även förslag på hur undervisning och bedömning av samtalsfärdigheter kan läggas upp.Boken vänder sig i första hand till psykologstudenter men även till studenter vid övriga professionsutbildningar där samtalet är ett professionellt verktyg. Det kan till exempel vara socionomer, läkare och jurister. Förhoppningsvis kan även redan yrkesverksamma ha glädje av boken.
|
|
| 4. |
- Rautalinko, Erik, 1969-
(författare)
-
Intervjumetod : Från frågeställning till rapportering
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervju är en populär metod för att studera kvalitativa fenomen som värderingar, upplevelser, erfarenheter och attityder - allt som är svårt att beskriva i siffror. Målet är ofta att undersöka nya företeelser eller fördjupa befintlig kunskap, till exempel om sjukdom, ensamhet och kärlek. Trots skenbar enkelhet kräver intervjuer av god kvalitet alltid förberedelse, eftertanke och färdigheter.Steg för steg går boken igenom både teori och praktiska färdigheter för att samla in data i form av berättelser. Allra först beskrivs val av arbetsmetod - vilka frågeställningar passar för intervju? Sedan förklaras rekrytering av deltagare och hur man skapar en bra frågestruktur. Författaren delar med sig av viktiga samtalsfärdigheter som behövs i intervjuer och hur man får deltagaren att känna sig trygg. Han beskriver också analys, tolkning och rapportering av intervjubaserade data.Bokens målgrupp är studerande och yrkesverksamma inom psykologi, sociologi, pedagogik, socialt arbete och vårdvetenskap samt närliggande ämnen.
|
|
| 5. |
-
Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal, Uppsala den 27–28 november 2008
- 2009
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den sjätte konferensen i serien Svenska med didaktisk inriktning hölls i Uppsala i november 2008. Temat för konferensen – liksom för denna volym – var Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal. De många presentationerna visade att ämnet hade inspirerat forskare med olika inriktningar, teoretiska och empiriska, retoriska och samtalsinriktade, språk- och litteraturdidaktiska med flera. Bidrag som låg utanför temat var också välkomna och ett par sådana finns representerade i denna volym.Två av konferensens plenartalare bidrar med artiklar. Mads Th. Haugsted från Århus universitet resonerar om muntlighet i undervisning kontra undervisning i muntlighet. Medan muntlighet i undervisning framför allt är ett redskap för att nå olika allmändidaktiska, litteratur-, medie och skrivpedagogiska mål, handlar undervisning i muntlighet om själva det muntliga uttrycket. Undervisning i muntlighet är ett omfattande fält som kan beröra t.ex. muntliga textlandskap, frågor om språkbruk och pragmatik, retorik, drama och teater. Den andra plenartalaren, Synnøve Matre från Trondheim, diskuterar samtalens möjligheter i barns utveckling och lärande. Hon visar att yngre barn för såväl presenterande som lekande och utforskande samtal. Utforskande samtalstexter kommer till genom strategier som att ställa upp villkor, att opponera sig, att jämföra och att låna språkliga format av samtalspartnern. Samtal är mycket viktiga för barns språk- och kunskapsutveckling, och Matre ger handfasta exempel på hur man i undervisningen kan arbeta systematiskt med att utveckla barns samtalsfärdigheter.Bland de övriga bidragen finns Anders Öhmans diskussion om det dialogiska klassrummet och Kent Adelmanns resonemang om lyssnandet i didaktiska sammanhang. Två bidrag behandlar uttalat retoriska spörsmål, dels Anders Sigrells artikel om lärarens förebildlighet och elevers förmåga att efterbilda, dels Berit Lundgrens artikel om arbete med retorik i Sydafrika och Sverige. Bedömning av elevers muntliga kompetens är temat i tre av bidragen. Barbro Hagberg-Persson diskuterar hur elevers språkbehärskning kan mätas i de nationella proven för årskurs 3. I Anne Palmérs artikel studeras det muntliga nationella provet för Svenska B i gymnasiet efter förändringarna ht 2007 och samstämmigheten i lärares betygssättning. Maria Brännström redovisar en intervjuundersökning med svensklärare om det tidigare muntliga nationella provet i samma kurs.Litteraturundervisning dryftas i två artiklar. Maria Ulfgard diskuterar, utifrån tre nordiska avhandlingar, forskning om och undervisning i litteratur med särskilt fokus på litteratursamtal. Litteraturundervisning på läkarutbildningen är ämnet i Margareta Peterssons och Annette Årheims bidrag. I ytterligare ett par artiklar behandlas skrivundervisning. Per Holmberg presenterar forskning inom projektet Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS), i en artikel omtextsamtal i skrivundervisningen på gymnasiet. Elevers skrivande av sändare och webbtexters eventuella betydelse för detta är ämnet i Catharina Nyström Höögs artikel. Det sista bidraget i volymen är Bengt-Göran Martinssons artikel om den ämnesdidaktiska diskussion som har förts inom Svensklärarföreningen.
|
|
