| 51. |
- Adanko, Cinna, et al.
(författare)
-
LED-belysning och brukaren
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lighting research is diversified and includes theory and methodology from disciplines as different as technology, medicine and social sciences. There is also an expectation on research results to be directly applicable in real environments. The introduction of LED has furthermore made previous research on incandescent lamps, fluorescent lamps and other light sources, outdated. New knowledge – and new research – is needed.An inventory of current LED-research was made during 2013. The result of this inventory is the basis of the research review here presented. The presentation includes more than 400 articles, reported under the headings: The biological clock; Flicker and dimming of LED: Energy efficiency: daylight and lighting control; Colour rendering; Glare, and finally; Perceived lighting qualities.Underlying theoretical considerations as well as actual knowledge are presented in the text of the different sections, and references are given to relevant research publications. All publications have been provided with two or more keywords in Swedish, describing the content of the publication. After the text given under each heading the references supporting this text are presented. In the final section all LED-publications are given in alphabetical order according to author and with keywords.
|
|
| 52. |
- Heintz, Fredrik, 1975-, et al.
(författare)
-
Civilingenjör i Mjukvaruteknik vid Linköpings universitet : mål, design och erfarenheter
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of 4:de Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar (UtvSvIng).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Hösten 2013 startade Linköpings universitet den första civilingenjörsutbildningen i Mjukvaruteknik. Utbildningens mål är att bland annat att ge ett helhetsperspektiv på modern storskalig mjukvaruutveckling, ge en gedigen grund i datavetenskap och computational thinking samt främja entreprenörskap och innovation. Studenternas gensvar har varit över förväntan med över 600 sökande till de 30 platserna varav 134 förstahandssökande. Här presenterar vi programmets vision, mål, designprinciper samt det färdiga programmet. En viktig förebild är ACM/IEEE Computer Science Curricula som precis kommit i en ny uppdaterad version. Tre pedagogiska idéer vi har följt är (1) att använda projektkurser för att integrera teori och praktik samt ge erfarenhet i den vanligaste arbetsformen i näringslivet; (2) att undervisa i flera olika programspråk och flera olika programutvecklingsmetodiker för att ge en plattform att ta till sig det senaste på området; och (3) att införa en programsammanhållande kurs i ingenjörsprofessionalism i årskurs 1–3 som ger studenterna verktyg att reflektera över sitt eget lärande, att jobba i näringslivet samt sin professionella yrkesroll. Artikeln avslutas med en diskussion om viktiga aspekter som computational thinking och ACM/IEEE CS Curricula.
|
|
| 53. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Biogeografi sk uppföljning 2014 av dagfj ärilar inom habitatdirektivet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda under 2014 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. Detta var första året med skarpa inventeringar efter flera års eftersök av dagfjärilar i fjällen och en säsongs utprovning av inventeringsmetodik. Bra väderförhållanden i fjällen innebar att inventeringarna av fjällens fjärilar gick över förväntan. Således kunde 28 ytor inventeras och totalt noterades 20 högnordiska blåvingar på 7 ytor, 28 dvärgpärlemorfjärilar på 8 ytor samt 4 fjällsilversmygare på 1 yta. Svartfläckig blåvinge sågs med 188 individer på 25 inventerade lokaler och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens utbredningsområde. Brun gräsfjäril inventerades främst i Dalarna där 21 lokaler besöktes och arten påträffades på 18 av dessa med totalt 234 individer. Asknät- och väddnätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. På 50 lokaler som inventerades inom Biogeografisk uppföljning noterades 1196 larvkolonier av väddnätfjäril. Asknätfjäril inventerades på en lokal i Uppsala län samt 17 lokaler i Örebro län med totalt 358 noterade kolonier. Under året har också inventeringar av mnemosynefjäril knutits till projektet. Totalt räknades 646 individer fördelat på 26 lokaler och dellokaler.
