SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Mathiassen Svend Erik) "

Sökning: WFRF:(Mathiassen Svend Erik)

  • Resultat 1-10 av 425
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bergsten, Eva L., 1969-, et al. (författare)
  • Physical and psychosocial work conditions among baggage handlers in six Swedish airports
  • 2012
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Introduction Flight baggage handlers are mainly engaged in sorting luggage or cargo, loading and unloading it to and from the airplanes. The Vocational Training and Working Environment Council, TYA - formed by employer’s and employee’s organizations in the transportation sector - initiated a scientific study in 2009 to investigate the prevalence of musculoskeletal disorders and their suspected determinants in six Swedish airports involving a total of about 1000 handlers in 14 cargo- and handling companies. Encouraged by an initial literature review, the present field study was designed to contain qualitative, questionnaire-based, and observational surveys of working conditions, as well as extensive direct measurements of postures using full-shift inclinometry. This paper reports the design and results of the questionnaire part of the study.MethodAll baggage handlers working at least half-time (n=1044) were encouraged to fill in an extensive questionnaire handed out at the workplace by a research team member. In general the researcher collected the questionnaires at the same occasion. The questionnaire addressed general health, work capacity and physical exposures in relevant handling tasks. It also included a modified version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ), the Nordic Council of Minister’s Questionnaire (NMQ) on disorders, and the SOFI-questionnaire measuring perceived fatigue.ResultsThe response rate was 73%. The prevalence of musculoskeletal disorders in the back, shoulders and wrists during the last 12 months was 70%, 60% and 45%. Positive effects of devices used for reducing perceived physical load were confirmed. The handlers expressed a low confidence in the leadership, and insufficient feedback, information and influence at work. Fatigue particularly occurred in the dimensions lack of energy and physical discomfort.DiscussionThe observed prevalence of low back pain (70%) is high, and in parity with results among nurses in Sweden (64%; Josephson et al. 1997) and China (56%; Smith et al. 2004). Further examination of questionnaires, interviews and direct posture measurements will identify determinants to consider for intervention to reduce the prevalence of disorders among the baggage handlers.Josephson M, et al. Occup Environ Med 1997;54:681-685.Smith DR, et al. Occup Med 2004;54:579-582
  •  
2.
  • Bergsten, Eva L., et al. (författare)
  • Skadefria cargo- och flygplanslastare - slutrapport
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • SammanfattningArbetsmiljöprojektet Skadefria cargo- och flygplanslastare har utförts på uppdrag av Svenska Transportarbetareförbundet och Svenska Flygbranschen med syfte att kartlägga flygplanslastarnas arbetsförhållanden och att komma med förslag på förbättringsåtgärder för att minska belastningsrelaterade skador och sjukdomar i branschen.Projektledningsgruppen har bestått av fem personer: Eva Bergsten, ergonom, anställd av projektet; Erik Alphonse, projektledare, TYA; Reidar Pettersson, arbetsmiljökonsult, Arbetsmiljölotsen; Svend Erik Mathiassen, professor, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle; och Dan Holmberg, regionalt skyddsombud, Transportarbetareförbundet.Projektet som omfattade 14 bolag (11 handling, 3 cargo) på sex flygplatser (Arlanda, Malmö, Göteborg, Växjö, Skavsta och Arvidsjaur) startades våren 2010 och avslutades våren 2012, efter en inledande pilotstudie våren 2010 som finansierades av TYA. Inom projektet har 1 039 enkäter distribuerats med frågor om psykosociala arbetsförhållanden, upplevd arbetsbelastning, trötthet och besvär. Svarsfrekvensen var 72 procent. Heldagsmätningar av arbetsställningar för rygg och armar har genomförts på 5-6 lastare per flygplats samtidigt som lastarna filmats och fyllt i dagböcker. Fokusgrupper har intervjuats och data om till exempel sjukskrivningar och olyckstillbud har samlats in från företagen.Parallellt med den vetenskapliga delen har projektet haft en praktisk del med fyra arbetsgrupper bestående av representanter från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Grupperna har träffats två gånger per termin