| 31. |
- Fransson, Jonas, et al.
(författare)
-
Stöd för forskningsdatahantering : Malmö högskolas bibliotek 2017
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken roll har forskningsdata i förhållande till forskningsinformation? Detta undersöks i ett pågående projekt vid Malmö högskola. Syftet är att öka förståelsen för och kunskapen om hur biblioteket, med sin kompetens inom vetenskaplig kommunikation, kan stödja forskare i hantering av forskningsdata. Underlaget bygger bland annat på en enkät till högskolans forskare samt på erfarenheter som gjorts inom ett pilotprojekt tillsammans med SND.
|
|
| 32. |
- Fransson, Jonas, et al.
(författare)
-
Tillgängliggörande av forskningsdata : nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.
|
|
| 33. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Cultures of Search in the Social Study of Information
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- With digital infrastructures now permeating most aspects of society, online search has become integral to everyday life in unprecedented ways. Looking for information is today mostly done online and mediated through the various tools and devices that we carry with us on a daily basis. This way search is enmeshed into our cultural practices and everyday life, yet it often remains invisible. Furthermore, algorithms and economic interests organise search and thus contribute to structuring private as much as professional lives and public and personal memories. Being searchable is a feature of information that is culturally and socially structured and which needs to be explored from a variety of perspectives in order to understand the currently on-going “searchification” of society. This session wants to put the spotlight on the narratives, ideologies, ethical dimensions, and also the mundane practices tied to online search - its meaning, function, implications and limits - in contemporary society.; Published meeting abstract
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Data in the making
- 2015
-
Ingår i: New big science in focus : Perspectives on ESS and MAX IV.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Making research data possible : negotiating between disciplinary cultures, temporalities, data policies, professional interests and education and training
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of the 79th ASIS&T Annual Meeting. - : International Association of Computer Science and Information Technology Press. ; 53:1, s. 1-4
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The workshop brings together differing perspectives on what makes research data possible. How data is made represents an on-going negotiation between a number of elements. It reflects, firstly, the nature of disciplines and the complex way this is linked to cultures of research data and data sharing. Secondly, data is made across the complex temporalities within different practices of its management. Thirdly, it increasingly reflects the influences of data policies: working at the international and national, down to institutional level. Fourthly, it is also shaped by the renegotiation of professional interests and relationships such as between librarians, computing services, archivists and research administrators. And, fifthly, data is being shaped within models of education and training of current and new information professionals. The panel seeks to bring together a diverse range of participants to explore appropriate theories and methodologies for work in this field, using a conversation cafe format, and based on discussions around the five elements.
|
|
| 39. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Research data is a product of (its) time
- 2017
-
Ingår i: Big data - small meaning and global discourses. - : The Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Research data are complicated things. The question of whether they are things at all is of course contentious. Yet, even if we leave this issue aside for now, there are continuous debates - some would say struggles - over who owns the data, how to handle and describe it, how to store and share more of it and why, in short, who has which interest in it. It is also unclear when it is appropriate to speak of research data in the first place, as opposed to say, publication, document, working material, metadata, catalogue entry and so on.
|
|
| 40. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
When are data?
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital research data is often advanced as a trouble-free concept and used to describe the material of research at all stages in a research process. However frequently such framing lacks understanding of the roles of disciplinary and organisational cultures, and of what the various practices, including those of funding policy and university administration, involved in shaping what research data are and can do and when. In this paper we explore data and the making of data during the construction of two big science facilities in Sweden, the European Spallation Source (ESS) and MAX IV. Specifically we focus on the necessary infrastructure for dealing with various aspects of research data management (RDM). We transform the question "What are data?" into "When are data?" and highlight how research data are also shaped by their entanglement across different support services and professional practices aiding, preceding and succeeding the work of the researcher. This brings into relief how the making of data relates to the making possible of data and that making possible occurs by setting up and planning for production, storage, and use of research data. Paying attention to temporal aspects in the construction of research data allows us to show some ways in which the meaning of data is contingent to when they are approached, to the possibilities of support infrastructures and their various materialities and to strategic roles data are assigned. This paper draws on a study carried out in 2014 and 2015. The material used was compiled in interviews and document studies.
|
|
