| 1. |
- Birgerstam, Pirjo
(författare)
-
Jag tycker jag är - 2: Bedömning av barns och ungdomars självkänsla. Manual
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jag tycker jag är - 2 är en självskattningsmetod för bedömning av barns och ungdomars självkänsla. Metoden är en omarbetad version av "Jag tycker jag är" från år 1981 (Ouvinen-Birgerstam, 1985) med nya normer från 7 år upp till 18 år. Testuppgifterna har genomgått en varsam språklig översyn och anpassats till språkbruket hos dagens barn och ungdomar. Väldokumenterad och omfattande forskning har visat ett starkt samband mellan psykisk hälsa och självkänsla, och metoden kan därigenom ge indirekt kunskap om barns och ungdomars psykiska välbefinnande och eventuella psykiska ohälsa. Metoden kan komma till användning såväl i forskning som i praktiskt psykologarbete.
|
|
| 2. |
- Goldstein-Kyaga, Katrin, 1946-, et al.
(författare)
-
Självkänsla och etnisk identitet
- 2001
-
Ingår i: Ungdomarna, skolan och livet. - Stockholm : Centrum för barn- och ungdomsvetenskap. - 9176565165 ; , s. 237-253
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Tolvhed, Helena, 1974-
(författare)
-
Kvinnor som lyfter : om skrot och självkänsla
- 2021
-
Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum. - 1652-7224.
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Med titeln Knäböj tar Sara Martinssons Augustpris-nominerade essäbok ett fyndigt avstamp i Sven Lindqvists Bänkpress, utgiven 1988. Lindqvists bok är en associativ reflektion om betydelsen av kroppslig styrka som kombineras med berättelsen om hur författaren själv kliver in i källargymmets gemenskap. Sara Martinssons bok har ett liknande upplägg, men mot bänkpressen som emblematisk värdemätare för manlig styrka ställer hon en annan av styrketräningens grundövningar med skivstång: knäböjen. Denna övning är, menar hon, ”det optimala kvinnliga styrkeprovet”, väl lämpad för kroppar med låg tyngdpunkt och hög andel av musklerna på underkroppen.
|
|
| 5. |
- Blom, Victoria, et al.
(författare)
-
Prestationsbaserad självkänsla och anspänning i en prestationssituation
- 2008
-
Ingår i: Stressforskningskongressen, 19-20 May 2008, Uppsala, Sverige.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Contingent self-esteem built on achievements and competence on a basis of impoverished fundamental self-love is labeled Competence-Based Self-Esteem (CBSE). Individuals with this cognitive-motivational structure tend to drive themselves to the extent that they risk their own health in their striving to compensate for their low basic self-esteem. This means that CBSE is a disposition that increases an individual’s vulnerability to stress and potentially increases the risk for future health problems. This study compared physiological reactivity between high and low scorers (N = 61) on ‘The Competence Based Self-esteem Scale’ (Johnson & Blom, 2007) in a performance situation. To assess reactivity we used a traditional overt measure of blood pressure and a novel, covert measure of response force measured by a sensor installed in the computer mouse. The results showed that high scorers on the CBSE scale exhibited significantly stronger physiological reactivity indicated by higher blood pressure and more forceful responses, particularly in the first phase of the performance session, as compared to low scorers. Generally, the results suggest that, when expected to perform well, individuals with high CBSE strive harder and exhibit more tension and frustration compared to those with low CBSE. These results suggest that CBSE has behavioral consequences relevant for work-related stress and ill health.
|
|
| 6. |
- Magnusson, Chris, et al.
(författare)
-
Tonåringars sexuella självkänsla vid 16 och 18 års ålder
- 2009. - 1
-
Ingår i: Ungdomar, sexualitet och relationer. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144049342
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har begränsad kunskap om hur den sexuella självkänslan utvecklas och vad den betyder för en positiv utveckling av ett sexuellt själv. Detta kapitel är ett försök att belysa hur tonåringar skapar och utvecklar sin sexuella självkänsla. Vid 18 års ålder har både flickor och pojkar en stark sexuell säkerhet och medvetenhet om sin egen sexualitet. Framför allt flickor utvecklade en positiv sexuell självkänsla och att vara ett subjekt än vad pojkar gjorde. Pojkar gav mer uttryck för tvivel och osäkerhet.
|
|
| 7. |
- Hinic, Hansi
(författare)
-
Psykologiska, sociala och motivationsfaktorer inom ungdomsfotbollen
- 2004
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka faktorer som motiverar ungdomar att idrotta samt hur självkänsla, upplevdkompetens och faktorn ”ha skoj” är relaterade till olika motivationsfaktorer har undersöktsi denna studie. Vidare undersöktes ungdomars upplevelse av samt föräldrarsuppfattning om hur föräldrainvolveringen sker. Dessutom studerades hur föräldrainvolveringär relaterad till motivationsfaktorer, upplevd kompetens, faktorn ”ha skoj”samt individens självkänsla hos flickor och pojkar samt om det finns skillnader mellankönen vad gäller dessa aspekter. Totalt deltog 425 fotbollsspelande flickor och pojkar iåldern 12-18 år. De besvarade ett enkätbatteri angående motivation, självkänsla,upplevd kompetens, faktorn ”ha skoj” samt föräldrainvolvering. Därutöver deltog 797föräldrar som besvarade frågor om föräldrainvolvering. Resultaten visade attungdomar främst motiverades av faktorerna ”ha roligt”, ”hälsa” samt ”laganda”.Flickor motiverades mer av faktorn ”laganda” och pojkar mer av faktorn ”utvecklafärdigheterna”. Dessutom var självkänsla positivt relaterad till inre motivationsfaktorer.Ungdomarnas upplevelse av föräldrainvolvering stämde överlag överens medvad föräldrarna rapporterade. Vidare var självkänsla positivt relaterad till upplevtberöm och förståelse samt negativt till upplevd press från föräldrarna. Även faktorernaupplevd kompetens och ”ha skoj” var positivt relaterade till självkänsla. Ingaskillnader erhölls vad gäller fysiskt aktiva föräldrar jämfört med icke fysiskt aktivaföräldrar på rapportrad föräldrainvolvering eller ungdomars upplevelse av föräldrainvolvering.Flickors bassjälvkänsla var endast relaterad till faderns involvering medanpojkars var relaterad till både moderns och faderns involvering. Upplevd kompetensoch faktorn ”ha skoj” var positivt relaterade till moderns respektive faderns beröm ochförståelse hos pojkar men inte hos flickor. En slutsats av denna studie är att idrotten iändå högre utsträckning än i dag bör betona aspekter såsom ”ha skoj”, ”laganda”, samt”utveckla färdigheterna” i sin verksamhet. Föräldrar bör inta en positiv attityd till sinabarns idrottande, vilket inbegriper såväl beröm som förståelse. Tillsammans, medföräldrarna, kan idrottsrörelsen skapa en god miljö för ungdomar att idrotta i ochdärmed bidra till att ungdomarna grundlägger en livslång vana av regelbunden fysiskaktivitet.