|
|
| 54. |
- Ammert, Niklas, 1968-
(författare)
-
Förväntningar och förekomst : Elevers förväntningar och läromedlens urval och presentation av kalla kriget-epoken
- 2017
-
Ingår i: NHM-2017, 29.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elever möter historia i en rad olika sammanhang; i media, i spel, i reklam, i filmer och i historiska faktaprogram på TV för att nämna några. Elevernas uppfattningar och kunskaper har därför sannolikt formats redan innan de möter skolans undervisning och därefter formas de som en parallell process. I skolans historieundervisning spelar läromedlen fortfarande en viktig roll. De används i olika utsträckning och på olika sätt, men de finns ändå där som en konstant. En intressant spänning kan därför uppstå mellan elevernas förkunskaper, deras förväntningar och den bild av det förflutna de möter i skolan. I denna presentation tar jag det inom historiedidaktiken tidigare svagt beforskade begreppet förväntning eller förväntan som utgångspunkt. Jag studerar vilka förväntningar eleverna har på, och vad de menar är viktigt och vad de vill lära sig om, en historisk epok som de ännu inte har studerat i skolan – kalla kriget. Elevernas förväntningar jämförs med läromedlens urval och beskrivning av epoken. Studien bygger på gruppintervjuer med svenska elever i årskurs 8 och en analys av historieläroböcker för årskurs 9. Resultaten diskuteras i ljuset av syften och innehållsbeskrivningen i den kursplan i historia som infördes i Sverige från 2011.
|
|
| 55. |
- Wallenius, Claes, et al.
(författare)
-
Upplevelser av Grundläggande Militär Utbildning (GMU) : Intervjustudie med utbildningsbefäl och rekryter
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att med kvalitativ metodik fånga in de upplevelser av GMU som finns hos rekryter och utbildningsbefäl. Intervjuer utfördes därför med 25 rekryter och befäl under GMU 2 2011 på Amf 1 och I 19. Synen på Försvarsmakten präglades av att organisationen har en viktig uppgift samt att den erbjuder gemenskap och frihet i arbetet. Negativt är bland annat att FM upplevs som byråkratisk och att alla förändringsprocesser leder till osäkerhet. Inställningen till GMU var i stort positiv men vissa problem upplevdes kring själva omställningsprocessen. Rekryterna uppfattades generellt som motiverade men de ådrog sig många skador och att de fysiska kraven vid rekryteringen ansågs lågt ställda. Utbildningstiden är kort och GMU blir därför väldigt komprimerad. Då GMU-rekryterna är frivilliga och blivande kollegor menade flera att det krävs ett annat förhållningssätt och ett mjukare ledarskap. Detta kan dock kontrasteras mot att det beskrevs en förväntan om att det ska vara en viss grad av tuffhet i en militär utbildning. Vardagliga glädjeämnen var att få vistas i naturen, möjligheten att få åka på internationell tjänst, kamratanda och att ha möjlighet att förändra något i samhället. Irritationsmoment var oro för utbildningens krav och för examinationer.
|
|
| 56. |
- Löfström, Åsa
(författare)
-
Könslönegap och glastak : en studie av kvinnor och män i ekonomyrket
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En mycket vanlig förklaring till att det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män är att de inte har samma yrke och samma utbildning. Kan denna förklaring därmed tolkas som att lönegapet är lika med noll i yrken där det både finns kvinnor och män? För att få svar på detta analyserade vi en grupp kvinnliga och manliga ekonomer med högskoleutbildning. Trots denna likhet var den könsrelaterade löneskillnaden inte försumbar. En närmare granskning av lönestrukturen i yrket visade dock att lönegapets storlek varierade. Det var större högre upp i fördelningen och mindre i den undre delen. Trots att könsfördelningen på de olika stegen i karriärtrappan är jämnare idag än tidigare och trots att ”glastaket” börjat krackelera på sina håll är löneskillnaden mellan kvinnor och män fortfarande stora. Sett i ett livscykelperspektiv betyder det också att männens livsinkomst blir högre vilket i sin tur kommer att de dom en tryggare ålderdom, via högre pension, än vad kvinnor kommer att få. Eftersom det länge sagts att ”bara” kvinnor utbildar sig, ”bara” kvinnor kommit ikapp männen och ”bara” de engagerar sig mer i sina jobb då kommer också deras löne- och karriärvillkor att bli som männens. Frågan man därför kan ställa sig idag är om denna förväntan snarare är att likna vid en illusion, en livslögn, än en faktisk möjlighet?
