| 1. |
|
|
| 2. |
- Arlt, Debora
(författare)
-
Att inventera en standardrutt
- 2019
-
Ingår i: Fåglar i Uppland. - 0349-3911. ; 46, s. 15-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Varför inventera en standardrutt? Svaret är inte helt givet. Jag ska gå upp tidigt, ta mig till en plats som jag inte valt själv och det kan bli jobbigt terräng eftersom jag ska ta mig längs en förbestämd rutt genom landskapet och skogen oavsett om det finns vägar eller inte. Det kan bli blött, det kan bli halt, det kan bli svettigt och myggigt. Men det kan också bli en oväntad observation. Och den där utmaningen att ta reda på hur det ser ut på en slumpvis valt plats mitt i Uppland. Kanske upptäcka något nytt. Sedan blir saken inte sämre av att med mina observationer kunna bidra till kunskap om tillståndet för svenska fåglar.
|
|
| 3. |
- Green, Martin, et al.
(författare)
-
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2013.
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We present the results of the Swedish Bird Survey, run by the Department of Biology, Lund University, as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental Protection Agency. The results for 2013 include data from 580 winter point count routes in 2012/2013 (38th winter), of which 295 were carried out during the Christmas/New Year count and 273 summer point count routes (39th year). A third programme is running since 1996 with 716 Fixed routes, systematically (semi-randomly) distributed over Sweden (combined line transect and point counts). In total 501 Fixed routes were completed in the summer of 2013 (third best year). In the programme for covering night-active birds (3rd season), 122 routes were covered at three occasions each (March, April and June). Trends were analyzed using TRIM. The geographical distributions of the covered routes are also presented (Fig. 1). In the Christmas/New Year count 2012/2013, about 130,000 individuals of 128 species were counted by 235 observers, which was an increase compared to previous winters. On the point count routes in summer 2013, about 98,000 birds of 200 species were counted by 166 observers. From the Fixed routes 135,000 birds of 219 species were reported by 245 persons. Trend graphs for a large number of species are presented in Fig. 9. More graphs and indices can be found on the homepage (address below). Over the last 10 years, some of the most pronounced declines (at least 4 % per year) are found in Grey Heron, Goldeneye, Common Eider, Goshawk, Willow Ptarmigan, Common Pheasant, Common Coot, Great Black-backed Gull, House Martin, Sand Martin, Siberian Tit, Fieldfare, Redwing, Lesser Whitethroat, the northern subspecies of Willow Warbler, Goldcrest, Waxwing, Common Starling, European Greenfinch, Lapland Longspur, Yellowhammer, Rustic and Reed Bunting. Some of the strongest increases the same period (all more than 4 % per year) are shown by Common Crane, Green Sandpiper, Common Redshank, Eurasian Wryneck, Ring Ouzel, Eurasian Blackcap, Common Chiffchaff (both Swedish ssp.), southern Yellow Wagtail, European Goldfinch and crossbills. The night routes showed generally low figures, except for Tengmalm’s Owls in central Sweden. It was a relatively good year for Nightjar, River Warbler and Blyth’s Reed Warbler, while Common Quail had the lowest index so far. Long-term bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme. Farmland birds (“Vanliga jordbruksfåglar”, 14 species) show a more than 50% decline since 1975. Woodland birds (“Vanliga skogsfåglar”, 21 species) have declined with about 30%, whereas a group of other common birds (“Övriga vanliga fåglar”, 45 species) have declined with about 20%. We also present the corresponding indicators based on the new system with Fixed routes (indices since 1998). A set of official indicators of biodiversity within the national Environmental Objectives (set by the Swedish Parliament) are presented as well (Fig. 6). Since 2002, mountain birds have been doing poorly
|
|
| 4. |
- Lindström, Åke, et al.