och jobbat inom områdena: I) fysisk belastning och arbetsskadestatistik, II) arbetsorganisation, schemaläggning och psykosocial arbetsmiljö, III) hjälpmedel och metoder samt IV) utbildning och utveckling.Våra resultat visar att besvärsfrekvenserna i muskler och leder är relativt höga. Det finns arbetsmoment i lastaryrket som är ogynnsamma och som ökar risken för besvär, framför allt i axlar/skuldra, rygg och handleder/händer. De arbetsuppgifter som en lastare har skiljer sig inte så mycket åt mellan de olika flygplatserna, men det finns betydande skillnader i hur ofta och hur länge uppgifterna förekommer. Vid vissa flygplatser är således flyglastararbetet mera varierat än vid andra, vilket förmodligen har en betydelse för risken att utveckla besvär.Överlag fanns det hjälpmedel för de mest belastande arbetsmomenten, men också brister i hur dessa används.Inom den psykosociala arbetsmiljön visade projektet på ett behov av att förbättra ledarskapet och lastarnas inflytande i planering och genomförande av det egna arbetet. Bättre feedback i form av stöd och uppmuntran från ledare efterfrågades också.Arbetsgrupperna, som löpande delgavs resultaten från den vetenskapliga kartläggningen, utvecklade i enlighet med projektets målsättning ett antal åtgärdsförslag, med stöd i kartläggningen. Förslagen, som presenteras i denna rapport, är av generell natur. Flera av förslagen omfattar ett flertal möjliga delåtgärder och initiativ, som naturligtvis måste anpassas för och prioriteras av det enskilda bolaget utifrån dess egna förutsättningar. Mot bakgrund av våra projektresultat vill vi dock generellt rekommendera samtliga bolag att lägga en viss prioritet på de psykosociala arbetsförhållandena i sitt förbättringsarbete. Det fanns även uppenbara möjligheter att förbättra den fysiska belastningsprofilen, särskilt genom att bredda arbetsinnehållet på vissa flygplatser, och genom en mera effektiv användning av tekniska hjälpmedel. Samtidigt är det viktigt att framhålla att lastaryrket även har många goda sidor i form av ett rörligt och spännande arbete med ett bra socialt klimat.Vår bedömning är att de förslag till förändringar i arbetsmiljö och arbetsvillkor som föreslås i denna rapport skulle leda till en bättre arbetsmiljö men sannolikt också kunna påverka effektiviteten i arbetet i positiv riktning.Projektet Skadefria cargo- och flygplanlastare är föremål för en avhandling vilket betyder att vidare analyser av insamlade data kommer att ske. Resultaten kommer framöver att publiceras i vetenskapliga tidsskrifter.
  •  
3.
  • Abbott, Rebecca, et al. (författare)
  • Patterning of children's sedentary time at and away from school
  • 2013
  • Ingår i: Obesity. - : Wiley. - 1930-7381 .- 1930-739X. ; 21, s. E131-E133
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objective:Sedentary behavior in children is positively associated with an increased risk of both obesity and insulin resistance. Children spend a considerable portion of their awake time in sedentary behavior; however, the pattern of accumulation is not known. Thus the objective of this study was to describe the patterning of sedentary behavior of children at and away from school.Design and Methods:The patterns of sedentary time in a sample of 53 children (28 girls) aged 10-12 years during school-term time were examined. Children wore an accelerometer for 1 week. Total sedentary time, prolonged sequences (bouts) of sedentary time, and frequency of active interruptions to sedentary were examined on school days and weekends and within school time and non-school time on school days.Results:The data did not support our hypothesis that children accumulated more sedentary time on school days when compared with weekend days (mean [SD]: 64.4% [5.3] vs. 64.9% [9.0], P = 0.686). However, when comparing school time with non-school time on school days, children accumulated more sedentary time at school (66.8% [7.3] vs. 62.4% [5.2], P < 0.001) and spent more time at school in sustained sedentary sequences, that is, uninterrupted sedentary time for 30 min or more (75.6 min [45.8] vs. 45.0 min [26.8], P < 0.002). The children also recorded less breaks per sedentary hour within school time when compared with non-school time (8.9 h−1 vs. 10.2 h−1, P < 0.001).Conclusion:Reducing total sedentary time spent both in and out of school remains an important challenge. Interrupting sedentary time more often in the “working” (school) day could also reap important musculoskeletal and metabolic health rewards for children.
  •  
4.
