SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Kander Astrid) "

Sökning: WFRF:(Kander Astrid)

  • Resultat 1-10 av 60
  • [1]23456Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Kander, Astrid, et al. (författare)
  • Foreign trade and declining pollution in Sweden: a decomposition analysis of long-term structural and technological effects
  • 2006
  • Ingår i: Energy Policy. - Elsevier Science Ltd.. - 0301-4215. ; 34:13, s. 1590-1599
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article examines whether there exists any causal relationship between foreign trade and declining pollution in developed countries. In other words, do developed countries outsource their problems to less developed countries rather than solve them? The case study is the Swedish economy and the two environmental indicators employed are energy consumption and CO2 emissions. No causal relationships are found, since Sweden has long been a net exporter of embodied energy and CO2 and continues to be so after 1970, when energy consumption stabilizes and CO, emissions decline. In addition, the ratios of net exported energy and CO2 to total consumption remain stable, which means there were no effects on the energy intensity or CO, intensity either. These results suggest that internal forces, like efficiency improvements, changed consumption patterns and transformation of the energy system, have been crucial for relative environmental improvement in Sweden, while foreign trade has played no role. (c) 2005 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
2.
  • Kander, Astrid, et al. (författare)
  • Slänger vi skräpet till grannen?
  • 2013
  • Ingår i: Generationsmålet- kontroverser kring konsumtion och klimat. - Dialogos. - 978-91-7504-262-6 ; s. 17-34
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Enligt det av riksdagen antagna miljöpolitiska generationsmålet ska Sverige till nästa generation lämna över ett land där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade problem på annat håll i världen. Detta mål omöjliggör ett snävt nationellt perspektiv på exempelvis utsläpp av klimatgaser. Vi kan inte nöja oss med att få ner de inhemska utsläppen om vi samtidigt drar nytta av ökade utsläpp på andra håll i världen, där de varor som vi konsumerar produceras. Ett rättvisande mått på ett lands klimatpåverkan måste ta hänsyn till handeln med omvärlden. Frågan är hur detta bäst kan göras, så att det uppmuntrar till snabba globala utsläppsminskningar. De svenska koldioxidutsläppen har, enligt den officiella statistiken, minskat sedan 1970-talet, samtidigt som den ekonomiska tillväxten fortsatt. Men har Sverige verkligen minskat sin klimatpåverkan, eller har utsläppen bara flyttat någon annanstans genom att vi i ökande utsträckning importerar billiga produkter som är tillverkade med energikrävande och miljöförstörande metoder i andra länder? Hur ser den genomsnittlige svenskens utsläpp egentligen ut? Vilket är det ”rätta” sättet att mäta Sveriges ansvar för klimatbelastande utsläpp? Det traditionella sättet att beräkna nationella utsläpp är att fokusera på utsläppskällor inom landets gränser. Då ingår alla utsläpp från produktion av varor och tjänster – oavsett var i världen dessa varor och tjänster sedan konsumeras – liksom slutlig energianvändning för exempelvis uppvärmning, hushållsel och transporter. Denna metod, som brukar kallas territoriell eller produktionsbaserad, är den som ligger till grund för ländernas officiella redovisning till exempelvis FN. Med detta sätt att räkna hamnar Sveriges utsläpp av koldioxid på drygt 5 ton per person och år, vilket är klart under genomsnittet för OECD-länderna (10 ton), men högre än det globala genomsnittet (4,4 ton). Metoden svarar dock inte mot generationsmålets krav, eftersom den inte beaktar vilka utsläpp vår konsumtion orsakar på annat håll i världen. Ett annat sätt, som blivit populärt inom delar av forskarsamhället och bland miljörörelser, är att fokusera på konsumtionen, inklusive importerade varor. Det innebär att utsläpp som sker i exempelvis Kina för att producera svenska konsumtionsvaror räknas som Sveriges ansvar, samtidigt som utsläppen från den del av den svenska produktionen som exporteras räknas bort. Den konsumtionsbaserade metoden stämmer i detta avseende bättre överens med andan i generationsmålet. Med denna metod hamnar Sveriges utsläpp av koldioxid istället på cirka 9 ton per person och