| 1. |
|
|
| 2. |
- Abdellah, Tebani, et al.
(författare)
-
Integration of molecular profiles in a longitudinal wellness profiling cohort.
- 2020
-
Ingår i: Nature communications. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2041-1723. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An important aspect of precision medicine is to probe the stability in molecular profiles among healthy individuals over time. Here, we sample a longitudinal wellness cohort with 100 healthy individuals and analyze blood molecular profiles including proteomics, transcriptomics, lipidomics, metabolomics, autoantibodies and immune cell profiling, complemented with gut microbiota composition and routine clinical chemistry. Overall, our results show high variation between individuals across different molecular readouts, while the intra-individual baseline variation is low. The analyses show that each individual has a unique and stable plasma protein profile throughout the study period and that many individuals also show distinct profiles with regards to the other omics datasets, with strong underlying connections between the blood proteome and the clinical chemistry parameters. In conclusion, the results support an individual-based definition of health and show that comprehensive omics profiling in a longitudinal manner is a path forward for precision medicine.
|
|
| 3. |
- Ahlin, Sofie, 1985, et al.
(författare)
-
Macrophage Gene Expression in Adipose Tissue is Associated with Insulin Sensitivity and Serum Lipid Levels Independent of Obesity.
- 2013
-
Ingår i: Obesity (Silver Spring, Md.). - : Wiley. - 1930-739X .- 1930-7381. ; 21:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Obesity is linked to both increased metabolic disturbances and increased adipose tissue macrophage infiltration. However, whether macrophage infiltration directly influences human metabolism is unclear. The aim of this study was to investigate if there are obesity-independent links between adipose tissue macrophages and metabolic disturbances. Design and Methods: Expression of macrophage markers in adipose tissue was analyzed by DNA microarrays in the SOS Sib Pair study and in patients with type 2 diabetes and a BMI-matched healthy control group. Results: The expression of macrophage markers in adipose tissue was increased in obesity and associated with several metabolic and anthropometric measurements. After adjustment for BMI, the expression remained associated with insulin sensitivity, serum levels of insulin, C-peptide, high density lipoprotein cholesterol (HDL-cholesterol) and triglycerides. In addition, the expression of most macrophage markers was significantly increased in patients with type 2 diabetes compared to the control group. Conclusion: Our study shows that infiltration of macrophages in human adipose tissue, estimated by the expression of macrophage markers, is increased in subjects with obesity and diabetes and associated with insulin sensitivity and serum lipid levels independent of BMI. This indicates that adipose tissue macrophages may contribute to the development of insulin resistance and dyslipidemia.
|
|
| 4. |
- Bellman, Jakob, et al.
(författare)
-
Loading enhances glucose uptake in muscles, bones, and bone marrow of lower extremities in humans.
- 2024
-
Ingår i: The Journal of clinical endocrinology and metabolism. - 1945-7197.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increased standing time has been associated with improved health, but the underlying mechanism is unclear.We herein investigate if increased weight loading increases energy demand and thereby glucose uptake (GU) locally in bone and/or muscle in the lower extremities.In this single-center clinical trial with randomized crossover design (ClinicalTrials.gov ID, NCT05443620), we enrolled 10 men with body mass index (BMI) between 30 and 35 kg/m2. Participants were treated with both high load (standing with weight vest weighing 11% of body weight) and no load (sitting) on the lower extremities. GU was measured using whole-body quantitative positron emission tomography/computed tomography (PET/CT) imaging. The primary endpoint was the change in GU ratio between loaded bones (i.e. femur and tibia) and non-loaded bones (i.e. humerus).High load increased the GU ratio between lower and upper extremities in cortical diaphyseal bone (e.g. femur/humerus ratio increased by 19%, p = 0.029), muscles (e.g. m. quadriceps femoris/m. triceps brachii ratio increased by 28%, p = 0.014) and in certain bone marrow regions (femur/humerus diaphyseal bone marrow region ratio increased by 17%, p = 0.041). Unexpectedly, we observed the highest GU in the bone marrow region of vertebral bodies, but its GU was not affected by high load.Increased weight-bearing loading enhances GU in muscles, cortical bone, and bone marrow of the exposed lower extremities. This could be interpreted as increased local energy demand in bone and muscle caused by increased loading. The physiological importance of the increased local GU by static loading remains to be determined.
|
|
| 5. |
- Bergkvist, Bo, et al.
