| 1. |
|
|
| 2. |
- Sidenvall, Johan, 1974-, et al.
(författare)
-
Mathematical reasoning and beliefs in non-routine task solving
- 2015
-
Ingår i: Current State of Research on Mathematical Beliefs XX. - Falun : Högskolan Dalarna. - 9789185941933
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores low performing upper secondary school students’ mathematical reasoning when solving non-routine tasks in pairs. Their solutions were analysed using a theoretical framework about mathematical reasoning and a model to study beliefs as arguments for choices. The results confirm previous research and three themes of beliefs are used by the student. These themes are safety, expectations, and motivation. The results also show a connection between beliefs and imitative reasoning as a way to solve non-routine tasks.
|
|
| 3. |
- Sjöström, Jesper, Professor, 1974-
(författare)
-
En praktisk-teoretisk vetenskap för lärare som bas för kraftfullt professionskunnande
- 2023
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 11:1, s. 107-111
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Reflekterande kommentar till temanumret ”Kraftfull professionskunskap i ämnesundervisning”.”Lärarnas vetenskap” har getts olika namn såsom pedagogik, utbildningsvetenskap, didaktik och pedagogiskt arbete. Artikelförfattaren föredrar didaktik som namn.Didaktik, inkluderande ämnesdidaktik, kan ses som lärarnas centrala kunskapsområde (bl.a. Sjöström & Tyson, 2022). Kärnan i didaktik är didaktiska teorier och modeller. Didaktiska teorier för lärarprofessionen liksom didaktiska modeller kan ses som en brygga mellan teoretiska perspektiv å ena sidan och undervisningspraktik å andra sidan. Didaktiska modeller bidrar med teorigrundade lärarprofessionsstöd för informerade och reflekterade (ämnes)didaktiska val. De kan även ses som ”organisatör” och förmedlare av ”kraftfull professionskunskap”. Det är dock först vid användningen och i mötet med erfarenheter och praktik som professionskunskapen blir del av ett kraftfullt professionskunnande.Artikeln innehåller en niofältstabell/karta över ”lärarnas vetenskap”. Ämnesdidaktik, som finns i centrum av tabellen och som fokuserar på innehåll i relation till undervisning, får näring av andra områden av ”lärarnas vetenskap” såsom läroplansteori, lärandeteori, pedagogisk filosofi, utbildningssociologi och metodik.
|
|
| 4. |
- Hirsh, Åsa, et al.
(författare)
-
Uppdragsutbildning - Ett ömsesidigt lärande i samverkan
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppdragsutbildning bedrivs vid många lärosäten som en lite undanskymd verksamhet vid sidan om grunduppdragen utbildning och forskning. Vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University har uppdragsutbildning under många år fungerat som en sorts fönster ut mot de verksamheter vi utbildar våra studenter för. Lärarutbildare som håller i våra uppdragsutbildningar vittnar om möten med yrkesverksamma som stimulerar och leder till reflektioner som inte är möjliga med studenter som ännu saknar denna erfarenhet. Detta ger även en fördjupad förtrogenhet med det som våra studenter kommer möta efter sin utbildning hos oss. I den här boken delar kollegor vid högskolan med sig av de erfarenheter de fått i olika möten med yrkesverksamma. Detta är något vi tar med oss in i våra utbildningar och kan ses som en kunskapsproduktion i termer av högskolans beprövade erfarenhet och vetenskapliga grund.
|
|
| 5. |
- Rytzler, Johannes, 1976-, et al.
(författare)
-
Approaching Higher Education with Didaktik : University Teaching for Intellectual Emancipation.
- 2019
-
Ingår i: European Journal of Higher Education. - : Taylor & Francis Group. - 2156-8235 .- 2156-8243. ; :2, s. 190-202
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- European higher education has been highly influenced by theBologna-process, entailing coordination and standardisation frompolicy to teaching practices. This led to increased demands onuniversity teachers. Courses in university pedagogy are requiredas part of competence development and have become decisivefor employment. Constructive Alignment has become a popularmodel, being in line with Bologna-process ideals. Emerging is aninstrumental view of higher education that risks excavatinguniversity pedagogy of its pedagogical dimensions and reducingthe autonomy of the university teachers with focus onstandardisation and emphasis on effective output.This paper proposes a Didaktik-approach to university pedagogy.We argue that Didaktik can help revive relational and emancipatoryelements of higher education. By viewing the relationship betweenteachers and students as a gathering around common interests, wemaintain that Didaktik emphasises teachers’ reflections regardingthe subject, the students, and other educational dimensions.
|
|
| 6. |
- Svensson, Teresia, 1975-, et al.
(författare)
-
Miljövetenskaplig undervisning i högre utbildning
- 2016
-
Ingår i: Pedagogik för högskolelärare. - Möklinta : Gidlunds förlag. - 9789178449378 ; , s. 262-288
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns didaktiska utmaningar och möjligheter relaterade till ett tvärdisciplinärtämnesområde som det miljövetenskapliga. En central fråga är hur miljövetenskapligutbildning kan utformas för att ge studenterna förutsättningaratt handskas med komplexa, idag möjligen okända, miljöfrågor i en kommandeyrkesverksamhet. I en svensk definition av didaktik är frågeorden Vad, Huroch Varför är centrala, vad bör en miljövetenskaplig utbildning innehålla,hur ska undervisningen genomföras och varför organiseras den som den gör?Det miljövetenskapliga ämnets framväxt har skapat läraktiviteter såsom: case,rollspel, debatt, och projekt. Alla har olika syfte vad gäller bearbetning av innehålloch färdighetsträning. Verklighetsanknuten undervisning är ett viktigt målinom det miljövetenskapliga utbildningsområdet och genom en genomtänktdesign kan studenterna få stöd för lärande inför de arbetsuppgifter de kommeratt möta i teori och i praktik.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter. Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap. I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.
|
|
| 9. |
- Reynolds, Ruth, et al.
(författare)
-
Globalization and classroom practice : insights on learning about the world in Swedish and Australian schools
- 2013
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; :1, s. 104-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Globalization and global education implies changes to practices at the classroom level to adapt to new imperatives associated with technology use and awareness, and environmental sustainability. It also implies much more. It implies that teachers apply their classroom pedagogy to take account of students’ new found global understandings of which they, and the school community, is largely unaware. This article addresses and discuses three key consequences of globalization for classrooms worldwide; an increased diversity of experience of the students within the classroom, an increased competitiveness of educational outcomes between national states and subsequently some standardisation of curriculum across nations to enable this, and an increased emphasis on teaching skills and values associated with intercultural understanding. Young children’s map knowledge and their resultant, and associated, interpretations of the world from a comparative study a from Swedish and Australian primary classrooms is used as examples of some of these implications of the impact of ‘global culture’ and ‘global issues’ on current and future classroom practice.
|
|
| 10. |
|
|