|
|
| 57. |
- Nilsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Ledning och styrning för Digitalisering på Dalmål : Åtgärdsrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här åtgärdsrapporten beskriver hur problem och behov av organisering, ledning och styrning av digitalisering och IT i Region Dalarna bör adresseras, och utgör ett deluppdrag i den utvärdering av ”Översyn Central förvaltning” som startade hösten 2021.De förändringar i demografin som regionen står inför har drivit fram digitalisering till ett målområde i regionplanen sedan år 2020. Samhällets digitalisering som sådan, där digitala resurser sammanflätas med invånares sätt att leva sina liv, bidrar också till att digitalisering blivit en strategisk viktig fråga för Region Dalarna. Invånare förväntar sig ökad tillgänglighet och samhällsaktörer förväntar sig att Region Dalarna bidrar till utbyte av data.I uppdraget ”Översyn Central förvaltning”, som genomfördes våren 2020, identifierades problem relaterade till organisering, ledning och styrning av Region Dalarnas digitalisering, som måste åtgärdas mot bakgrund av digitaliseringens centrala betydelse.Tillämpningen av Region Dalarnans portföljstyrning för digitalisering identifieras som ett särskilt problemområde. Därför genomförs en fördjupad analys av tillämpningen av portföljstyrningen, som är baserad på de facto standarden pm3, under hösten 2020. Den bekräftar problembilden, men slår också fast att det inte är valet av portföljstyrning som sådan som är problemet, utan att tillämpningen har skapat en parallellstruktur med roller och arbetssätt som inte är integrerade i organisationens ordinarie ledning och styrningen. Dessutom identifieras behovet av en fungerande kontraktstyrning av leverantörer och att portföljstyrningen bör ge ökat utrymme för arkitekturella val.Mot bakgrund av identifierade brister i organisering, ledning och styrning av digitalisering och IT föreslås i denna åtgärdsrapport att en ny enhet bildas, som tar ansvaret för de digitala resurserna1 på samma sätt som andra stödenheter tar ansvar för sina respektive expertområden. Expertområdet för digitala resurser omfattar arkitekturella val och kontraktstyrning av leverantörer. Målet är att på sikt omfamna alla typer av digitala resurser som automatiserar handling och hanterar data. Det är viktigt att särskilja digitala resurser och digitalisering. Det sistnämnda är en strategisk angelägenhet för hela organisationen och leds och styrs genom en utveckling av portföljstyrning som integreras i den ordinarie chefsstrukturen.Nuvarande organisering har inte möjlighet att svara upp mot de krav som samhället kräver på utbyte av data eller invånarens förväntan på tillgänglighet. Det här gör att ett annat sätt att hantera komplexiteten måste implementeras. Ett sätt som är framtidsorienterat och som går i takt med införandet av digitala beslutsstöd och automation i görande och i invånarmötet. Syftet i arbetet är att öka förvaltningarnas förmåga att genomföra grunduppdraget. Det steg som nu behöver tas för att möta samhällets, invånarnas och medarbetarnas förväntan är att integrera ledning och styrning i den ordinarie chefsstrukturen med utgångspunkt i Region Dalarnas uppdrag.Det här är ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete med en parallellitet i avveckling av befintliga strukturer, roller och arbetssätt för digitala resurser och digitalisering.
|
|
| 58. |
- Anund, Anna, 1964-
(författare)
-
Räfflor : effekter och konsekvenser av olika räffeltyper vid mitträffling på 2-fältsvägar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Längsgående räfflor i vägbanan är ett sätt att påkalla förares uppmärksamhet när de ofrivilligt är på väg att lämna körfältet. Hur räfflorna kan se ut varierar. Dels finns de mer konventionella intermittenta räfflorna som används i Sverige. Dessa räfflor har tydliga kanter med en plan yta mellan räfflorna. Dels finns de mer sinusformade räfflorna som är vågformade utan en plan yta mellan de nedsänkta räfflorna. Sinusräfflan har uppkommit med en förväntan att den ska minska nivån av externt buller. Jämförelsen har haft som avsikt att beakta externt buller, internt buller, vibrationer, skador i vägbeläggningen och slitage samt kostnader för utförandet. Variationerna i mätresultat är stora för såväl intermittenta räfflor som för sinusräfflor. Resultaten visar att den konventionella räfflan bedöms ge en ökning av externt buller på 2–8 dB(A). Motsvarande siffra för sinusräfflan är 0,0–4 dB(A). Vidare kan det konstateras att den skillnad man ser i externt buller är att sinusräfflan ger mer lågfrekvent buller (30–40Hz) jämfört med andra typer av räfflor som ligger 60–160 Hz högre. När det gäller det interna bullret så har de flesta studier fokuserat på personbilar och där ser man en ökning av internt buller vid körning på intermittent räffla på 13–17 dB(A) och på sinusräffla på 1–6 dB(A). Resultat från simulatorstudier visar att även låga nivåer av internt buller är till hjälp för förare som är på väg att lämna körfältet beroende på sömnighet.
|
|
| 59. |
- Christensen, Love, et al.