(författare)
-
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling : Årsrapport för 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågel-populationernas häckande bestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2007/2008 och sommaren 2008. Det är nu den 33:e vintersäsongen och den 34:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade 1975 och den 13:e säsongen för standardrutterna som startade 1996. I rapporten presenteras populations-trender för ett stort antal svenska fågelarter. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället i de långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygt trettio åren. Under 2008 gjordes en storsatsning på standardrutts-inventeringar i Norrland, inom ramen för den s.k. Basinventeringen av Natura 2000-områden i Sverige. Jämfört med 2007 gjordes ytterligare 120 ordinarie standardrutter i Norrland och därtill gjordes 67 extra standardrutter som lagts ut i norrländska Natura 2000-områden. Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarna fungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår och fler och fler länder ansluter sig. Vi beräknar motsvarande indikatorer för Sverige. Samtliga tre indikatorer föll under 2008. Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en likartad men något mer positiv bild. Under våren 2008 tillkom på Miljömålsportalen(www.miljomal.nu) ytterligare några indikatorer baserade på fågeldata från standardrutterna. Dessa fungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. Standardruttsdata är i dagsläget några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige. I denna rapport presenteras indikatorer för sjö-, våtmarks-, jordbruks-, skogs- och fjällfåglar. Under 2008 använde 15 län standardrutterna som regionalt fågelövervakningsprogram, nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län. Inga nya län tillkom under året, men fler länsstyrelser har flaggat för att delta under 2009, bland annat eftersom standardrutterna föreslagits bli ett gemensamt övervaknings-program för alla länsstyrelser. Kunskapen om populationstrenderna för våra ugglor och andra nattaktiva arter är generellt mycket dålig. Vi har under året därför diskuterat utformningen av ett nattfågelprogram och hoppas kunna initiera ett sådant under 2010. Denna rapport delas ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt till åtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarna hoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårds-åtgärder för de arter och artgrupper som det går dåligt för.
|
|
| 5. |
- Lindström, Åke, et al.
(författare)
-
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling : Årsrapport för 2007
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så atteventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepadeinventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2006/2007 ochsommaren 2007. Det är nu den 32:a vintersäsongen och den 33:e sommarsäsongen som redovisassedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarterpresenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället ide långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygttrettio åren.Jämfört med tidigare år är två nya personer medförfattare till denna årsrapport, nämligenMartin Green och Richard Ottvall. De båda har sedan ett par år tillbaka deltagit i flera aktiviteter därdata från Svensk Fågeltaxering varit i fokus. Det har gällt utformning av de nationella miljömålsindikatorerna,utvärdering av standardruttsdata i förhållande till habitatdata från NILS (ett nationelltlandskapsövervakningsprogram), en stor utredning om trender hos samtliga Sveriges fågelarternämnd nedan, samt den pågående storsatsningen på standardruttsinventeringar i Norrland (sehemsidan). Vi gläds åt att på detta sätt kunna stärka arbetet med övervakningen av Sveriges fåglar.Under året har vi inom Svensk Fågeltaxering, på uppdrag av Naturvårdsverket ochtillsammans med en expertgrupp från olika universitet och organisationer, analyserat och beskrivittrender för samtliga svenska häckfågelarter. En stor del av materialet utgörs av Svenskfågeltaxerings siffror. Den generella bilden som framkommer är att det är fler arter som har minskatän ökat de senaste 30 åren, men också att för många av de långsiktigt minskande arterna harkurvorna det senaste decenniet planat ut och för en del även svängt uppåt. Denna bild är ocksåtydlig i de trender som presenteras i föreliggande rapport.Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarnafungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi harberäknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2007 ökade jordbruksfågelindikatorn ochindikatorn för övriga vanliga fåglar, medan skogsfågelindikatorn låg kvar på samma nivå.Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en mer positiv bild.Våren 2007 lades data från standardrutterna ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu) där defungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. De är tillsammans med data förflodpärlsmusslan några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.I denna rapport presenteras indikatorer för jordbruks-, skogs- och fjällfåglar.Ytterligare länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjlighetenatt stärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2007 var 15 län anslutna,nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län.Under 2007 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på data från SvenskFågeltaxering. En om gransångarens utbredning och populationsutveckling (Ornis Svecica 3-4,2007) och en om ortolansparvens habitatval enligt standardrutterna (kommer i Ornis Svecica 1,2008).Denna rapport går ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt tillåtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarnahoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårdsåtgärder förde arter och artgrupper som det går dåligt för.
|
|