  • Albin, Maria, et al. (författare)
  • Symposium: Hållbart arbetsliv i framtidens Europa – lägesrapport och utmaningar inför nästa EU ramprogram FP9
  • 2018
  • Ingår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?   10-12 juni 2018 Gävle. - Gävle : Gävle University Press. - 9789188145284 ; , s. 98-99
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Under senaste året har det inom EU pågått ett rådslag om en europeisk pelare för sociala rättigheter som syftat till ett fungerande samspel mellan social trygghet och ekonomisk förändring. Ett toppmöte för rättvisa jobb och tillväxt ägde rum i Göteborg hösten 2017, som fokuserade på hur man kan främja inkluderande tillväxt, skapa rättvisa jobb och främja lika möjligheter för alla kvinnor och män. Vid mötet redovisades också erfaren-heter av arbetslivspolitik och praktiska insatser från olika EU länder.Uppmärksamhet ägnades också områden som nya arbetsformer, förutsättningar för flexibilitet och trygghet, samspelet mellan löner, arbetsförhållanden, arbetsmiljö. Vidare berördes balansen mellan social trygghet och socialt skydd å ena sidan och produktivitet, ekonomisk utveckling och tillväxt å den andra. De bestående skillnaderna mellan män och kvinnor avseende anställning, arbetsförhållanden, karriärmöjligheter, lön och pension uppmärksammades också. Effekter av att befolkningen åldras eller av automatisering och digitalisering var ett annat policyområde. Sammantaget lyfte toppmötet fram strategiska frågor för den framtida arbetslivsforskningen på europeiskt plan – i denna utmaning ligger också att öka samspelet mellan forskning i Sverige och forskning i Europa.Svensk arbetslivsforskning behöver synas mer i ett europeiskt sammanhang och europeisk forskning och kunskapsutveckling bör bättre tas tillvara i Sverige. Med stöd av VINNOVA startades år 2013 en påverkansplattform för att lyfta fram hållbart arbetsliv som ett centralt och övergripande område i EU:s åttonde ramprogram för forskning, Horisont 2020. Motiven därtill är uppenbara; digitalisering, globalisering och en ny demografi med ökad livslängd och migration. Vi lever också i en tid med snabbare om-ställning i arbetslivet och där de traditionella arbetsmarknadsrelationerna tenderar att luckras upp.Syftet med denna session är dels att rapportera vad som gjorts i det Vinnova-finansierade projektet om hållbart arbetsliv i EU som nu avslutas under 2018, dels lyfta och dryfta idéer och förslag om vilken roll hållbart arbetsliv kan spela inom FP 9 – det nästa ramprogrammet som startar 2021. När det gäller det första syftet handlar det om att utveckla kontakter med EU:s institutioner som DG research, Eurofound och EU_OSHA, liksom med de europeiska arbetsmiljöforskningsinstitutionerna via PEROSH, samt forskarnätverk och parter i Europa. En annan metod har varit att ge förslag på områden som borde lyftas fram i kommande utlysningar, vilket har skett genom workshops i Bryssel och annorstädes. Vi har också verkat för att svenska forskare i ökad utsträckning kan medverka i EU-finansierade projekt, exempelvis genom att ta initiativ till forsknings-program eller delta som partner i nätverk som koordineras av forskare på europeiskt plan. Sedan något år tillbaka har en diskussion startats om FP9 – EU:s nionde ramprogram för forskning. Diskussionen utgår från professor Mariana Mazzucatos rapport Mission Oriented Research & Innovations in the European Union: A problem-solving approach to fuel innovation-led growth. Vid seminariet ges också en lägesbild om vad som är på gång i detta sammanhang både via formella och informella kanaler. Sessionen bygger vidare på en workshop som projektet genomförde i Stockholm i början av november 2017 – se:- www.sustainablework220.se- https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/mazzucato_report_2018.pdf
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Arvidsson, Inger, et al. (författare)
  • Are neck-shoulder disorders associated with habitual neck extension in computer work?
  • 2006
  • Ingår i: Meeting diversity in ergonomics.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • A common clinical conception is that prolonged neck extension during computer work is associated with an increased risk of neck-shoulder disorders. The aim of this study was to find out whether neck postures in computer work differed between females cases with neck-shoulderdisorders, compared to healthy referents. Based on physical examinations, 13 cases and 11 referents were selected among 70 female air traffic controllers with the same computer work and identical work stations. Neck angles were measured by inclinometry, during an ordinary work period of about 1 h. Results: Average neck angles (50thpercentile) in cases and referents was -10° (SP 8) and -9 (SD 10) respectively; p=0.9. Hence, we did not find any association between neck-shoulder disorders and neck extension during computer work.
  •  
9.
  • Arvidsson, Inger, et al. (författare)
  • Changes in physical workload with implementation of mouse-based information technology in air traffic control
  • 2006
  • Ingår i: International Journal of Industrial Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0169-8141 .- 1872-8219. ; 36:7, s. 613-622
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Effects on physical workload were quantified when introducing new information technology in air traffic control. Seven female and 7 male air traffic controllers were studied in an old control system, and during simulated-but similar-work in a new, mouse-based system. Postures, movements and muscular load were recorded (inclinometry for head, neck, back and upper arms; goniometry for wrists; elect romyography for the trapezius and forearm extensor muscles). The new system was associated with lower movement velocities than the old one (examples: [50th percentiles] head flexion: 2 vs. 5 degrees/s, P < 0.01; right arm elevation: 3 vs. 6 degrees/s; P < 0.01; [90th percentile] wrist flexion: 19 vs. 50 degrees/s, P < 0.01), less varying postures (head: 95th-5th percentile range 17 degrees vs. 34 degrees; P < 0.01), and less muscular rest in the right forearm extensors (3.5% vs. 9% of time; P < 0.05). The old/new system differences were amplified at high work intensities. The new air traffic control system caused a major change of physical exposures, probably associated with an increased risk of musculoskeletal disorders in arms and hands. Relevance to industry While this study concerned the specific changes in the introduction of a new air traffic control system, we believe that the findings are applicable to similar technological developments in other settings. (c) 2006 Elsevier B.V. All rights reserved.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 425
Typ av publikation
tidskriftsartikel (208)
konferensbidrag (150)
rapport (29)
doktorsavhandling (10)
bokkapitel (8)
samlingsverk (redaktörskap) (5)
visa fler...
bok (5)
annan publikation (4)
forskningsöversikt (4)
proceedings (redaktörskap) (1)
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (334)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (81)
populärvet., debatt m.m. (10)
Författare/redaktör
Mathiassen, Svend Er ... (415)
Hallman, David, 1979 ... (73)
Holtermann, Andreas (54)
Srinivasan, Divya (47)
Straker, Leon (31)
Forsman, Mikael (28)
visa fler...
Jahncke, Helena, 198 ... (28)
Jackson, Jennie (27)
Heiden, Marina (26)
Gupta, Nidhi (23)
Oliveira, Ana Beatri ... (22)
Barbieri, Dechristia ... (21)
Lyskov, Eugene (20)
Wahlström, Jens (20)
Bergsten, Eva L., 19 ... (20)
Forsman, Mikael, Pro ... (19)
Bjärntoft, Sofie (19)
Heiden, Marina, 1974 ... (18)
Larsson, Johan, 1979 ... (17)
Toomingas, Allan (17)
Liv, Per (17)
Kjellberg, Anders (16)
Januario, Leticia, 1 ... (16)
Edvinsson, Johanna (15)
Hansson, Gert-Åke (14)
Zetterberg, Camilla, ... (13)
Madeleine, Pascal (13)
Vingård, Eva (12)
Hallman, David (11)
Winkel, Jörgen, 1946 (10)
Skerfving, Staffan (10)
Coenen, Pieter (10)
Trask, Catherine (10)
Bergström, Gunnar, P ... (9)
Arvidsson, Inger (9)
Brusaca, Luiz August ... (9)
Mathiassen, Svend Er ... (9)
van Dieën, Jaap (9)
Lund Rasmussen, Char ... (9)
Birk Jørgensen, Mari ... (9)
Mixter, Susanna, Dok ... (9)
Samani, Afshin (9)
Bosch, Tim (8)
Bergsten, Eva L. (8)
Abbott, Rebecca (7)
Engström, Maria (7)
De Looze, Michiel (7)
van der Beek, Allard (7)
Lerche, Anders Fritz (7)
Veiersted, Kaj Bo (7)
visa färre...
Lärosäte
Högskolan i Gävle (379)
Kungliga Tekniska Högskolan (33)
Umeå universitet (27)
Uppsala universitet (27)
Karolinska Institutet (27)
Lunds universitet (24)
visa fler...
Göteborgs universitet (10)
Chalmers tekniska högskola (10)
Luleå tekniska universitet (7)
Linnéuniversitetet (4)
Stockholms universitet (3)
Jönköping University (3)
Mittuniversitetet (3)
RISE (2)
Örebro universitet (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
visa färre...
Språk
Engelska (367)
Svenska (57)
Ryska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (356)
Teknik (33)
Samhällsvetenskap (25)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy