| 51. |
- Grinell, Klas, 1969
(författare)
-
Eudaimonia: Om det goda livet i klimatomställningens tid
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När ekonomisk tillväxt, teknologisk utveckling och individuell tillfredsställelse riskerar ekologisk kollaps, vad kan vi då eftersträva istället? Frågan är angelägen i klimatomställningens tid, då vi inte endast behöver hitta nya sätt att resa, producera och konsumera, utan också nya sätt att handla, tänka och leva. Med utgångspunkt i Aristoteles filosofi påminner idéhistorikern Klas Grinell om det antika idealet om mänsklig blomstring, eudaimonia. Snarare än att sträva efter tillväxt som ett yttersta värde behöver politiken riktas mot att utveckla medborgarnas möjligheter att leva hållbart och gott. Istället för att försöka bemästra naturen bör människan försöka återfinna sin plats i den och söka en lycka som inte beror av förgiftning, artdöd och global uppvärmning. Eudaimonia är en läsvänlig och sakkunnig redogörelse för Aristoteles livsfilosofi, som i den antika tankevärlden finner stoff till nya etiska och politiska horisonter och mer framkomliga vägar mot mänsklig blomstring.
|
|
| 52. |
- Grinell, Klas, 1969
(författare)
-
Islams filosofihistoria : från Fitaghuras och Aflatun till Nasr och Ramadan
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antikens grekiska filosofer var varken européer eller kristna. Deras arv har inte heller bara förvaltats i Väst. Även inom den muslimska världen har den antika filosofin varit viktig. De traditioner som idag alltför ofta framställs som varandras motsatser delar alltså centrala arv.Islams filosofihistoria är den första boken på svenska som tecknar filosofihistorien från muslimsk horisont. Här presenteras den islamiska förståelsen av filosofer som Pythagoras, Platon, Aristoteles och Plotinos. Filosofin följs vidare via medeltida storheter som Ibn Sina, al-Ghazali och Ibn Rushd, till moderna filosofer som Muhammad Iqbal, Seyyed Hossein Nasr och Tariq Ramadan.Genom att lära känna islams filosofihistoria får vi inte bara en bredare bild av islams idéhistoria, vi får också nya perspektiv på den antika filosofin.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Det postsekulära tillståndet: Religion, modernitet, politik
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Är religion och modernitet varandras motsatser? Eller vilar moderniteten i själva verket på religiösa föreställningar? I Det postsekulära tillståndet diskuterar Ola Sigurdson den politiska teologins återkomst och vilken roll religion spelar för moderna värden som frihet, tolerans, universalitet och mänskliga rättigheter. Sigurdson hävdar att samtidens rädsla för religionens roll inom politiken endast kan botas genom en omförhandling av relationen mellan religion, politik och sekularitet.
|
|
| 55. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Åskådning och känsla: Friedrich Schleiermachers Om religionen
- 2023
-
Ingår i: Arche: Tidskrift för psykoanalys, humaniora och arkitektur. - 2000-7817. ; :86–87, s. 59-71
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln är en introduktion och diskussion av Friedrich Schleiermachers bok Über die Religion: Reden an die Gebildeten under ihren Verächtern i dess första upplaga från 1799, där den tyske filosofen och teologen i sin första bok argumenterar att religionens väsen består i "sinne och smak för det oändliga" snarare än moral eller metafysik. Über die Religion förbinder författaren med den tyska romantiken och har haft en betydelse för den moderna diskussionen om religion som knappast kan överskattas.
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
-
The Ethos of History : Time and Responsibility
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- At a time when rapidly evolving technologies, political turmoil, and the tensions inherent in multiculturalism and globalization are reshaping historical consciousness, what is the proper role for historians and their work? By way of an answer, the contributors to this volume offer up an illuminating collective meditation on the idea of ethos and its relevance for historical practice. These intellectually adventurous essays demonstrate how ethos—a term evoking a society’s “fundamental character” as well as an ethical appeal to knowledge and commitment—can serve as a conceptual lodestar for history today, not only as a narrative, but as a form of consciousness and an ethical-political orientation.
|
|
| 58. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Copernican Principle
- 2021
-
Ingår i: Encyclopedia of Astrobiology. - Berlin/Heidelberg : Springer Berlin/Heidelberg. ; 1:1, s. 1-3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Copernican principle states that Earth has not any privileged position in the universe. In astrobiological terms, it means that terrestrial life, including the human beings, has not any particularly privileged, special, or unique position in the universe, which leads to the assumption that, given the presence of life on Earth, life will exist also in other places in the universe.
|
|
| 59. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Great Chain of Being
- 2021
-
Ingår i: Encyclopedia of Astrobiology. - Berlin/Heidelberg : Springer Berlin/Heidelberg. ; 1:1, s. 1-2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A prevailing idea through the ages is that of the Great Chain of Being, understanding the universe as a hierarchy of beings, an unbroken chain of existence, from the simplest forms to the most complex ones, from non-living matter to the most rational creatures (Lovejoy 1936). In his History of Animals from the fourth century BCE, Aristotle arranged all beings in a ladder of nature, a scala naturae, a gradation of natural things from minerals, through plants and animals, to the human being. The chain of being got biological significance with, among others, Gottfried Wilhelm Leibniz, Carl Linnaeus, Georges-Louis Leclerc de Buffon, and Charles Bonnet. Nature does not make jumps, Natura non-facit saltus, as Carl Linnaeus formulated it in Philosophia Botanica (1751). There is continuity in nature. In that respect, the Great Chain of Being is connected to the Principle of Plenitude, the fullness of being. The principle suggests that every possible form of creature exists. This could also be understood in a temporal sense that every possible form of creature, even though not existing right now, might have existed before or could be realized at some stage in the future. Continuity is an idea implicit in that of plenitude. In the early nineteenth century, this continuity of nature became understood in temporal meaning. Jean-Baptiste de Lamarck went from a static concept of the series of life-forms to a theory of species transformation that life had developed over time from simpler to more complex forms. During the nineteenth century, the Great Chain of Being was replaced by another metaphor, the Tree of Life, which also stressed on the continuity of nature, but took into account the genealogy and evolution of life-forms, as in Lamarck’s Philosophie zoologique (1809) and Darwin’s Origin of Species (1859).
|
|
| 60. |
- Källgren, Karolina Enquist
(författare)
-
María Zambrano’s Ontology of Exile : Expressive Subjectivity
- 2019
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book analyzes the exile ontology of Spanish philosopher María Zambrano (1904-1991). Karolina Enquist Källgren connects Zambrano’s lived exile and political engagement with the Spanish Civil War to her poetic reason, and argues that Zambrano developed a theory of expressive subjectivity that combined embodiment with the expressive creativity of the human mind. The analysis of recurring literary figures and concepts—such as new materialism, the confession, image, the ruin, the heart, and awakening— show how a comprehensive argument runs as a thread through her works. Further, this book situates Zambrano’s thought in a larger European philosophical context by showing how Zambrano’s poetic reason was directly related to her unconventional exile readings of Martin Heidegger, Aristotle, Immanuel Kant, and Xavier Zubiri, among others.
|
|