|
|
| 8. |
- Premat, Christophe, 1976-
(författare)
-
Viktigt uppmuntra studenter att söka relevant information
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ny forskning visar att lärare och studenter har olika syn på förmågan att söka relevant information till skrivande av akademiska texter. Enligt lärarna borde studenterna behärska denna generiska kompetens, medan studenterna menar att de saknar träning för att kunna söka information och utveckla en god referenshantering. Forskarna menar att denna kunskapsbrist kan orsaka ofrivillig plagiering och sänker studenters självkänsla. Lärare uppmanas därför att hjälpa studenter hitta strategier för att välja lämpliga källor.
|
|
| 9. |
- Thunman [Lundin], Elin, 1970-
(författare)
-
Sjuk av självförverkligande : individen i det nya arbetslivet
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1990-talet har antalet anställda inom svenskt arbetsliv som drabbats av psykiska besvär på grund av stress mer än fördubblats. Den här studien belyser utbrändas erfarenheter av sin identitet och psykosociala arbetsmiljö med utgångspunkt från de senaste årtiondenas djupgående och strukturella samhälleliga omvandlingar. Avsikten är att finna helhetsförklaringar på samhällsnivå, framförallt vilka konsekvenser tendenserna till ökad individualisering i samhället med nya och höjda krav får för arbetstagares psykiska hälsa. Undersökningen bygger på djupintervjuer med långtidssjukskrivna för olika utmattningsdiagnoser. Materialet består även av bloggar och andra texter av de intervjuade. Analysen sker med hjälp av Axel Honneths transformationsteoretiska tanke att dagens arbetsliv utmärks av institutionaliserade förväntningar på självförverkligande. Därmed kan studien presentera en samhällsorienterad förklaringsmodell som flyttar fokus från den sjuke till stressrelaterade symptoms samhälleliga orsaker genom att betrakta dem som vår tids samhällsjukdom, något som hittills i hög utsträckning saknats inom svensk stressforskning. Resultaten visar att tiden före sjukskrivningen strävade samtliga intervjupersoner efter att vara autentiska genom att utforska och visa upp sina förmågor och egenskaper i arbetet. Mer eller mindre omedvetet följde deras uttryckande av sig själva vissa standardiserade mönster. Gemensamma nämnare är deras engagemang, initiativrikedom, framåtanda, flexibilitet och utvecklingsvillighet. Gemensamt för studiens deltagare är även att deras arbetsplats varit eller var utsatt för omfattande omstruktureringar och/eller nedskärningar vilka de haft litet inflytande över. I kölvattnet följde bland annat konflikter, splittrade arbetsgrupper, ökad arbetsbelastning, ökade och nya krav, oklara och motsägelsefulla förväntningar och oklar ansvarsfördelning. Av undersökningen framgår att sökandet efter sig själv på en arbetsplats präglad av sådana följdverkningar blev den utlösande faktorn bakom samtligas utveckling av utmattningssymptom. De intervjuades självkänsla var nära förbunden med att verka för altruistiska värden, som på olika sätt dikterar omsorg om andra. Med önskan om att vara sanna mot sig själva och sina värden tog alla personligt ansvar för bristerna i organisation och ledning. Den gränslösa arbetssituationen gav till slut upphov till en ond spiral av värdelöshetskänslor och utmattning. En bidragande orsak till den bristande självkänslan var upplevelsen av en konflikt mellan att vara autentisk på egna villkor och att uttrycka och utveckla sin person på ett villkorat sätt. Med hjälp av Honneths terminologi förstår jag detta som att personerna utvecklade en social patologi som en reaktion på arbetsvillkoren, framförallt upplevelsen av otillräcklig gemensam mening skapad av människor i deras arbetsvardag. I samband med sjukskrivningen var det vanligt att indirekt börja ifrågasätta den standardiserade mallen för självförverkligande. En mer medveten strävan efter självförverkligande för sin egen skull och på egna villkor inleddes av intervjupersonerna. Detta nya självförverkligandeprojekt hamnade lätt i konflikt med det gränslösa arbetet, vilket komplicerade återvändandet till arbetslivet. Resultaten pekar på faktorer utanför individen som kan åtgärdas för att förebygga utbrändhet. Några av studiens slutsatser är att tydliga strukturer för beslutsfattande, gemensamt uppsatta mål och visioner samt delaktighet är avgörande för ett ovillkorat självförverkligande.
|
|
| 10. |
|
|
