| 61. |
- Nordlund, Gerhard, et al.
(author)
-
Dygnsrytm och skolarbete
- 2004
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- FörordI media och från skolor kommer ständigt rapporter om trötta och stökiga elever som har svårt att hänga med i skolan. Många undersökningar har genom åren genomförts för att utröna vad som är orsaken till att vissa elever klarar sig sämre genom skoltiden än andra. Inga tydliga svar har presenterats. I denna unika, tvärvetenskapliga undersökning utgår vi från kunskap om hur människans biologiska rytm, som inverkar på sömn, aptit och prestationsförmåga, förändras under puberteten. Vi möter eleven från tre olika vetenskapliga discipliner: pedagogik, nutrition och folkhälso-vetenskap med inriktning mot sömn-och stressforskning. Våra antaganden om att den biologiska dygnsrytmen inverkar på beteende och skolprestation besannades över förväntan. En majoritet av eleverna blir morgontrötta "kvällsmänniskor" under puberteten, en period som innebär en stor hormonell omställning och tillväxtspurt. Inte oväntat bygger "kvällsmänniskorna" upp en sömnskuld under skolveckan och de går oftare till skolan utan frukost med en tilltagande trötthet under resten av dagen till följd. Denna undersökning visar tydligt att kroppens biologiska dygnsrytm inverkar på välbefinnande och prestationsförmåga. Forskarna som genomfört denna unika studie hoppas att resultaten blir en väckarklocka för skola och elever. En hungrig och trött elev är en rastlös och stökig elev. Skolan och hemmen kan tillsammans genomföra åtgärder som, utan att de kostar något i ekonomiska termer, ökar förutsättningar för inlärning i skolan. Vi tackar Svensk Mjölk för bidrag till genomförandet av studien. Vi vill även rikta ett varmt tack till alla elever som deltagit i studien samt även till skolpersonal och andra som bidragit till att göra undersökningen möjlig.
|
|
| 62. |
- Schmitt, Irina
(author)
-
Do you have a boyfriend? Feeling queer in youth and education research
- 2010
-
In: Lambda Nordica. - 1100-2573. ; 15:3/4, s. 15-39
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Att forska med och om ungdomar och i skolan är spännande och skrämmande. När jag forskade om ungdomar i en tysk (och sedan även i en kanadensisk) skola hade jag bestämt mig för att inte komma ut i forskningsprocessen. Vad jag inte hade väntat mig var hur det kändes att återigen befinna sig ’i garderoben’, som jag dessutom kom att reproducera. Det var å andra sidan väldigt produktivt forskningsmässigt. I denna artikel diskuterar jag den spänning som uppstod mellan de forskningsmässiga fördelarna med att undvika att komma ut för de man studerar och problemen med att reproducera heteronormativitet. Jag diskuterar möjligheten, kanske framför allt i ungdoms- och skolforskning, av en queer positionalitet som inte enbart reduceras till sexualitet utan snarare omfattar en kritisk analys av forskarens och forskningsdeltagarens position i samhället. Det handlar inte om en re-essentialisering, utan om att tydliggöra hur specifika positioner o/synliggörs. Anammandet av en queer positionalitet aktualiserar frågan om vilka förväntningar vi som forskare har på våra forskningsdeltagare. I min studie fanns en underliggande förväntan om att speciellt muslimska elever skulle komma att lämna projektet om de fick reda på min sexualitet. Denna problematiska förväntning använder jag som utgångspunkt för en analys av det ömsesidiga beroende som jag, genom konceptet queer positionalitet, försöker förverkliga. Den queera positionaliteten innebär också ett synliggörande av forskarens sexualitet – inte bara queerforskarens – i forskningsprocessen. Slutligen handlar det om hur vi som forskare använder oss av vår egen position som metodologiskt verktyg, och hur vi förstår och analyserar de begränsningar och möjligheten den innebär.
|
|
| 63. |
- Wikner, Joakim, 1964-, et al.
(author)
-
Grad av kundorderstyrning
- 2009
-
In: PLANs forsknings- och tillämpningskonferens 2009. - Stockholm : PLAN. - 9197644439 ; , s. 161-172
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Grad av kundorderstyrning är ett begrepp som används i många sammanhang men kanske inte alltid vilar på en så tydlig definition om vad som avses. Den vanligaste utgångspunkten är nog att utgå ifrån när en produkt blir knuten till en kundorder. Det här innebär att delar av materialflödet uppströms är prognosdrivna och de senare delarna, vars ledtid ligger inom leveransledtiden, är kundorderdrivna. Dessa två flöden sitter ihop i en lagerpunkt som fungerar som en buffert mellan flödena och den benämns ofta kundorderpunkt. Om man dessutom beaktar att man kan ha en stigande grad av säkerhet om kundordern längs flödet så kan flödet delas in i tre segment: spekulation, förväntan och åtagande, där den senare ligger efter kundorderpunkten. En annan aspekt är hur varianter skapas längs flödet. Detta är nära förknippat med utformningen av produktstrukturen och kan associeras med var i strukturen som dessa varianter skapas, d.v.s. variantspridningspunkten. Produktstrukturer kan inom ramen för detta ha olika uppbyggnad som t.ex. en specialprodukt som görs helt kundunik, eller en standardprodukt som ser likadan ut för alla kunder. Däremellan återfinns modulariserade strukturer som har inslag av standardmoduler,baserat på vilka man kan sätta samman kundunika lösningar. Sammanfattningsvis finns det tre olika grader av säkerhet om kundorder och några olika modeller för att hantera variantspridning. Detta innebär ett antal möjliga kombinationer, men enbart en delmängd av dessa är att betrakta som konkurrenskraftiga strategier. Syftet med den här artikeln är att belysa hur grad av kundorderstyrning kan definieras som ett koncept baserat på positionering av kundorderpunkt respektive positionering av variantspridningspunkt.
|
|
| 64. |
- Askfors, Ylva, 1985-
(author)
-
Samverkan för innovation : En fallstudie av mötet mellan akademi, industri och sjukvård
- 2018
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Samverkan kan leda till innovation, konkurrenskraftiga företag, förstklassig forskning samt välfungerande myndigheter och institutioner. I den politiska debatten idag finns en förväntan att Sverige ska upprätthålla sin konkurrenskraft och bemöta samhällets utmaningar genom innovation och att vägen till innovation går via samverkan. Avhandlingen bygger på en studie av ett samverkansprojekt vars syfte var att skapa innovation för att minska antalet vårdrelaterade infektioner i Sverige. Projektet som studerats ses som en transdisciplinär ansats med aktörer som representerade akademi, industri samt hälso- och sjukvård.Syftet med avhandlingen är att vidareutveckla kunskapen om interorganisatorisk samverkan för innovation. Detta görs genom ett tredelat bidrag, till teoribildningen kring samverkan för innovation som börjat växa fram, till den samverkande praktiken inom både privat och offentlig sektor samt till politiker och beslutsfattare som styr fördelning av statliga anslag till forskning och innovation.Fallstudien som ligger till grund för avhandlingen är baserad på en etnografiskt inspirerad studie. Empiriskt material samlades in och skapades tillsammans med aktörerna i projektet under drygt två års tid genom intervjuer och deltagande observation.Studien visar att interorganisatorisk samverkan består av flera dimensioner och kan förstås på flera nivåer. Interorganisatorisk samverkan innebär inte bara att det är olika organisationer som ska göra en gemensam ansträngning. Organisationerna består av olika människor med olika discipliner och professioner vilka bygger på olika utgångspunkter och sätt att se på världen. Samverkan kan ses som ett sätt att fylla mellanrummen mellan organisationer istället för att bygga broar över gränser. I de organisatoriska mellanrummen kan aktörer från olika organisationer, med olika discipliner och professioner mötas utan institutionaliserade roller, i en receptiv kontext där innovation kan skapas.
|
|
| 65. |
- de Leeuw, Georgia
(author)
-
The comfort of alignment: Mining, green steel, and killjoy desires in Sweden/Sápmi
- 2024
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This dissertation deals with Swedish extractivism in Sápmi through the examples of a planned iron ore mine in Gállok/Kallak and the hydrogen-based steel transition. The main aim is to understand the trust that is placed in extraction as a means to arrive at a happy, prosperous, green future. Drawing on Lacanian psychoanalysis and Sara Ahmed’s notion of the promise of happiness, I suggest that extraction constitutes an object of desire toward which people tend in an affective investment, an anticipation of happiness in the future. The fantasy imposes fears of transgression that suggest that misalignment comes with the risk of forfeiting the only alternative to arrive at happiness. As such, I critique the position of rationality that advocates of extraction often monopolize for the sake of the dismissal of alternative development trajectories. Alignment with the fantasy of extraction is generally a comfortable position given the dominant social order. I show, however, that extraction in the North in fact is not a comfortable undertaking but a path that is upheld and imposed despite discomfort instigated through environmental and societal harms. I show how the emphasis on extraction in the Swedish steel transition requires a dismissal of environmental detriments other than emissions, a sacrifice of land and people by weighing green against green. Despite the hopes that come with green steel to onboard processing, diversify local economies, and break with resource colony tendencies of North-South dynamics, this results in a rearticulation of the North as a resource frontier and a re-inscription of colonial relations and indigenous injustice. While the allure of the fantasy disguises alternative trajectories I show that the misaligned interject productive ruptures in extractive desires. The alternatives they outline echo academic calls for dematerialization, a dismantling of the growth paradigm for the sake of reciprocity, care, and regeneration. These ruptures of the extractive allure may serve as entry points into anti-extractive futures that hold real potential to dismantle the North as a treasure trove for extraction. The dissertation builds on fieldwork data consisting of 65 interviews, twelve observations, and secondary material that is read as performative expressions through narrative analysis.
