| 1. |
-
Odlingslandskapet i Kalmar län - Bevarande program Borgholms kommun
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det öppna landskapet, jordbrukslandskapet är ett resultat av många generationer jordbrukares hårda arbete för att kunna försörja sig och sina familjer. I landskapet omkring oss finns mängder av spår som berättar om deras möda för att bryta och odla marken. Stensträngar och odlingsrösen som visar var de hade sina åkrar. Trägärdesgårdar och stenmurar som talar om var förfaderna hade sina djur. Bondens landskap kom att bli ett rum för biologisk mångfald. Öppenheten gav ett ökat utrymme för gamla arter och skapade också utrymme för nya arter av såväl växter som djur. Åkerholmar, diken och stenmurar är exempel på livsmiljöer som är direkt knutna till odlingslandskapet. Det kulturella rummet, odlingslandskapet är förutsättningen för det naturliga rummet, naturlandskapet. Samtidigt gäller förstås det omvända, naturen är en förutsättning för det kulturella värdet. Dessa båda går hand i hand, det är omöjligt att skilja natur- och kulturvärden ifrån varandra. I och med nya arbetsmetoder inom jordbruket kan man i dag se hur det gamla öppna odlingslandskapet blir mer och mer sällsynt. Mekaniseringen har medfört att åkrar och slåtterytor lagts ihop till större enheter, lador försvinner, diken läggs igen, åkerholmar rensas bort och odlas upp. Mångfalden i landskapet går förlorad, istället får vi ett rationellt och lättskött landskap. Följden blir att det växt och djurliv som är gynnat eller beroende av hävden får mindre utrymme i landskapet och riskerar att helt försvinna. Många av de arter som är hotade i Sverige idag är knutna till odlingslandskapet. För att motverka de negativa konsekvenserna av förändringen i jordbruket har riksdagen fastställt ett miljömål (SFS 1989/90:146). Utgångspunkten för detta är att ett rikt och varierat odlingslandskap skall finnas i hela landet. De delar av odlingslandskapet som innehåller höga natur- och kulturvärden skall bevaras så intakta som möjligt. Detta skall göras genom en rad olika åtgärder. Grunden är att alla som brukar mark, skall ta hänsyn till de värden som finns i området. Detta uttrycks bland annat i Skötsellagens hänsynsparagrafer. Ett annat instrument är den särskilda ersättning för landskapsvård som kan ges till brukare som får extra kostnader för hänsyn till särskilda värden. Denna ersättning kan utgå till områden med höga natur- och kulturvärden. Till sist är det ändå så att den viktigaste landskapsvårdaren är den intresserade och miljömedvetna jordbrukaren som, genom sin kunskap och sitt arbete bedriver ett modernt jordbruk på ett sådant sätt att natur- och kulturvärden bevaras. Landskapet är inte bara en vacker bakgrund, utan en arbetsplats för många människor, och förutsättningen för många fler människors dagliga bröd. Detta bevarandeprogram är det första mer heltäckande försök att skildra de natur- och kulturvärden som finns i Kalmar län. Programmet är länsstyrelsens långsiktiga program för bevarande av dessa värden och kommer att revideras när så bedöms erforderligt. Bevarandeprogrammet har upprättats av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall verka för ett brett engagemang, och medverkan, i bevarandearbetet från andra regionala myndigheter,organisationer och kommuner. Medverkan skall syfta till att inblandade parter blir delaktiga och känner ansvar för programmets genomförande. Inom länsstyrelsen har en arbetsgrupp, med representanter från bl a miljövårdsenheten, kulturmiljöenheten och lantbruksenheten deltagit. För varje kommun har utsetts en kontaktperson som har medverkat såväl med lokala kunskaper om odlingslandskapet som med kommunala intentioner som bl a tagit sig uttryck i kommunens översiktsplanering. En samverkan mellan stat och kommun är helt nödvändig, både i planering och genomförande av bevarandeåtgärder i odlingslandskapet. Detta för att nå ett optimalt resultat av insatta medel från samhällets sida. Arbetet har följts av en referensgrupp med representanter från skogsvårdsstyrelsen, länsmuseet, länets kommuner, kommunförbundets länsavdelning. Lantbrukarnas Riksförbnnd, Sveriges Jordägareförbund, Hushållningssällskapet, ideella naturvårdsrörelsen och hembygdsrörelsen. Bevarandeprogrammet har varit ute på remiss i länet samt till Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Detta för att så långt möjligt nå en samsyn i frågor som rör bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gu, Limin
(författare)
-
Chinese Daycare in Cultural Change
- 1996
-
Ingår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning. - Umeå : Dept. of Education, Umeå Univ.. - 1404-7659. ; 3:4, s. 17-44
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Hjalmarsson, Håkan, 1962-, et al.
