| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Benderix, Ylva, 1953-, et al.
(författare)
-
Barn med neuropsykiatriskt funktionshinder
- 2009
-
Ingår i: PEDIATRISK OMVÅRDNAD. - Stockholm : LIBER. - 9789147093274 ; , s. 309-315
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Henoch, Ingela, 1956, et al.
(författare)
-
The Swedish Version of the Frommelt Attitude Toward Care of the Dying Scale : Aspects of Validity and Factors Influencing Nurses' and Nursing Students' Attitudes.
- 2014
-
Ingår i: Cancer Nursing. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0162-220X .- 1538-9804. ; 37:1, s. E1-E11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND:: Nurses' attitudes toward caring for dying persons need to be explored. The Frommelt Attitude Toward Care of the Dying (FATCOD) scale has not previously been used in Swedish language. OBJECTIVES:: The objectives of this study were to compare FATCOD scores among Swedish nurses and nursing students with those from other languages, to explore the existence of 2 subscales, and to evaluate influences of experiences on attitudes toward care of dying patients. METHODS:: A descriptive, cross-sectional, and predictive design was used. The FATCOD scores of Swedish nurses from hospice, oncology, surgery clinics, and palliative home care and nursing students were compared with published scores from the United States, Israel, and Japan. Descriptive statistics, t tests, and factor and regression analyses were used. RESULTS:: The sample consisted of 213 persons: 71 registered nurses, 42 enrolled nurses, and 100 nursing students. Swedish FATCOD mean scores did not differ from published means from the United States and Israel, but were significantly more positive than Japanese means. In line with Japanese studies, factor analyses yielded a 2-factor solution. Total FATCOD and subscales had low Cronbach α's. Hospice and palliative team nurses were more positive than oncology and surgery nurses to care for dying patients. CONCLUSIONS:: Although our results suggest that the Swedish FATCOD may comprise 2 distinct scales, the total scale may be the most adequate and applicable for use in Sweden. Professional experience was associated with nurses' attitudes toward caring for dying patients. IMPLICATION FOR PRACTICE:: Care culture might influence nurses' attitudes toward caring for dying patients; the benefits of education need to be explored.
|
|
| 6. |
- Henoch, Ingela, et al.
(författare)
-
The Swedish version of the Frommelt Attitude Toward Care of the Dying Scale (FATCOD) : Aspects of validity and factors influencing nurses' and nursing students' attitudes
- 2014
-
Ingår i: Cancer Nursing. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0162-220X .- 1538-9804. ; 37:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Nurses' attitudes toward caring for dying persons need to be explored. The Frommelt Attitude Toward Care of the Dying (FATCOD) scale has not previously been used in Swedish language.Objectives: The objectives of this study were to compare FATCOD scores among Swedish nurses and nursing students with those from other languages, to explore the existence of 2 subscales, and to evaluate influences of experiences on attitudes toward care of dying patients.Methods: A descriptive, cross-sectional, and predictive design was used. The FATCOD scores of Swedish nurses from hospice, oncology, surgery clinics, and palliative home care and nursing students were compared with published scores from the United States, Israel, and Japan. Descriptive statistics, t tests, and factor and regression analyses were used.Results: The sample consisted of 213 persons: 71 registered nurses, 42 enrolled nurses, and 100 nursing students. Swedish FATCOD mean scores did not differ from published means from the United States and Israel, but were significantly more positive than Japanese means. In line with Japanese studies, factor analyses yielded a 2-factor solution. Total FATCOD and subscales had low Cronbach [alpha]'s. Hospice and palliative team nurses were more positive than oncology and surgery nurses to care for dying patients.Conclusions: Although our results suggest that the Swedish FATCOD may comprise 2 distinct scales, the total scale may be the most adequate and applicable for use in Sweden. Professional experience was associated with nurses' attitudes toward caring for dying patients.Implication for Practice: Care culture might influence nurses' attitudes toward caring for dying patients; the benefits of education need to be explored.
|
|
| 7. |
- Krause-Jensen, D, et al.