(författare)
-
Pools and fluxes of carbon in three Norway spruce ecosystems along a climatic gradient in Sweden
- 2008
-
Ingår i: Biogeochemistry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0168-2563 .- 1573-515X. ; 89:1, s. 7-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents an integrated analysis of organic carbon (C) pools in soils and vegetation, within-ecosystem fluxes and net ecosystem exchange (NEE) in three 40-year old Norway spruce stands along a north-south climatic gradient in Sweden, measured 2001-2004. A process-orientated ecosystem model (CoupModel), previously parameterised on a regional dataset, was used for the analysis. Pools of soil organic carbon (SOC) and tree growth rates were highest at the southernmost site (1.6 and 2.0-fold, respectively). Tree litter production (litterfall and root litter) was also highest in the south, with about half coming from fine roots (< 1 mm) at all sites. However, when the litter input from the forest floor vegetation was included, the difference in total litter input rate between the sites almost disappeared (190-233 g C m(-2) year(-1)). We propose that a higher N deposition and N availability in the south result in a slower turnover of soil organic matter than in the north. This effect seems to overshadow the effect of temperature. At the southern site, 19% of the total litter input to the O horizon was leached to the mineral soil as dissolved organic carbon, while at the two northern sites the corresponding figure was approx. 9%. The CoupModel accurately described general C cycling behaviour in these ecosystems, reproducing the differences between north and south. The simulated changes in SOC pools during the measurement period were small, ranging from -8 g C m(-2) year(-1) in the north to +9 g C m(-2) year(-1) in the south. In contrast, NEE and tree growth measurements at the northernmost site suggest that the soil lost about 90 g C m(-2) year(-1).
|
|
| 6. |
- Carlsson, Per-Anders, 1972, et al.
(författare)
-
A transient in situ FTIR and XANES study of CO oxidation over Pt/Al2O3 catalysts
- 2004
-
Ingår i: Journal of Catalysis. - : Elsevier BV. - 0021-9517 .- 1090-2694. ; 226:2, s. 422-434
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We report experimental results for the oxidation of CO over supported Pt/Al2O3 catalysts operating in oxygen excess at atmospheric pressure. To study the reaction kinetics under transient conditions we have employed step changes of the O2 concentration by intermittently switching off the O2 supply at various temperatures ranging from 523 to 623 K. Detailed in situ FTIR and XANES data for CO coverage and the chemical state of Pt, respectively, are presented together with the CO conversion, which in both cases was monitored by mass spectrometry. A red-shift of the vibrational frequency of linearly bonded CO which correlates with a blue-shift of the Pt LIII binding energy indicates that the Pt catalyst initially is partially oxidised and gradually reduced when the O2 supply is switched off. Control experiments with a NO2 oxidised Pt/Al2O3 catalyst support these findings. A hysteresis in the catalytic activity due to the different rates whereby Pt is oxidised and reduced as a function of gas-phase composition is observed. The activation energy for the Pt oxide reduction (decomposition) process is estimated to be about 50 kJ/mol. The results further emphasise that the conventional three-step Langmuir-Hinshelwood (LH) scheme used to interpret CO oxidation on Pt surfaces must be complemented by a Pt oxidation and reduction mechanism during transient conditions. Moreover, FTIR data suggest that during the extinction, the partially oxidised platinum surface is reduced by chemisorbed CO which should be explicitly accounted for in the modeling of the reaction mechanism.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carlsson, Per, 1951-, et al.
