| 41. |
- Bowman, Jason E., 1967
(författare)
-
De-Imagining Critical Communities
- 2015
-
Ingår i: Community Arts? Learning from the Legacy of Artists' Social Initiatives Conference, Liverpool, 1st of nov.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I contributed a presentation and moderated a session. This daylong event brings together distinguished thinkers and practitioners from the field of community arts, in order to discuss the legacy of such practices in the light of a renewed interest in socially engaged art. This event will re-open conversations and instigate new ones, ensuring that important work undertaken in the 1970s and 1980s continues to resonate. Speakers: Assemble, Ania Bas, Sonia Boyce, Jason E. Bowman, Polly Brannan, Anna Colin, Anna Cutler, Rosie Cooper, Janna Graham, Granby 4 Streets Community Land Trust, Jeanne van Heeswijk, Homebaked, Sophie Hope, Nina Edge, Bill Harpe, Wendy Harpe, Loraine Leeson, Angela McKay, Andrea Phillips, Laura Raicovich, Alan Read, Frances Rifkin, Sally Tallant, Nato Thompson and Ed Webb-Ingall. This event is part of a weekend of programmes in Liverpool and beyond that considers current approaches in socially engaged art
|
|
| 42. |
- Bowman, Jason E., 1967
(författare)
-
Expert Panelist : Visible Art Award
- 2015
-
Ingår i: Visible Award Parliament.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I was invited as an expert panelist for the Visible Award. The Visible Award is the first international production award devoted to art work in the social sphere, that aims to produce and sustain socially engaged artistic practices in a global context. Part of the broader research project, aims to research, support and offer a discursive and productive platform to innovative artistic projects that are able to become visible also in fields other than the artistic ones.
|
|
| 43. |
- Chavarria Aldrete, Bertrand
(författare)
-
Unveiling the invisible : Documentary film
- 2022
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Unveiling the invisible (2022) is a short film about the Artistic Research project by Bertrand Chavarría-Aldrete, PhD candidate at Lund University in the form of a workshop for the blind and visually impaired.
|
|
| 44. |
- Florea, Ioana, 1981
(författare)
-
Gazeta de Arta Politica : Political Art Gazette
- 2017
-
Ingår i: Gazeta de Arta Politica. - 2559-6446. ; 5:18, 19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gazeta de Artă Politică discusses, analyzes and promotes the social and political dimension of the most diverse forms of cultural and artistic projects. G.A.P. aims at: • disclosing the political dimension of artistic objects, including those that do not explicitly assume it; • analyzing the potential impact of major cultural programs and public policies in the cultural sphere; • promoting artistic projects with emancipatory goals and contributing to the consolidation of an Eastern-European left-wing-oriented arts network; • elaborating a revolutionary artistic discourse and practice, from a local perspective.
|
|
| 45. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 10: Sigrid Hjertén, Ateljéinteriör
- 2020
-
Ingår i: Acast. - Göteborg.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Då var det dags för Konsthistoriepoddens sista avsnitt och det känns lite vemodigt! Denna vecka ska vi tacka er som har lyssnat och följt podden genom att prata om en konstnär som en av er lyssnare har önskat: vi ska berätta om Sigrid Hjerténs verk ”Ateljéinteriör” från 1916, som finns på Moderna Museet i Stockholm. I denna målning har Hjertén på raffinerat sätt gestaltat vad det på 1910-talet innebar att förena rollen som kvinnlig konstnär i den manliga avantgarden med moderskap. Hur kan vi avläsa denna konflikt i målningen och hur har den tolkats? Och på vilka sätt är Sigrid Hjertén ett typiskt exempel för en kvinna i ett konstnärsäktenskap? Vi ska också berätta mer om Hjerténs biografi och hennes sorgliga livsöde fram till den misslyckade lobotomin som tog hennes liv 1948.
|
|
| 46. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 26: Dayanita Singh, Mona in the Archive
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi fördjuper oss i Dayanita Singhs konstnärskap och främst hennes verk ”Mona in the Archive” från 2022. Singh är Hasselbladspristagare för år 2022 och den första pristagaren som härstammar från Indien. I vårt poddavsnitt berättar vi om Dayanita Singhs intresse för arkiv, både som motiv och som presentationsform. Likaså berättar vi mer om Singhs kreativa koncept, när hon skapar böcker och västar som hon ser som utställningar eller museer. Inte minst berättar vi om hennes vänskap med eunucken Mona Ahmed, som har figurerat i många av hennes fotografier, även efter hennes bortgång. Vi berättar mer om Dayanita Singhs första möte med Mona Ahmed, om hennes livsöde och inspiration för flera generationer av trans- och queerpersoner i Indien och om eunuckernas speciella ställning i det indiska samhället. Och vad är det för röda tygbylten som Dayanita Singh fotograferade i serien ”Time Measures” från 2016 och hur liknar hon dem vid människoporträtt? Allt detta och mycket mer får du höra i det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden!
|
|
| 47. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 36: Jan van Eyck, Makarna Arnolfinis trolovning
- 2024
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta avsnitt tar vi oss an den mytomspunna målningen ”Makarna Arnolfinis trolovning” av Jan van Eyck från 1434, som nuförtiden finns på National Gallery i London. Vi pratar om allt från den ytterst snåriga proveniensen till de många avbildade vardagsföremålen och deras möjliga dolda betydelser. Inte minst resonerar vi om det avbildade paret och om det verkligen är en trolovning vi ser i målningen. Kan det verkligen vara den i Brygge verksamme handelsmannen Giovanni Arnolfini och hans fru Giovanna Cenamis giftermål som är avbildat? Bröllopet ägde rum 1447, men konstnären Jan van Eyck dog redan 1441. Eller är ”Makarna Arnolfinis trolovning” i själva verket ett minnesporträtt föreställandes Giovanni di Nicolao Arnolfinis och hans döda maka Constanza Trenta? Och är Hernaoul le Fin och Arnoult Fin som man läser om i de historiska källorna samma person som Arnolfini? Vi följer arkivspåren hur målningen kom från Brygge via Spanien till National Gallery i London? Köpte den skotske översten James Hay - som sålde tavlan till National Gallery 1842 efter det engelska kungahuset avböjde att köpa den - verkligen tavlan när han kurerade sig i Bryssel efter slaget vid Waterloo? Eller är tavlan snarare ett byte efter plundringen av den spanska kungliga samlingen vid slaget av Vitoria 1813, som han medverkade i? Allt detta och mycket mer får ni höra mer om i vårt nya avsnitt!
|
|
| 48. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 4: Jan van Eyck, Rolins Madonna
- 2020
-
Ingår i: Acast. - Göteborg.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens avsnitt går vi långt tillbaka i tiden och berättar om Jan van Eycks målning ”Rolins Madonna” från ca 1430-34. Vad är det för märkligt möte mellan Nicolas Rolin och Jungfru Maria med Jesusbarnet? Hur hamnade konstverket på Louvren och när började man utomlands få ett större intresse för den flamländska konsten från 1400-talet? Hur kunde van Eyck måla så noggrant? Vi ska också prata om målningens alla stora och små symboler som verket kryllar av, men som kan vara svåra för oss att avläsa och tolka nuförtiden.
|
|
| 49. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 8: Leonardo da Vinci, Nattvarden
- 2020
-
Ingår i: Acast. - Göteborg.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna vecka ska vi gå tillbaka till 1400-talet och prata om Leonardo Da Vincis verk ”Nattvarden” från 1495-98, ett av världens mest kända målningar. Detta verk har ni antagligen sett tidigare, men har ni verkligen sett alla detaljer? Vad serverar Leonardo sina lärjungar på det som ska föreställa Jesu sista måltid? Vilken numerisk symbolik finns i verket och hur stor roll spelade symmetrin för Leonardo? Varför finns ett litet hål i Jesus tinning? Hur kom det sig att verket förföll i princip direkt efter det hade målats och att det kom att pryda Napoleons truppers häststall ett tag? Dessa frågor och många till ska vi ge svar på i veckans avsnitt.
|
|
| 50. |
- Gunve, Fredric, et al.
(författare)
-
Madness and The Bastard in Motion: Learning/Teaching through Performance Studies (in Tilburg)
- 2015
-
Ingår i: 7th Teachers' Academy 2015 ENACT: learning in/through the Arts Tilburg, The Netherlands.
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper performs a dialogue/an encounter between Madness (or the false mad Demidamia from the opera La Finta Pazza performed in Venice in 1641) and the Bastard (the illegitimate love child of arts, performance and education). Entangled they move through time, talking, confronting, shaping and diffracting a non‐existing form. Their method is about diffracting every inch of their journey. Meeting obstacles, facing resistance, walking into bubbles of flair and comfort, stepping into dilemmas and borderlands. Continuously asking themselves: What happens in the microscopic moment? When no/thing could even be imagined. On their way they challenge both time and existence. Learning through teaching through learning. Their journey is an ornamenting becoming in itself. It is an example of mattering as in meaning-‐making and knowledge processing, based on a performance of the indeterminable and affinity. The outcome in the performative encounter in itself – a potential model for teaching and learning in higher arts education.
|
|