(författare)
-
Composite modeling of transfer functions
- 1995
-
Ingår i: Proceedings of the IEEE Conference on Decision and Control. - New Orleans, LA, USA : Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). - 0780326857 ; 40:5, s. 820-832
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The problem under consideration is how to estimate the frequency function of a system and the associated estimation error when a set of possible model structures is given and when one of them is known to contain the true system. The 'classical' solution to this problem is to, firstly, use a consistent model structure selection criterium to discard all but one single structure. Secondly, estimate a model in this structure and, thirdly, conditioned on the assumption that the chosen structure contains the true system, compute an estimate of the estimation error. However, for a finite data set one cannot guarantee that the correct structure is chosen and this 'structural' uncertainty is lost in the previously mentioned approach. In this contribution a method is developed that combines the frequency function estimates and the estimation errors from all possible structures into a joint estimate and estimation error. Hence, this approach by-passes the structure selection problem. This is accomplished by employing a Bayesian setting.
|
|
| 9. |
- Thörn, Magnus, et al.
(författare)
-
Predictors of late mortality in cutaneous malignant melanoma : A population-based study in Sweden
- 1996
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 73:2, s. 255-259
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We determined risk factors for late deaths from cutaneous malignant melanoma (CMM) based on clinical characteristics at diagnosis, initial surgical treatment, histopathologic features of the primary tumor and type of eventual recurrences during follow-up. We examined deaths from CMM 8 or more completed years after the initial diagnosis in a case-control study nested in a nationwide cohort comprising all 8,838 patients with CMM diagnosed in Sweden during 1960-1978 with complete follow-up through 1986. There were 285 case patients and 285 control patients, individually matched by sex, age and follow-up time. Conditional logistic regression was used to obtain odds ratios (OR) as estimates of the relative risk. The risk of late mortality increased stepwise, almost 19-fold, with increasing tumor thickness from < or = 0.75 to > or = 7.00 mm. Besides the thickest tumors (> or = 7.00 mm), those of intermediate thickness (1.50-2.49 mm) had the highest risk (OR 8.5). After adjustment for tumor thickness, non-radical primary surgical treatment increased the risk of late mortality almost 3-fold while prophylactic lymph node dissection entailed a significantly reduced risk of late mortality (OR 0.5); the histopathologic features increasing level of invasion and vertical growth phase also remained significantly associated with a poor outcome. In a multivariate model, non-radical primary surgical treatment, prophylactic lymph node dissection, vertical growth phase, level of invasion and lymphocyte reaction were independent predictors of late mortality.
|
|
| 10. |
- Carlsson, A., et al.
(författare)
-
Prevalence of coeliac disease in Turner syndrome
- 1999
-
Ingår i: Acta Pædiatrica. - 1651-2227 .- 0803-5253. ; 88, s. 933-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study was undertaken to investigate the prevalence of coeliac disease in children and adolescents with Turner syndrome. Eighty-seven children and adolescents with Turner syndrome were screened for IgA- antiendomysium antibodies (EMA) and IgA-antigliadin antibodies (AGA), 5% (4/87) being found to be EMA-positive, and 15% (13/87) to have AGA levels above normal. Of the 10 patients who were either AGA- or EMA-positive and further investigated with intestinal biopsy, four manifested villous atrophy (i.e. all three of the EMA-positive patients, but only one of the seven AGA- positive patients). The results suggest EMA-positivity to be a good immunological marker for use in screening for coeliac disease, and such screening to be justified in patients with Turner syndrome.
|
|
