| 1. |
- Moore, Jason W., 1971-
(författare)
-
Introduction : The World-Historical Imagination
- 2011
-
Ingår i: Journal of World-Systems Research. - Riverside, Calif. : Institute for Research on World-Systems. - 1076-156X. ; 17:1, s. 1-3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article is the editor's introduction to the special issue of the Journal of World-Systems Research, entitled The World-Historical Imagination: Giovanni Arrighi's The Long Twentieth Century in Prospect and Retrospect.
|
|
| 2. |
- Hård, Ursula, et al.
(författare)
-
Kvinnors företagande : arbetsmarknadsbeteende och organisatorisk lösning
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens Sverige lyfts ofta småföretag och entreprenörer fram. Företagandet diskuteras dock ofta separat från både arbetsmarknad och övriga näringslivet. Därmed negligeras att individer växlar mellan att vara sin egen och ha anställning, det vill säga att företagandet ofta är ett sätt för individen att navigera på arbetsmarknaden snarare än drivet av en stark önskan att vara sin egen. Inte heller uppmärksammas att små företag ofta startas och drivs som en direkt konsekvens av stora organisationers strategier - det vill säga företagandet är en organisatorisk lösning på en stor organisations problem, inte uttryck för en individs starka vilja att vara sin egen. I studien ges exempel på företagande av dessa slag. Det första exemplet bygger på Ursula Hårds studier av kvinnor som följt en starta-eget-kurs i en norrlandskommun och det andra på Malin Tillmars studier av företagande i anslutning till den offentliga sektorns omvandling. Det första fallet är ett exempel på företagande som arbetsmarknadsbeteende, det sistnämnda på företagande som organisatorisk lösning. Företagandet som skapat, och skapare av, genussystemet är tydligt i fallen och diskuteras i studien.
|
|
| 3. |
- Moore, Jason W., 1971-
(författare)
-
Environmental crises and the metabolic rift in world-historical perspective
- 2000
-
Ingår i: Organization & environment. - 1086-0266 .- 1552-7417. ; 13:2, s. 123-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article proposes a new theoretical framework to study the dialectic of capital and nature over the longue durée of world capitalism. The author proposes that today’s global ecological crisis has its roots in the transition to capitalism during the long sixteenth century. The emergence of capitalism marked not only a decisive shift in the arenas of politics, economy, and society, but a fundamental reorganization of world ecology, characterized by a “metabolic rift,” a progressively deepening rupture in the nutrient cycling between the country and the city. Building upon the historical political economy of Marx, Foster, Arrighi, and Wallerstein, the author proposes a new research agenda organized around the concept of systemic cycles of agro-ecological transformation. This agenda aims at discerning the ways in which capitalism’s relationship to nature developed discontinuously over time as recurrent ecological crises have formed a decisive moment of world capitalist crisis, forcing successive waves of restructuring over long historical time.
|
|
| 4. |
- Bengtsson, Erik, 1984, et al.
(författare)
-
Wages, Income Distribution and Economic Growth: Long-Run Perspectives in Scandinavia, 1900-2010
- 2021
-
Ingår i: Review of Political Economy. - : Informa UK Limited. - 0953-8259 .- 1465-3982. ; 33:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article views analysis of the influence of capital-labour income distribution on economic growth from a historical perspective, using data from 1900 onwards. We study the three Scandinavian countries of Sweden, Denmark and Norway, where conventional accounts of the postwar growth miracles in these small, open economies have emphasized the role of wage restraint, favouring profits and investment over consumption. Instead, we show that the 1950s and 1960s saw growing wage shares, and use the Bhaduri-Marglin model to econometrically analyse the effects on consumption, investment, exports and imports and the total effects on GDP. Furthermore, we estimate the effects of wage pressure on labour productivity. Growing wage shares have had a small positive effect on GDP growth in Sweden, Denmark and Norway, and the positive effect was larger in the postwar period than in other times. However, the positive growth effects of wage pressure were modest as the demand was only weakly wage-led. In contrast, supply side effects were large. Labour productivity was stimulated by vigorous wage increases, as argued by the Swedish Rehn-Meidner model as well as by post-Keynesian economists. The present investigation opens several further avenues for research on the distribution-growth nexus.
|
|
| 5. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar – En analys utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Statens roll i samband med omställning efter stora nedläggningar och neddragningar har förändrats de senaste femtio åren. Vilken roll staten ska ta i framtiden är inte självklart. Syftet med denna studie är att belysa: • hur har statens roll i samband med omställning förändrats över tid? • hur hanteras omställning i andra europeiska länder? • hur det svenska omställningssystemet kan anpassas till nya utmaningar som globalisering, ny teknologi och klimatförändringar? Hur har statens roll i samband med omställning förändrats? En central iakttagelse är att statens roll i samband med omställning successivt har omvandlats till att understödja och komplettera omställningsåtgärder som finansieras och organiseras av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal har arbetsmarknadens parter skapat självständiga trygghetsråd som erbjuder olika former av stöd till anställda som förlorat jobbet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utformats med hänsyn till parternas omställningsavtal, samtidigt som parterna har uppmanats av staten att skapa överenskommelser inom nya områden som inte täckts av parternas avtal. Statens roll har således förändrats i riktning mot att understödja, komplettera och samverka med parternas olika åtgärder för omställning. Det finns flera möjliga förklaringar till denna utveckling. EU-medlemskapets begränsningar av statens handlingsutrymme i samband med näringslivets omställning är en viktig förklaring. En annan möjlig förklaring är strukturomvandlingens förändrade karaktär där allt fler företag har erfarenhet av att säga upp anställda samtidigt som uppsägningar inte uppfattas som en krissituation på samma sätt som tidigare, utan som en möjlighet att omlokalisera arbetskraften till mer produktiva företag. Det har även blivit vanligare att tjänstebaserade eller kunskapsintensiva företag gör nedskärningar vilket medfört ett ökat behov av skräddarsydda omställningsinsatser för högkvalificerad arbetskraft, något decentraliserade omställningsorganisationer tycks kunna leverera på ett mer ändamålsenligt sätt än statliga aktörer. Hur hanteras omställning i andra europeiska länder? En internationell jämförelse visar att svensk omställningspolitik är unik. Inget annat land har en omställningspolitik med ett lika tydligt fokus på att erbjuda stöd till uppsagda för att komma till en ny sysselsättning. Även det faktum att arbetsmarknadens parter har en så betydande roll ter sig unikt. Jämförelsen visar att länder skiljer sig åt med avseende på hur mycket och på vilket sätt staten investerar i olika former av åtgärder för att understödja företagens anpassning samt för uppsagda att ta sig till ett nytt arbete. Det framkommer även att det finns fördelar och nackdelar med olika typer av åtgärder och att andra länder använder åtgärder som inte varit så vanliga i Sverige i och med stora nedläggningar och neddragningar. Det handlar exempelvis om lönesänkningar, tidigarelagd pensionering och korttidsarbete. Samtidigt finns det vissa länder där statens insatser för att hantera konsekvenser av företagens nedskärningar är mycket begränsade. Det finns även exempel på länder där statens insatser framförallt är inriktade mot att bevara existerande industristrukturer. I flera länder pågår dock, liksom i Sverige, en process mot ökad decentralisering av omställningspolitiken och en ökad involvering av arbetsmarknadens parter. Det finns inget givet svar på vilket som är det bästa sättet att bedriva omställningspolitik. Detta eftersom politiken är beroende av dominerande aktörers målsättningar, historiska händelser och landets ekonomiska struktur. Om omställningspolitiken ska förändras i någon riktning bör man således ta hänsyn till dessa förutsättningar. Vad innebär EU:s reformerade globaliseringsfond? Villkoren för att EU-länder ska kunna söka stöd till uppsagda från den Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekters (EGF eller globaliseringsfonden) håller på att ändras. Under den kommande budgetperioden 2021–2027 kommer det troligtvis att krävas att länder kan visa att en neddragning eller nedläggning orsakats av globalisering, införande av ny teknologi, såsom automatisering eller digitalisering eller omställning till ett fossilfritt samhälle. Stöd från EGF kommer, på samma sätt som idag, även att förutsätta att den svenska regeringen godkänner ansökan och medfinansierar delar av de åtgärder som man söker medel för. Det blir därför upp till staten att avgöra vilka uppsägningstillfällen som ska vara berättigade till stöd samt vilken typ av åtgärder som staten ska medfinansiera. Vår analys visar att det finns flera svårigheter förknippade med att urskilja orsakerna till ett företags beslut att säga upp medarbetare eller lägga ned en verksamhet. Orsakssambanden är ofta komplexa och det förekommer att flera faktorer samverkar. Att fördela statliga medel till uppsagda med utgångspunkt från, på förhand definierade orsaker, kan därför anses vara vanskligt. Därmed inte sagt att det inte finns tillfällen då staten kan urskilja att det är lämpligt att ansöka om medel från EGF. En möjlig linje skulle vara att Sverige endast söka medel från EGF om en nedläggning eller neddragning kan anses vara en direkt följd av EU:s politik. I den mån stöd från EGF kan kombineras med det omställningsstöd som erbjuds i partsgemensamma kollektivavtal bör sådant stöd kunna beviljas. Samtidigt är