år. Utifrån dessa resultat hävdas ibland att ”Sverige städar sin egen bakgård, men slänger över skräpet till grannen”. Men även konsumtionsbaserad redovisning är problematisk eftersom den inte tar hänsyn till klimateffekterna av ett lands export, eller till investeringar i klimateffektiv energi och produktionsteknik i exportindustrin. Astrid Kander har därför utvecklat en helt ny beräkningsmodell som ger länder med klimateffektiv export fullt erkännande för denna, samtidigt som varje land får ta fullt ansvar för såväl nivå som sammansättning på sin konsumtion. Med denna metod, som är ett slags hybrid mellan de båda föregående och bygger på att konsumtionsmetoden kompletteras med beräkning av så kallade NEGA-emissioner, hamnar istället de svenska koldioxidutsläppen på cirka 4 ton per person och år. Hur nationella utsläpp av klimatgaser redovisas är förstås inte bara relevant i förhållande till svenska miljömål utan har stor betydelse även för internationella klimatförhandlingar, inte minst för att de ger så olika resultat vad gäller fördelningen av ansvar för globala koldioxidutsläpp. I detta kapitel försöker vi bena ut begreppen och diskuterar de olika metodernas fördelar och nackdelar. Utgångspunkten är att redovisning av nationella utsläpp av växthusgaser ska tjäna som verktyg för att så snabbt och effektivt som möjligt minska de globala utsläppen.
  •  
3.
  •  
4.
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Ejermo, Olof, et al. (författare)
  • Swedish business research productivity
  • 2011
  • Ingår i: Industrial and Corporate Change. - Oxford University Press. - 0960-6491. ; 20:4, s. 1081-1118
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Sweden experienced an increase in the ratio of granted patents to research and development spending (R&D) between 1989 and 1998, a period when R&D spending grew rapidly. The ratio of patents granted to R&D spending (research productivity) increased by 40% over the period, and the ratio of quality-adjusted patents to R&D exhibited an even more impressive increase of 60%. Sectors with especially high research productivity and quality-adjusted research productivity include low and medium technology manufacturing, chemicals and transportation. However, the growth in quality-adjusted research productivity was primarily generated by the high-tech pharmaceuticals and electronics industries. The service-based sectors experienced a significant increase in R&D spending over the period, but the research productivity decreased.
  •  
8.
  • Ejermo, Olof, et al. (författare)
  • The R&D-growth paradox arises in fast-growing sectors
  • 2011
  • Ingår i: Research Policy. - Elsevier Science BV. - 0048-7333. ; 40:5, s. 664-672
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Several notions of a R&D paradox can be found in the literature. In the Swedish Paradox version, the emphasis is normally on high and growing levels of business R&D connected to comparatively low GDP growth rates. This paper examines whether this pattern is consistent over time and, more importantly, which sectors drive the aggregate patterns. Based on an investigation of the entire Swedish economy 1985-2001, there is clear evidence that the paradox occurs only in fast-growing manufacturing and service sectors. Fast-growing sectors show an increasing gap between R&D and value-added growth, while the slow-growing sectors do not. This paradox is not interpreted as a sign of failure of the national innovation system, as the largest gap would then be for the slow-growing sectors, failing to transform R&D to economic growth. The gap between R&D and GDP is consistent with the idea of diminishing marginal returns to R&D investment in high-investing sectors. The evidence does not rule out, however, that rendering the innovation system more effective could yield better outcomes. As the findings of a gap are quite consistent over time, it seems fair to conclude that businesses have good reasons for their high R&D investments, despite not being on par with their production growth. (C) 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.
  •  
9.
  • Ejermo, Olof, et al. (författare)
  • The Swedish Paradox
  • 2006
  • Ingår i: CIRCLE Working Paper WP2006/01.
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt)
  •  
10.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 60
  • [1]23456Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy