| 1. |
- Hallenberg, Mats
(författare)
-
Undersåten som förstod : Reformationen som diskurs och tankesystem
- 2015
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 135:2, s. 301-308
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article reviews the following work(s): Kajsa Brilkman, Undersåten som förstod. Den svenska reformatoriska samtalsordningen och den tidigmoderna integrationsprocessen (Skellefteå: Artos 2013). 270 s.
|
|
| 2. |
- Hallenberg, Mats
(författare)
-
Kungen, fogdarna och riket : Lokalförvaltning och statsbyggande under tidig Vasatid
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The growth of the 16th century Swedish state is studied through the local organization created by Gustavus Vasa. The state is viewed as an organization, a collective agent, which may function as a formidable instrument of power for those who can control it. The inspiration comes from Max Weber as well as theories on how modern firms come to exist and expand their activities.The main issue is to explain why Gustavus Vasa and his successors created a wide-embracing local organization run by the state. In most parts of Europe, the princes tried to strengthen their positions by acting through noble officials on the provincial level. In Sweden royal bailiffs took over the responsibility for the tax collection in the entire realm. These bailiffs were the only intermediates between the king and his subjects. This flat, non-hierarchical structure meant that the Swedish nobility in effect was left outside the royal administration.In the first years of the reign of Gustavus Vasa mobilization of political support was given top priority, as the new regime needed to establish its legitimacy. The civil administration also performed important military functions. In the years around 1540, the local organization co-operated with the district courts in compiling records on the tax-base of the realm. As the political situation stabilized, and the central government gained access to information on local resources, the state expanded its activities into new areas. Under the entrepreneurial leadership of Gustavus Vasa the bailiffs took over operations that had previously been performed within civil society. As a result, the local administration had to grow. After 1560 this expansion stopped, and the state administration instead became more differentiated. But the local bargaining between bailiffs and peasantry was still of great importance. It added an important dimension of flexibility to the system.This study also addresses the relationship between the royal bailiffs and the peasantry. The bailiffs often used harsh methods, but peasants' complaints could prove worth while, and there was room for acting out conflicts within the system. From the reign of Gustavus Vasa, a line of communication was opened between king and peasants, which helped increase the legitimacy of state government while at the same time securing access to first-hand information about local circumstances. The Swedish state thus was able to mobilize resources and political support for its activities on a lower level in society than most of its competitors could. The significance of this state building in local society is strongly emphasized in this dissertation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hallenberg, Mats
(författare)
-
Den försvunna republiken - vad hände med 1500-talets öppna offentlighet?
- 2005
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den försvunna republiken - vad hände med 1500-talets öppna offentlighet? Den svenska politiska kulturen har ofta presenterats som en förhandlingskultur, där kommunikation och fredlig interaktion mellan stat och bönder präglade samhällsutvecklingen. Men hur många människor deltog egentligen i det offentliga samtalet ? Mitt bidrag handlar om allmogens tillgång till offentliga uppdrag och ämbeten samt hur denna förändrades från 1500-tal till 1600-tal. Gustav Vasa och hans söner byggde under 1500-talet upp en centraliserad statsorganisation, baserad på kungliga fogdar som förhandlade direkt med bönderna på tingen. Allmogen drogs in i det offentliga samtalet genom att den kungliga politiken ”stöttes och blöttes” med de grupper som skulle betala för den. Men de lokala arenorna befolkades ständigt av nya aktörer: Kungens fogdar byttes ut med täta mellanrum, deras skrivare och fogdekarlar likaså. Bland bönderna roterade uppdraget som nämndeman med korta tidsintervall, detsamma kan ha gällt den viktiga förtroendeposten som länsman. Under 1600-talets början kom detta mönster att förändras. De lokala ämbetsmännen – fogdar och häradsskrivare – satt nu ofta kvar på sina poster livet ut. Motsvarande skedde med lokalsamhällets frivilliga företrädare. Det här skiftet från mångfald till fåvälde reser två viktiga frågor: - Hur hängde stat och samhälle ihop, hur skapades en gemensam politisk kultur när de politiska arenorna hela tiden befolkades med nya aktörer? - Hur förklarar vi förändringen – varför växte ett till synes stabilt fåvälde fram just i början av 1600-talet? I förlängningen handlar detta om hur legitimitet skapades, både för överhetens krav och för allmogens protester.
|
|
| 5. |
- Hallenberg, Mats, et al.
(författare)
-
Privat och publikt i det förmoderna samhället : Konflikter om allmännyttan i frihetstidens Sverige
- 2014
-
Ingår i: Förmoderna offentligheter. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187351129 ; , s. 57-74
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article investigates and discusses privatization and out-sourcing of various state enterprises, regarded as a political problem. The aim is to show that the contradiction between public and private organization, is not a modern phenomena, rather a question that has permeated political discourse even in pre-modern times. Theoretically, the study draws on Janet Newman and John Clarkes work on how “publicness” – defined as a consciousness about the meaning of the public – has constructed discursive chains. These chains merge conceptions of the political community, the organization of the enterprise, and values of the common good. The example used in the study is the debate about the organization of the Swedish customs service in the early 1700s.The analysis shows that the Swedish diet in 1723 was divided about the organization of the customs services. Some members of the diet thought that the customs should stay under state governance; some thought that a private entrepreneur should be engaged via a lease contract. The conflict between the two parts led to fierce debates at the diet, each side hurling arguments for their opinion. Those in favor for state service, considered the private entrepreneurs to be selfish and greedy; those arguing for a lease contract, considered the state servants to be sloppy and inefficient.The debate about the customs service in 1723 have proven that the discursive chains, derived from Newman and Clarke, were in place also in the politics of eighteenth century Sweden. The most prominent aspect in the customs debate is the linkage of the publicness to a specific form of organization – in this example public or private. These findings have briefly been compared to previous research on Sweden in the 1600s, and the debate in 1723 thus provides examples of discursive changes, but also of continuity of the arguments given.
|
|
| 6. |
- Hallenberg, Mats, 1962-
(författare)
-
Det förmoderna i det moderna : Om brott, kontinuitet och långa linjer i historien
- 2015
-
Ingår i: Scandia. - 0036-5483. ; 81:2, s. 26-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The premodernity of modern times. Rupture, continuity and the longue duréeThis essay discusses how the concept of ’premodernity’ may be used to encourage the study of long-time perspectives in history, a feature which has become much in demand in recent scholarly debate. I argue that premodernity should be understood not as a chronological description, but as an analytical tool by which to contrast, criticize and discuss modern as well as premodern societies. The notion of a rupture between the premodern and the modern, and the ability to identify important traits in different societies, Mats Hallenberg 37 Scandia 81:2 may provide historians with the means to confront what is neither old nor new, but essentially human. I argue that there are two important benefits of applying the concept of premodernity in historical research. First, it may incite more cooperation between scholars of classic, medieval and early modern periods. Second, it may help us formulate a critique of modernity from a historical perspective by exposing the reproduction of premodern structures, ideas and concepts in contemporary times. By critically addressing the presumptions of ‘modernist’ social theory, scholars of older periods may contribute to make history less “presentist” in the future.
|
|
| 7. |
- Hallenberg, Mats, 1962-, et al.
(författare)
-
Hetsig vinstdebatt skymmer viktiga vägval
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Samhället behöver diskutera vad det allmänna ska sköta och vad som är den enskildes ansvar. Men denna avgörande debatt försvinner i ett ideologiskt krig kring vinster i dagens välfärd. Det skriver historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson.
|
|
| 8. |
- Hallenberg, Mats, 1962-, et al.
(författare)
-
Vad vill ni egentligen med välfärden, politiker?
- 2017
-
Ingår i: Expressen. - 1103-923X. ; :4 september
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Politiker från höger till vänster missförstår frågan om vinster i välfärden. Släpp låsningarna och börja leverera samhällsservice till rimlig kostnad för samtliga medborgare, skriver historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson, som studerat debatten ur ett 400-årigt perspektiv.
|
|
| 9. |
- Hallenberg, Mats, 1962-, et al.
(författare)
-
Man ur huse : Hur krig, upplopp och förhandlingar påverkade svensk statsbildning under tidigmodern tid
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska statens historia under 1500- och 1600-talen handlar inte bara om kungar och krig utan också om de undersåtar som tvingades bära stormaktsdrömmen på sina axlar. Genom mer eller mindre våldsamma protester lyckades bönderna tvinga de styrande att förhandla om den förda politiken.Historikerna Mats Hallenberg och Johan Holm studerar de konflikter som skattekraven och rekryteringen av bondesoldater gav upphov till. Myterier, upplopp och förhandlingar skärskådas – vilka grupper stod bakom motståndet, varför protesterade de och vilket inflytande fick deras handlande på centralmaktens utveckling?Författarna visar på sambandet mellan militarisering och bondeinflytande och problematiserar förhållandet mellan de besuttna skattebönderna och lokalsamhällets fattiga. Böndernas politiska agerande och de kompromisser som följde på förhandlingarna kom att få avgörande betydelse för den moderna statens utformning. Effekterna av dem ser vi än idag.
|
|
| 10. |
- Hallenberg, Mats, 1962-
(författare)
-
Kampen om det allmänna bästa : Konflikter om privat och offentlig drift i Stockholms stad under 400 år
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka samhällstjänster bör vi gemensamt ta ansvar för? Vem ska sköta exempelvis skatte indrivning, kollektivtrafik och äldreomsorg för det allmännas räkning?Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I Kampen om det allmänna bästa utgår historikern Mats Hallenberg från Stockholmspolitiken och visar hur konflikterna om detta evigt aktuella ämne har tett sig under fyrahundra år.I det förmoderna samhället var det självklart att kung och överhet skulle avgöra vad som var av allmänt intresse men de praktiska göromålen kunde skötas av olika utförare: anställda tjänstemän, privata entreprenörer eller medborgarna själva. Från 1800-talets mitt började politikerna koppla samman idéer om rättvisa och modernitet med behovet av en offentligt styrd organisation. Denna utveckling bröts först under det sena 1900-talet då individens valfrihet i sig själv kunde definieras som det allmänna bästa och allt fler välfärdstjänster fördes över i privat regi.Boken sätter de politiska argumenten i centrum och ger ett historiskt perspektiv på de begrepp och tankefigurer som används i dagens debatt om vinster i välfärden.
|
|