(författare)
-
Prioriteringar inom hälso- och sjukvård - erfarenheter från andra länder
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste femton åren kan man notera ett uppvaknande hos politiker i flera länder när det gäller behovet av att göra prioriteringar i hälso- och sjukvården. I själva verket har ransonering skett i alla tider. Sådan kan dock föregås av mer eller mindre medvetna och systematiska prioriteringar. När svenska politiker i likhet med sina kollegor i andra länder började prata om behovet av att göra prioriteringar handlade det om att göra dem mer öppet än vad som gällt tidigare. Det har dock visat sig svårt att agera öppet på grund av mängd orsaker. Avsaknaden av enhetliga begrepp, svårt att bestämma vilka kriterier för rättvisa som skall användas och en oförståelse från allmänheten att hälso- och sjukvård ska begränsas på något sätt är exempel på sådana svårigheter. För att övervinna dessa svårigheter har man valt olika strategier i de länder som på allvar försökt göra sina prioriteringar mer öppna. I några länder har man valt att fokusera på att utveckla en gemensam värdegrund medan andra valt att utveckla medborgardialogen. I ytterligare andra länder väljer man att undvika att tala öppet om prioriteringar.I den internationella debatten är det framförallt de amerikanska etikerna Norman Daniels och James Sabin teorier om diskursiv rättvisa som fått ett stort genomslag. De menar att vi aldrig kommer att kunna nå en fullständig enighet om vilka principer som skall gälla vid nödvändiga prioriteringar. Istället anser de att det borde vara möjligt att nå större acceptans om ett prioriteringsbeslut fattats på ett sätt som flertalet anser som legitimt och rättvist. Förutom kravet på öppenhet är det enligt Daniels och Sabin viktigt att grunderna för besluten uppfattas som relevanta. Ett sätt för beslutsfattare att uppnå detta är att alliera sig med andra grupper som åtnjuter viss legitimitet t ex att politiker och vårdpersonal samarbetar. Ett annat sätt kan vara att rationalisera svåra beslut; d v s ge dem karaktär av att vara rationella. Här spelar tillgången på fakta om olika hälso- och sjukvårdsinsatsers effekter och patientnytta en stor roll.Andra forskare menar att prioriteringar av sjukvård alltid innehåller ett stort mått av värderingar och individuella variationer mellan olika patienter. Därför kan man inte grunda sina ställningstaganden på vetenskapliga studier och utarbeta riktlinjer utan istället låta sig styras av vedertagna etiska principer. I Sverige gäller sedan 1997 principen att de med stora behov av vård i första hand skall garanteras vård. Denna princip liksom principen om människors lika värde och kostnadseffektivitet som Riksdagen tagit ställning till är ett försök få igång en bred dialog kring prioriteringar men även att bidra med en plattform för mer öppna och legitima prioriteringar i hälso- och sjukvården. I praktiken visar det sig svårt att omsätta allmänna principer i det dagliga beslutsfattandet.I Sverige efterlyser läkare och andra vårdgrupper tydligare riktlinjer för att kunna ta sitt ansvar för prioriteringar. Den aktuella genomgången visar att man nått olika långt när det gäller öppenheten i de länder som ingår i vår undersökning.Norge var tidigt ute med att utarbeta riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Redan år 1987 avlämnade regeringen en offentlig utredning (NOU 1987:23) i ämnet (Lönning I). Tio år senare återkom regeringen med ytterligare tankar och förslag i NOU 1997:18 (Lönning II). Liksom i alla västländer har den norska hälso- och sjukvårdssektorn haft kostnadsproblem. I synnerhet under 1990-talet tycks kostnaderna ha vuxit i en snabbare takt än vad tillgängliga resurser har tillåtit. En öppen prioritering i enlighet med Lönning-utredningarna tycks dock inte ha varit lösningen på detta dilemma. Genomgången av den norska hälso- och sjukvården ger inget stöd för att dessa tankar fått genomslag i vården. I Norge har man istället försökt lösa problemen med en omfattande strukturförändring som i korthet inneburit att staten genom de regionala hälsoföretagen tagit ett än fastare grepp om den specialiserade sjukhusvården. I de dokument som ligger till grund för den nya ordningen finns dock klara viljeyttringar om att de principer och diskussioner om öppna prioriteringar som finns i både Lönning I och Lönning II ska genomsyra vården framöver. Särskilt omfattande konkret och praktiskt prioriteringsarbete tycks emellertid inte pågå inom ramen för det nya statliga huvudmannaskapet. Införande av en rättighetslag för slutenvård på sjukhus ställer dock krav på en tydligare avgränsning av det offentliga åtagandet. Inte heller inom andra hälso- och sjukvårdssektorer tycks aktiviteterna vara särskilt omfattande.Förändringar av detta slag tar dock lång tid. Det Nationella rådet för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att vara regeringens rådgivande organ ska utveckla principer och metoder för prioriteringar inom hela hälso- och sjukvårdsområdet, både det statliga och det kommunala. Genom rådet har prioriteringsarbetet kommit alltmer i fokus i den omfattande strukturförändring som norsk hälso- och sjukvård genomgår.Nya Zeeland var liksom Norge tidigt med att diskutera prioriteringar inom hälso- och sjukvården på ett öppet och medvetet sätt. I samband med en genomgripande förändring av sjukvårdssystemet i början av 1990-talet påbörjade regeringen ett samtal om gränserna för det offentliga åtagandet och behovet av prioriteringar. Man valde metoder som involverade både sjukvårdspersonal och medborgare. Drygt tio år senare kan man konstatera att det nya zeeländska försöket bara delvis realiserats. Prioriteringar som var tänkta att göras genom att definiera en kärna av sjukvårdstjänster som skulle finansieras offentligt utifrån fastställda kriterier kom aldrig riktigt till stånd.Ekonomin vände, en regering med en annan majoritet tillträdde år 1999 och hälso- och sjukvårdssektorn tillfördes ytterligare medel. Under de första åren på 2000-talet har sjukvården blivit tillförsäkrad resurser motsvarande en utgiftsökning för staten med 21 procent på tre år. Intresset för att diskutera prioriteringar och rättvisefrågor har därmed falnat.Samtidigt kan man konstatera att diskussionen och det arbete som lades ner från början av 1990-talet och framåt har haft viss effekt. Det finns idag en medvetenhet om att det är nödvändigt att se över hur åtminstone tillskottet av resurser som sektorn tilldelas ska fördelas. Arbete pågår både centralt i Ministry of Health och regionalt i de nytillskapade District Health Boards att finna metoder och fördelningsnycklar för hur nytillskottet av pengar ska användas på bästa sätt med de fyra prioriteringskriterierna som formulerades redan i början av 90-talet som grund. Samtalet med befolkningen fortsätter i nya former i första hand genom de nya distriktsstyrelserna.Storbritannien uppvisar relativt låga ambitioner när det gäller att utveckla former för öppna prioriteringar. Det beror dels på att majoriteten av sjukvård fördelas genom en politiskt styrd organisation och dels på den starka symboliska roll som National Health Service (NHS) intar i det brittiska samhället. NHS är en av få organisationer i ett ganska ojämlikt samhälle som alltid har stått för principen om jämlikhet – vård efter behov och inte betalningsförmåga. Det har därför varit särskilt känsligt för politikerna på den nationella nivån att öppet diskutera att utesluta vissa vårdåtgärder.På den lokala nivån inom den offentliga sjukvården har dock beslutsfattare prövat olika former för en mer öppen prioritering. Det finns ingen klar linje utan det förekommer stora lokala variationer, där vissa sjukvårdsområden försökt gå i riktning mot en tydlig process där motiven bakom prioriteringar tydliggörs för allmänheten. Hur framtiden kommer att te sig i detta avseende är svårt att uttala sig om då den lokala beställarorganisationen befinner sig i en period av omställning, där de läkardominerade Primary Care Trusts håller på att ta över ansvaret från de traditionella ”health authorities”.Den nuvarande brittiska regeringen har valt en strategi för att lösa brister i NHS med mer pengar och effektivisering. I fallet med prioriteringar har politikerna lämnat över ansvaret till allehanda expertorgan, helt i linje med uppfattningen att god evidens ska leda till mer självklara avvägningar inom den lokala sjukvården. I vilken utsträckning den verksamhet som bedrivs inom expertorganet NICE kommer att underlätta prioriteringar är dock oklart. En effekt blir också att den lokala sjukvården måste implementera de nya medicinska metoder som av NICE bedöms vara kostnadseffektiva. Att detta leder till att nya prioriteringar aktualiseras är givet.NICE löser inte det grundläggande dilemma som en heltäckande offentlig sjukvårdsorganisation, som brittiska NHS, står inför, nämligen att kraven på organisationen tenderar att hela tiden öka. Trots en del försök med konsultation av medborgare i frågor om prioritering finns dock inget som tyder på att den brittiska allmänheten stöder uppfattningen att den offentliga hälso- och sjukvården måste begränsa sitt åtagande.Liksom i flera andra länder väcktes frågan om öppna prioriteringar i Nederländerna under en tid av dålig offentlig ekonomi. På samma sätt som i Sverige mynnade diskussionen ut i ett politiskt dokument med höga ambitioner rörande öppenhet och prioriteringsprinciper (den s k Dunningkommitténs slutrapport). Trots vissa försök att begränsa det samhälleliga åtagandet inom hälso- och sjukvården har de flesta tjänster som genom politiska beslut lyfts ut ur förmånssystemet lyfts tillbaka igen efter påtryckningar. Kostnadskontrollen har följd
|
|
