| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 4. |
-
Coloniality and Decolonisation in the Nordic region
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book advances critical discussions about what coloniality, decoloniality and decolonization mean and imply in the Nordic region. It brings together analysis of complex realities from the perspectives of the Nordic peoples, a region that are often overlooked in current research, and explores the processes of decolonization that are taking place in this region. The book offers a variety of perspectives that engage with issues such as Islamic feminism and the progressive left; racialization and agency among Muslim youths; indigenizing distance language education for Sami; extractivism and resistance among the Sami; the Nordic international development endeavour through education; Swedish TV-reporting on Venezuela; creolizing subjectivities across Roma and non-Roma worlds and hierarchies; and the whitewashing and sanitization of decoloniality in the Nordic region. As such, this book extends much of the productive dialogue that has recently occurred internationally in decolonial thinking but also in the areas of critical race theory, whiteness studies, and postcolonial studies to concrete and critical problems in the Nordic region. This should make the book of considerable interest to scholars of history of ideas, anthropology, sociology, cultural studies, postcolonial studies, international development studies, legal sociology and (intercultural) philosophy with an interest in coloniality and decolonial social change.
|
|
| 5. |
- Östling, Johan, et al.
(författare)
-
Humanister i offentligheten : Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar.
|
|
| 6. |
- Foka, Anna, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue: Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available. The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediatedly obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within videogames. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 7. |
- Griffin, Gabriele, Prof, 1957-, et al.
(författare)
-
AI and Swedish Heritage Organisations : challenges and opportunities
- 2023
-
Ingår i: AI & Society. - : Springer Nature. - 0951-5666 .- 1435-5655.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the challenges and opportunities that arise with artificial intelligence (AI) and machine learning (ML) methods and tools when implemented within cultural heritage institutions (CHIs), focusing on three selected Swedish case studies. The article centres on the perspectives of the CHI professionals who deliver that implementation. Its purpose is to elucidate how CHI professionals respond to the opportunities and challenges AI/ML provides. The three Swedish CHIs discussed here represent different organizational frameworks and have different types of collections, while sharing, to some extent, a similar position in terms of the use of AI/ML tools and methodologies. The overarching question of this article is what is the state of knowledge about AI/ML among Swedish CHI professionals, and what are the related issues? To answer this question, we draw on (1) semi-structured interviews with CHI professionals, (2) individual CHI website information, and (3) CHI-internal digitization protocols and digitalization strategies, to provide a nuanced analysis of both professional and organisational processes concerning the implementation of AI/ML methods and tools. Our study indicates that AI/ML implementation is in many ways at the very early stages of implementation in Swedish CHIs. The CHI professionals are affected in their AI/ML engagement by four key issues that emerged in the interviews: their institutional and professional knowledge regarding AI/ML; the specificities of their collections and associated digitization and digitalization issues; issues around personnel; and issues around AI/ML resources. The article suggests that a national CHI strategy for AI/ML might be helpful as would be knowledge-, expertise-, and potentially personnel- and resource-sharing to move beyond the constraints that the CHIs face in implementing AI/ML.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Challenge the past / diversify the future - proceedings
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Challenge the Past / Diversify the Future is a multidisciplinary conference for scholars and practitioners who study the implementation and potential of visual and multi-sensory representations to challenge and diversify our understanding of history and culture. This volume contains an overview of all the presentations.
|
|
| 10. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue : Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - Boston : Alliance for Digital Humanities Organisations. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available (see [Crane, Seales, and Terras 2009]; [Smithies 2014]; [Terras, Nyhan, and Vanhoutte 2013]; cf [Foka et al. 2017]). The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions [Drucker 2013] [Nygren, Foka, and Buckland 2014] #nygren2016 [Westin 2014] #westin2015[Chapman, Foka, and Westin 2016] [Foka and Arvidsson 2016]. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology [Westin, Foka, and Chapman 2018]. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediately obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within video games [Chapman 2016]. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