|
|
| 66. |
- Hanna, Malmsten
(author)
-
Museernas samhällsrelevans : en kunskapsöversikt över museers bidrag till social hållbarhet
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I samhället finns förväntningar på att museerna ska engagera sig i hållbar utveckling. Svenska staten och stora internationella organisationer ser museerna som samhällsrelevanta aktörer som bidrar till en hållbar framtid. Däremot har museer i Sverige ingen skyldighet att driva hållbarhetsfrågorna framåt – snarare handlar det just om en förväntan utifrån, och om sektorns eller enskilda museers självpåtagna uppdrag. Hållbarhetsarbete upplevs av många som stort och resurs-krävande, och det finns en viss osäkerhet kring vad hållbarhetsbegreppen innebär i praktiken. Social hållbarhet upplevs som ett vagt begrepp och därför svårt att förhålla sig till.Det finns många exempel på hur museer bidrar till samhällsutvecklingen. Samlingarna är en del av samhällets kollektiva minne och en resurs för folkbildning, samt en tillförlitlig källa som stödjer ett brett utbud av forskning och innovation. Museer har ett starkt samarbete med skolväsendet och är en demokratisk arena för samtal och reflektion. Museerna bidrar storskaligt till människors välbefinnande, då museimiljön möjliggör förståelse mellan grupper och skapar en känsla av tillhörighet. Kulturutövande främjar samarbeten och mångfald i samhället. Museernas tillgängliggörande av kulturella resurser har bevisats leda till människors ökade välmående.Allt detta gör att det finns förhoppningar på att museer kan stärka samhällets hållbara utveckling, men det finns utmaningar: brist på resurser, svårigheter att nå ut till ny publik och tillfällen när verksamheten motverkar hållbarhetsmålen trots goda intentioner. Museer i Sverige verkar i en demokratisk kontext som inte bör tas för given och risken för att museers inflytande kan missbrukas bör tas på allvar.Den här kunskapsöversikten är ett övergripande underlag om museer och social hållbarhet för Riksantikvarieämbetet, men kan också användas av andra som arbetar med museifrågor.
|
|
| 67. |
- Linde, Stig, et al.
(author)
-
Granskningssamhällets krav och civilsamhällets (re)aktioner. Rapport om resultaten från en enkät, 2016-2017
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport innehåller resultat från en enkät som i november 2016 skickadestill organisationer med social och omsorgsinriktning inom det civila samhället.Frågorna gällde hur dessa organisationer tar sig an frågor om uppföljning, kvalitetsmätningoch utvärdering, kort sagt: deras utvärderingspraktik. Utskicket tilldrygt 1200 adressater gav 416 svar.Sammanfattningsvis visar vår enkätstudie att utvärderingspraktiken som vibeskriver i bred bemärkelse, från ”former av uppföljning av verksamheten inklusiveenkel statistik över antal möten, klienter, aktiviteter, till standardiseradkvalitetskontroll och mer komplex effektutvärdering”, är vanligt förekommandeinom det civila samhällets socialt inriktade organisationer.Utvärderingspraktiken anges till stor del ske på initiativ av organisationernasjälva och i lägre grad vara ålagd utifrån. Den beskrivs som integrerad i verksamheterna,och relationsfrämjande, i synnerhet gentemot klienter och brukare samtinriktad mot verksamhetsutveckling. Vanligtvis handhas detta arbete internt iden egna organisationen, i vissa fall med stöd från en riksorganisation, och i låggrad baserad på externa konsulter eller forskare. Organisationernas utvärderingspraktikär baserad på dokumentation av aktiviteter och deltagare men flerformer för uppföljning och olika utvärderingsmodeller är i bruk.Vår analys visar på samband mellan finansiering och utvärderingspraktik. Ensjälvpåtagen redovisningspraktik har ett samband med den finansiering somkommer från gåvogivare och medlemsavgifter. Den ålagda utvärderingspraktikenkan relateras till utförd verksamhet enligt lagstiftning såsom SoL, LSS,HSL, något som driver på utvärderingskrav. Liksom tidigare forskning visat ärdet organisatoriska fält verksamheten befinner sig i en faktor som påverkar utvärderingspraktiken.Förväntan från politiker och tjänstemän tycks driva påbenägenheten att utvärdera. Vi vet däremot inte om ålagda granskningskravenbart gäller att man ska utvärdera eller om de också inbegriper krav på särskildaformer för utvärdering.Enkätsvaren lyfter även fram ett behov av utvärderingsmodeller för att fångavärdena i idéburna organisationer.
|
|
| 68. |
- Abrahamsson, Hans, 1949
(author)
-
Global utmaning : [medarbetare i]
- 2005
-
In: Augustinsson, Erika (red.), Global utmaning. - Stockholm : Premiss (Arenagruppens förlag). - 9185343099
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Det pågår stora och snabba förändringar i Sverige och i världen. Med det följer frågor av förväntan och kanske oro: Kan vi behålla vår välfärd? Hur påverkar Kinas utveckling oss? Var finns de nya jobben? Hur minskar vi orättvisorna i världen? Vad innebär klimatförändringarna? Hur ser mitt liv ut om 20 år? Hoten är många, men det är också möjligheterna. Att förstå det som händer gör det lättare att förhålla sig till förändringarna, att se vägar framåt och att våga. Att få läsa vad andra tänker och hur de agerar inspirerar till handling. En bok kan inte förändra världen men det kan du! GLOBAL UTMANINGs bok presenterar en mängd spännande personer - både unga och äldre, kända och okända - som på olika sätt engagerat sig för ett bättre samhälle och en bättre värld. De berättar om hur de ser på de förändringar som pågår och visar på möjliga vägar framåt. Framtiden är inte ödesbestämd. Det går att välja väg. Vilket håll ska du? Behöver du en ny karta? Känner du dig maktlös? Då behöver du lite kreativ kunskapsaktivism och personlig tvärvetenskap. Öppna ögonen, ta steget, du står mitt i en fantastisk och spännande värld. Medverkar i boken gör bland andra Kristina Persson, Kalle Lasn, Margot Wallström, Magnus Bejmar, Lena Sundström, Hans Abrahamsson, Jennie Dielemans, Karl Palmås, Niklas Ekdahl m fl. Redaktör är Erika Augustinsson Bakom boken står GLOBAL UTMANING, ett nystartat nätverk för kunskap, dialog och handling som ska växa fram och finnas på både lokal, regional och global nivå. Hit kan man vända sig för att få kunskap, bli inspirerad och få kontakt med andra som jobbar med eller är intresserade av globala frågor, både i Sverige och utomlands. www.globalutmaning.se
|
|
| 69. |
- Baumgarten, Maud
(author)
-
Anställdas deltagande i läraktiviteter : En studie av arbetsplatslärande i ett industriföretag
- 2006
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Avhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader.Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori.Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer.I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper.
|
|
| 70. |
- Friis, Cecilia, et al.
(author)
-
Ung mobilitet : en undersökning om ungas resvanor och färdsätt samt attityder till olika färdmedel och trafikbeteenden
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 221-222
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Projektets syfte var att öka kunskapen om hur ungdomar tycker och tänker kring resvanor, användande av skyddsutrustning, körkort och behov av mobilitet. Genom att förstå hur ungdomar tänker kring dessa frågor skapas bättre förutsättningar att utforma mobilitetslösningar, trafikmiljöer, fordon, informationsinsatser, trafikutbildningar m m som kan bidra till en säkrare trafik. Kvantitativ del - enkätundersökning, 1 026 svarande i åldern 15-24 år i Västra Götaland och Halland. Kvalitativ del - fokusgrupper, djupintervjuer och digitala uppgifter med deltagare i åldern 15-24 år i Västra Götaland och Halland.Nästan 7 av 10 åker bil dagligen/flera gånger i veckan medan endast 4 av 10 ungdomar uppger att de åker kollektivt. I 18-årsåldern då många tar körkort blir det ännu tydligare att bilen föredras framför kollektivtrafik. Hur ofta man använder sig av ett färdmedel beror på var man bor. Unga i storstäder åker i mycket högre grad kollektivt medan de på landsbygden i högre grad väljer bil. Om de unga får välja så är det främst snabbhet, tillgänglighet och bekvämlighet som avgör vilket färdmedel de använder. Snabbhet är det som gör att bilen föredras. Tillgänglighet och bekvämlighet är också något som man i hög grad förknippar med att åka bil.”Netflix-generationen” har en tydlig förväntan om att kunna färdas och planera sin resa spontant, d v s sömlöst, utan krångel och ”on demand”. Körkortsnormen är stark och körkortet är en näst intill självklar biljett in i vuxenlivet . Bilen har en stark ställning bland unga, som också blivit skjutsade av sina föräldrar under uppväxten som "baksätesbarn". Otrygghet begränsar och påverkar också resmönster och val av färdmedel. Cykel och kollektivtrafik väljs bort i vissa områden och vissa tider på dygnet.
|
|
