| 11. |
|
|
| 12. |
- Fuchs, Helen, 1966-, et al.
(författare)
-
Humanioras pris och värde : Resurser och utbildningskvalitet
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur var livet 1992? Någon som kommer ihåg? Låt mig friska upp ditt minne:Mobiltelefoni 1992: Ericssons nya modell, GH172, också kallad Olivia, fungerar över det nya GSM-nätet (det första digitala nätet, introducerat samma år) och väger 440g. Det går att skicka textmeddelanden, men det dröjer en fem-sex år innan utnyttjandet av denna tjänst blir mer allmänt.Persondator 1992: Apple lanserar Machintosh Classic II. 2 MB RAM, hårddisk 40 eller 80 MB. Processor på 16 MHz.Internet 1992: Nordiska universitet och högskolor har en egen Atlantlänk till USA, kallad Nordunet, som detta år uppgraderas till 512 kbit/s. Allmänt tillgängligt blir Internet, i liten skala via Algonet, först 1994 – men det tar fram till sekelskiftet innan mer än hälften av Sveriges befolkning använder Internet.1994 – eller var det 1995? – erbjöds doktoranderna vid Göteborgs universitet, som en tjänst av Universitetsbiblioteket, att »göra en sökning» på ett valfritt begrepp, eller en term. Jag orkade inte, men kollegan Bo tog chansen och sökte på något forskningsrelaterat begrepp och fick 173, eller nåt, resultat i en utskrift på perforerat papper.Låt oss backa några år: 1985. En engagerad samhällskunskapslärare vid Platenskolan i Motala uppmanar sina elever i klass E3B (ekonomisk linje) att skriva till någon myndighet (har glömt vilken) och ta reda på vilka register vi är med i – utan att vi bett om det, utan att vi gett vårt tillstånd. Efter några veckor dimper det ner ett brev, ett registerutdrag. Jag är med i tre stycken. Totalförsvaret (jag ska snart mönstra); körkortsregisgtret (jag lyckas efter en första kuggning ta mitt körkort, hösten -84) och något mer, glömt vilket. Vi var många som var upprörda – vafanken, vi vill inte vara med i några register! Vad är detta??? 1984? »Storebror ser dig!»?Det är ungefär här, i informationssamhällets adolescens och lyckligt naiva uppfattning om hur data förmedlas och lagras, i en tillvaro där tre register är många, och där man fortfarande kan tänka sig att utbilda sig för att bilda sig, ja, det är nu i dessa nådens år 1992 och 1993 som systemet för den moderna utbildningen för universitet och högskola konsolideras. SOU 1992:44 låg till grund för Högskolelagen och det resursfördelningssystem som fortfarande styr villkoren för hur högre utbildning i Sverige bedrivs. Det är ett system som utgår från att humaniora är liktydigt med självstudier och att humanistens kompetens inte har någonting med teknologi och moderna undervisningsformer att göra.Nu presenterar Humtank en rapport om konsekvenserna av denna 24 år gamla ordning.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Lee, Vanessa, 1991-
(författare)
-
Culinary Contructions : Food, Otherness and National Identity in French and French-language Cinemas
- 2019
-
Ingår i: Ninth International Conference on Food Studies. - : National Kaohsiung University of Hospitality and Tourism.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper analyses how national identity and Othering are constructed through representations of food in French and French-language films. I focus on the French context, for if there have been a number of studies of films depicting the experiences of migrant communities in France and the confrontations between migrant communities and the "host" French communities (Sherzer, 1996; Dubois, 2016; Higbee, 2013; Berghahn, 2013; Asava, 2017), few delve into the representations of food and culinary practices in much detail. The questions raised in this paper may however be applied to other national contexts. To demonstrate how images and discourses related to cooking and eating are employed to convey specific representations of national identity and foreignness, I analyse four films made in the first decades of the twenty-first century (The Secret of the Grain, 2007, Abdellatif Kechiche; Cuire ensemble, 2014, François Pirotte and Foued Bellali; Serial (Bad) Weddings, 2014, Philippe de Chauveron; Tazzeka, 2017, Jean-Philippe Gaud). In these films food comes across as a marker of difference and/or sameness, and as a key element in the construction of national identity. The paper also investigates how these questions of food and national identity are further problematised by factors such as the migrant crisis in Europe and the existence of "postmigratory" generations (Kleppinger and Reeck, 2018) in France who consider themselves French as well as possessing multiple cultural identities.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Johansson, Anna, 1980-, et al.
(författare)
-
Iconography of suffering in social media : images of sitting girls
- 2015. - 1
-
Ingår i: World suffering and quality of life. - Dordrecht : Springer. - 9789401796699 - 9789401796705 ; , s. 341-355
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the online iconography of mental suffering by using the visual trope of a hunched-over sitting girl as a case in point. By analyzing images of sitting girls found in YouTube video montages on self-harm, and also tracking their further online existence through image search engines, we suggest that the popularity of this trope stems from its generic character, where the girl can be read as simultaneously docile and as actively refusing to engage with the world around her. While not new in itself, the trope is circulated and put to use in new ways through social media with emphasis on remix and visual communication. We argue that media-specific features, together with gender and mental health discourses, enable particular representations and aesthetic styles that may both reinforce and alleviate suffering.
|
|
| 17. |
- Lundblad, Kristina, et al.
(författare)
-
Digital humaniora : en pleonasm i den digitala kulturen
- 2017
-
Ingår i: Digital humaniora : humaniora i en digital tid - humaniora i en digital tid. - 9789171735249 ; , s. 27-51
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln granskar beteckningen digital humaniora och vad den säger om några av bevekelsegrunderna för fenomenets – ”digital humaniora” – utbredning. Föreställningarna kring ”digital humaniora” diskuteras med hänsyn till frågor om bland annat kommunikationskulturer och forskningspolitik.
|
|
| 18. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue : Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - Boston : Alliance for Digital Humanities Organisations. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available (see [Crane, Seales, and Terras 2009]; [Smithies 2014]; [Terras, Nyhan, and Vanhoutte 2013]; cf [Foka et al. 2017]). The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions [Drucker 2013] [Nygren, Foka, and Buckland 2014] #nygren2016 [Westin 2014] #westin2015[Chapman, Foka, and Westin 2016] [Foka and Arvidsson 2016]. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology [Westin, Foka, and Chapman 2018]. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediately obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within video games [Chapman 2016]. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 19. |
- Foka, Anna, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue: Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available. The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediatedly obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within videogames. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 20. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(författare)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