(författare)
-
Nordic Blue Carbon Ecosystems: Status and Outlook
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 9
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Vegetated coastal and marine habitats in the Nordic region include salt marshes, eelgrass meadows and, in particular, brown macroalgae (kelp forests and rockweed beds). Such habitats contribute to storage of organic carbon (Blue Carbon – BC) and support coastal protection, biodiversity and water quality. Protection and restoration of these habitats therefore have the potential to deliver climate change mitigation and co-benefits. Here we present the existing knowledge on Nordic BC habitats in terms of habitat area, C-stocks and sequestration rates, co-benefits, policies and management status to inspire a coherent Nordic BC roadmap. The area extent of BC habitats in the region is incompletely assessed, but available information sums up to 1,440 km2 salt marshes, 1,861 (potentially 2,735) km2 seagrass meadows, and 16,532 km2 (potentially 130,735 km2, including coarse Greenland estimates) brown macroalgae, yielding a total of 19,833 (potentially 134,910) km2. Saltmarshes and seagrass meadows have experienced major declines over the past century, while macroalgal trends are more diverse. Based on limited salt marsh data, sediment C-stocks average 3,311 g Corg m-2 (top 40-100 cm) and sequestration rates average 142 g Corg m-2 yr-1. Eelgrass C-stocks average 2,414 g Corg m-2 (top 25 cm) and initial data for sequestration rates range 5-33 g Corg m-2, quantified for one Greenland site and one short term restoration. For Nordic brown macroalgae, peer-reviewed estimates of sediment C-stock and sequestration are lacking. Overall, the review reveals substantial Nordic BC-stocks, but highlights that evidence is still insufficient to provide a robust estimate of all Nordic BC-stocks and sequestration rates. Needed are better quantification of habitat area, C-stocks and fluxes, particularly for macroalgae, as well as identification of target areas for BC management. The review also points to directives and regulations protecting Nordic marine vegetation, and local restoration initiatives with potential to increase C-sequestration but underlines that increased coordination at national and Nordic scales and across sectors is needed. We propose a Nordic BC roadmap for science and management to maximize the potential of BC habitats to mitigate climate change and support coastal protection, biodiversity and additional ecosystem functions.
|
|
| 8. |
- Kåredal, Monica, et al.
(författare)
-
A quantitative LC-MS method to determine surface contamination of antineoplastic drugs by wipe sampling
- 2022
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Hygiene. - : Informa UK Limited. - 1545-9624 .- 1545-9632. ; 19:1, s. 50-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The main objective was to develop a wipe sampling test to measure surface contamination of the most frequently used antineoplastic drugs (ADs) in Swedish healthcare and, furthermore, to develop an analysis method sensitive enough to assess low levels of contamination. Two wipe sampling tests with separate sample processing methods assessing (i) cyclophosphamide (CP), ifosfamide (IF), 5-fluorouracil (5-FU), etoposide (ETO), gemcitabine (GEM) and cytarabine (CYT) (Wipe Test 1); and (ii) GEM, CYT and methotrexate (MTX) (Wipe Test 2), respectively, were developed by optimization of absorption and extraction efficiencies using different wipe tissue materials, tissue wetting solution, and extraction solvents. A fast liquid chromatography tandem mass spectrometry method was developed for simultaneous detection of the studied ADs. The limit of quantification for the method was between 0.04 to 2.4 ng/wipe sample (0.10 to 6.1 pg/cm2 for an area of 400 cm2) and at 50 ng/sample the within-day precision was between 1.3 and 15%, and the accuracy between 102 and 127%. Wipe Test 1 was applied in an assessment of cleaning efficiency of five different cleaning solutions (formic acid, water, sodium hydroxide, ethanol, and sodium dodecyl sulfate (SDS) for removal of ADs from surfaces made of stainless steel or plastic. For CP, IF, 5-FU, GEM, and CYT 92% of the AD were removed regardless of surface and cleaning solution. In conclusion, a user-friendly assessment method to measure low levels of seven ADs in the work environment was developed and validated. Assessment of the decontamination efficiency of cleaning solutions concerning removal of ADs from stainless steel showed that efficiencies differed depending on the AD with water being the least effective cleaning agent. The results suggests that a combination of different cleaning agents including detergent and a solution with an organic component would be optimal to efficiently remove the measured ADs from surfaces in the workplace.
|
|
| 9. |
- Li, Huiqi, et al.