de åtgärder som kan finansieras genom EGF inte alltid effektiva och det kan finnas behov av andra statliga åtgärder för att hantera näringslivets omställningsbehov. EGF-stödet är till exempel inte utformat för att hantera omedelbara och tillfälliga omvandlingstryck i form av produktionsstopp eller efterfrågeminskningar till följd av extrema väderförhållanden eller pandemier. Vägval för svensk omställningspolitik Studien pekar på flera möjliga framtida handlingsalternativ för omställningspolitiken. En återgång till 1970-talets omställningspolitik förefaller inte vara varken möjlig eller önskvärd. Ett alternativ är däremot att staten fortsätter ha en relativt begränsad roll och där merparten åtgärder organiseras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Strategins framgång är dock beroende av hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter utvecklas. Ett annat alternativ är att staten i större utsträckning än idag förlitar sig på marknadsmekanismer och lämnar över ansvaret till privata aktörer, liksom i andra länder. Med tanke på omställningspolitikens centrala roll för näringslivets konkurrenskraft, tillväxt och välfärdens utveckling, förefaller ett fullständigt överlämnande av omställningspolitiken medföra stora risker. Stora grupper av företag och anställda skulle exempelvis kunna lämnas utan stöd i samband med större kriser. Ytterligare ett alternativ är att stärka statens roll som kompletterande aktör. Staten skulle då få ett utökat ansvar att säkerställa tillgången till relevanta åtgärder i de fall andra aktörer inte erbjuder det. Detta för att öka landets produktivitet, samhällets välstånd och en stabil tillväxt. Statens roll skulle då vara att skapa en balans mellan, och komplettera, de åtgärder som erbjuds inom ramen för partsgemensamma avtal och de åtgärder som exempelvis erbjuds inom ramen för EU:s globaliseringsfond. Baserat på den historiska analysen, genomgången av forskningslitteraturen samt den internationella utblicken är vår slutsats att det svenska omställningssystemet fungerar relativt bra. Det finns således ingen uppenbar anledning att ändra den nuvarande modellen där en stor del av omställningsinsatserna arrangeras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Staten bör fortsätta att understödja samverkan mellan parterna inom områden där åtgärder saknas eller där arbetsmarknadens parter ännu inte skapat partsgemensamma lösningar. Det kan till exempel röra sig om insatser i branscher eller sektorer där arbetsmarknadens parter inte har träffat omställningsavtal. Som redan nämnts bör den svenska regeringen även överväga möjligheten att medverka till stöd från EGF under vissa förutsättningar, till exempel i samband med nedläggningar och större neddragningar som är tydligt associerade med EU-kommissionens beslut vad gäller till exempel handel, ekonomiska sanktioner och klimatomställning. En annan fråga för politiker att ta ställning till i framtiden är hur statens insatser i samband med omställning ska organiseras. I nuläget är statens ansvar för åtgärder i samband med omställning utspritt på flera myndigheter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Eriksson, Stefan, et al.
(författare)
-
Do Employers Use Unemployment as a Sorting Criterion When Hiring? Evidence from a Field Experiment
- 2014
-
Ingår i: The American Economic Review. - : American Economic Association. - 0002-8282 .- 1944-7981. ; 104:3, s. 1014-1039
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The stigma associated with long-term unemployment spells could create large inefficiencies in labor markets. While the existing literature points toward large stigma effects, it has proven difficult to estimate causal relationships. Using data from a field experiment, we find that long-term unemployment spells in the past do not matter for employers' hiring decisions, suggesting that subsequent work experience eliminate this negative signal. Nor do employers treat contemporary short-term unemployment spells differently, suggesting that they understand that worker/firm matching takes time. However, employers attach a negative value to contemporary unemployment spells lasting at least nine months, providing evidence of stigma effects.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Funke, Michael, 1966-
(författare)
-
Från tidningsannonser till sponsrade länkar : den svenska reklamens utveckling
- 2013
-
Ingår i: Entreprenörskap och varumärken. - Möklinta : Gidlunds förlag. ; , s. 87-106
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln åskådliggör den moderna svenska reklamens historiska utveckling och förklarar den utifrån interaktionen mellan marknads- och innovationsutveckling, nya reklamkoncept och påverkan från samhällsdebatt och regleringar.
|
|
| 10. |
-
Local Development and Creative Industries. Empirical, methodological and theoretical reflections.
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book presents a wide range of approaches of the study of local development and creative industries. Seven authors´ presents a volume organized in three parts. Part I offers empirical studies on a growing experience economy, and also heritage, design and Factor 10 as a resource for development. Part II offers a methodological study on narrative as a force for company development. This part also offers reflections on interactive knowledge and however development is a prerequisite on localization, regionalization and globalization, neo-institutionalism and symbolic aspects of policy.
|
|