(författare)
-
Measuring issue ownership. LORE working paper 2014:1
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera årtionden har frågeägarskap (eng. Issue Ownership) varit ett värdefullt koncept för att förklara och förutsäga partikonkurrens och partibeteende. Det har också kommit att spela en viktig roll i studier av väljarbeteende. Det finns emellertid inget vedertaget sätt att mäta frågarägarskap på, vilket gett upphov till en mängd olika mått. Denna inkonsekvens har en negativ påverkan på jämförbarheten mellan studier av frågeägarskap i tid och rum. I denna forskningsnot använder vi en experimentell design för att undersöka och jämföra fyra olika mått på frågeägarskap i en internetenkät: ett mått med sju skalsteg, ett med bra politik, ett med bra- och dålig politik och ett med bäst politik. Vår förväntan är att det finns en avvägning mellan kognitiv ansträngning och förklaringskraft när vi mäter frågeägarskap. Kognitiv ansträngning operationaliseras som tiden det tar för en respondent att besvara frågan i en internetenkät och förklaringskraft operationaliseras som förändringen i R2 som sker när respektive frågeägarskapsmått läggs till i en grundläggande regressionsmodell som modellerar sannolikheten att rösta på Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Moderaterna. Stick i stäv med våra antaganden kan vi inte urskilja en tydlig avvägning mellan förklaringskraft och svarstid. De olika måtten följer vår predicerade rangordning för svarstid, men följer inte våra förväntningar gällande förklaringskraft. I synnerhet måttet med sju skalsteg genererar oväntat låg förklaringskraft. När vi tar både svarstid och förklaringskraft i beaktande anser vi att måttet som efterfrågar både bra och dålig politik för respektive parti utgör en bra kombination av förklaringskraft och medelhög svarstid / kognitiv ansträngning.
|
|
| 60. |
- Dahlberg, Johanna, et al.
(författare)
-
Interprofessionella studentgruppers medverkan i kliniskt förbättringsarbete
- 2010
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Östergötland samverkar Hälsouniversitetet och Landstinget i ett utvecklingsprojekt kring förbättringskunskap. Syftet är att studenterna under grundutbildningen ska tillägna sig kunskaper om kvalitets- och förbättringsarbete samtidigt som de inspirerar och bidrar till det kliniska förbättringsarbetet i landstingets verksamheter. Hälsouniversitet skapar därför ett curriculum kring förbättringskunskap som i huvudsak är förlagt till dem interprofessionella utbildningsmomenten, sammanlagt 12 veckor. I steg 1 gör studenterna ett personligt förbättringsarbete. Detta är förlagt till termin 1. Mot slutet av utbildningarna kommer studenterna att samlas i interprofessionella basgrupper och delta i kliniska förbättringsarbeten. I tredje steget planeras ett kontinuerligt förbättringsarbete under den verksamhetsförlagda praktiken på Klinisk undervisningsavdelning (KUA), där de olika studentteamen jobbar med ett projekt som sträcker sig över en eller flera terminer. Formerna för studenternas deltagande i kliniska förbättringsarbeten, steg 2, har provats under tre terminer, med sammanlagt 19 basgrupper (19x8 studenter). Studenterna har bland annat engagerats i: Förbättrad vårdprocess för Astma-patienter och ”mångsökare”Hänvisning av patienter från sjuksköterska till sjukgymnastStudie kring användning av britspapperUndersökning av följsamheten till dokumentationsrutiner vid läkemedelsordinationer i landstingets elektroniska patientjournalUtskrivningssamtal från kirurgiska kliniken Studenternas erfarenheter har utvärderats. Studenterna har blivit väl mottagna och lärandet hos studenterna har ökat, såväl avseende interprofessionell kompetens som kring förbättringsarbete i vården. Vårdverksamheterna redovisar positiva resultat, ”över förväntan bra”. Förutom att studenterna får utbildning i förbättringskunskap krävs motsvarande kompetensökning hos lärare inom akademien såväl som hos personal i landstinget. Därför genomförs gemensamma utbildningar av basgruppshandledare och kontaktpersoner inom landstinget, för att på så sätt stödja organisationernas lärande. Höstterminen 2010 kommer 30-35 grupper av studenter, i interprofessionella team, att delta i kliniskt förbättringsarbete.
|
|