(författare)
-
A Cross-Sectional Study of the Cardiovascular Effects of Welding Fumes.
- 2015
-
Ingår i: PloS one. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 10:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Occupational exposure to particulate air pollution has been associated with an increased risk of cardiovascular disease. However, the risk to welders working today remains unclear. We aimed to elucidate the cardiovascular effects of exposure to welding fumes. METHODS: In a cross-sectional study, structured interviews and biological sampling were conducted for 101 welders and 127 controls (all non-smoking males) from southern Sweden. Personal breathing zone sampling of respirable dust was performed. Blood pressure (BP) and endothelial function (using peripheral arterial tonometry) were measured. Plasma and serum samples were collected from peripheral blood for measurement of C-reactive protein, low-density lipoprotein, homocysteine, serum amyloid A, and cytokines. RESULTS: Welders were exposed to 10-fold higher levels of particles than controls. Welders had significantly higher BP compared to controls, an average of 5 mm Hg higher systolic and diastolic BP (P≤0.001). IL-8 was 3.4 ng/L higher in welders (P=0.010). Years working as a welder were significantly associated with increased BP (β=0.35, 95%CI 0.13 - 0.58, P=0.0024 for systolic BP; β=0.32, 95%CI 0.16 - 0.48, P<0.001 for diastolic BP, adjusted for BMI) but exposure to respirable dust was not associated with BP. No clear associations occurred between welding and endothelial function, or other effect markers. CONCLUSIONS: A modest increase in BP was found among welders compared to controls suggesting that low-to-moderate exposure to welding fumes remains a risk factor for cardiovascular disease.
|
|
| 10. |
- Lundberg, Christina, et al.
(författare)
-
Age and sex differences in cause-specific excess mortality and years of life lost associated with COVID-19 infection in the Swedish population
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Public Health. - : OXFORD UNIV PRESS. - 1101-1262 .- 1464-360X. ; 33:5, s. 916-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Estimating excess mortality and years of life lost (YLL) attributed to coronavirus disease 19 (COVID-19) infection provides a comprehensive picture of the mortality burden on society. We aimed to estimate the impact of the COVID-19 pandemic on age- and sex-specific excess mortality and YLL in Sweden during the first 17 months of the pandemic. Methods In this population-based observational study, we calculated age- and sex-specific excess all-cause mortality and excess YLL during 2020 and the first 5 months of 2021 and cause-specific death [deaths from cardiovascular disease (CVD), cancer, other causes and deaths excluding COVID-19] in 2020 compared with an average baseline for 2017-19 in the whole Swedish population. Results COVID-19 deaths contributed 9.9% of total deaths (98 441 deaths, 960 305 YLL) in 2020, accounting for 75 151 YLL (7.7 YLL/death). There were 2672 (5.7%) and 1408 (3.0%) excess deaths, and 19 141 (3.8%) and 3596 (0.8%) excess YLL in men and women, respectively. Men aged 65-110 years and women aged 75-110 years were the greatest contributors. Fewer deaths and YLL from CVD, cancer and other causes were observed in 2020 compared with the baseline adjusted to the population size in 2020. Conclusions Compared with the baseline, excess mortality and YLL from all causes were experienced in Sweden during 2020, with a higher excess observed in men than in women, indicating that more men died at a younger age while more women died at older ages than expected. A notable reduction in deaths and YLL due to CVD suggests a displacement effect from CVD to COVID-19.
|
|
