| 61. |
|
|
| 62. |
- Nakeva von Mentzer, Cecilia, 1968-, et al.
(författare)
-
Intensive computer-based phonics training in the educational setting of children with Down syndrome : An explorative study
- 2021
-
Ingår i: Journal of Intellectual Disabilities. - London : Sage Publications. - 1744-6295 .- 1744-6309. ; 25:4, s. 636-660
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Children with Down syndrome (DS) using intensive computer-based phonics (GraphoGame, GG) were studied. The children's independence and improvement in phonological processing, letter knowledge, word decoding, and reading strategies were investigated. Seventeen children (5-16 years) with DS participated in a crossover design through 8 weeks (one period), with three test sessions separated by 4 weeks. Children were randomly assigned to GG intervention or regular schooling (RS). All children completed one period and eight children completed two periods. A majority gradually became independent in managing GG. At the group level, very little benefit was found from working with GG. At the individual level, several children with mild to severe intellectual disabilities showed increased decoding of trained words. After one period of GG and RS, an increase in alphabetically decoded words was found. The finding suggests that when individual challenges are considered, computer-based phonics may be beneficial for children with DS in their educational setting.
|
|
| 63. |
- Nilsson, Lisbeth, et al.
(författare)
-
Driving to Learn in a Powered Wheelchair: The Process of Learning Joystick Use in People With Profound Cognitive Disabilities
- 2011
-
Ingår i: American Journal of Occupational Therapy. - : AOTA Press. - 0272-9490 .- 1943-7676. ; 65:6, s. 652-660
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Driving to Learn project explored ways to help people with profound cognitive disabilities practice operating a joystick-operated powered wheelchair. The project used a grounded theory approach with constant comparative analysis and was carried out over 12 yr. The participants were 45 children and adults with profound cognitive disabilities. Reference groups included 17 typically developing infants and 64 participants with lesser degrees of cognitive disability. The data sources included video recordings, field notes, open interviews, and a rich mixture of literature. The findings that emerged yielded strategies for facilitating achievements, an 8-phase learning process, an assessment tool, and a grounded theory of deplateauing explaining the properties necessary for participants to exceed expected limitations and plateaus. Eight participants with profound cognitive disabilities reached goal-directed driving or higher. Participants were empowered by attaining increased control over tool use, improving their autonomy and quality of life.
|
|
| 64. |
- Wikberg, Carl, et al.
(författare)
-
Is the Thoughts and Health programme feasible in the context of Swedish schools? : A quasi-experimental controlled trial study protocol
- 2021
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction Clinical depression is a substantial problem among adolescents, increasing significantly at about age 15 years. It causes impairment in social, academic and familial relationships, as well as ongoing cognitive and emotional difficulties for the individual. A study in Iceland demonstrated that a cognitive-behavioural, developmentally based intervention programme, 'Thoughts and Health', prevented initial episodes of depression and/or dysthymia (DYS) (major depressive disorder/DYS) in adolescents for up to 12 months following completion of the programme. We would like to test the feasibility of implementing the Icelandic method in a Swedish context and to evaluate the long-term effects of such a programme. Methods and analysis A quasi-experimental controlled design, combined with qualitative and quantitative methods, will be used to address the research questions. In this study, 617 children aged similar to 14 years will be screened for depression, and those "at risk" for development of clinical depression will be offered a 12 week course, 'Thoughts and Health'. This course aims to prevent first depression in adolescents. A comparable group of children will function as controls. Depending on the type of variable, baseline comparisons between the two groups of relevant initial measures will be evaluated with t-tests or chi(2) analyses. The effects of the programme on the development of clinical levels of depression will be evaluated using the follow-up data of 6, 12 and 18 months. Index parental depression at baseline will be tested as a moderator in the evaluation of the effects of the prevention programme. Ethics and dissemination This study is approved by the Swedish Ethical Review Board (reference number 2019-03347) in Gothenburg. We plan to disseminate the knowledge gained from this study by publishing our results in peer-reviewed scientific journals and other scholarly outlets.
|
|
| 65. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har till syfte att ge en kunskaps-översikt över tillgänglig forskning på temat ”Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation”. Kunskapsöversiktens innehåll fokuserar på hur en frisk och välmående fysisk arbetsplats utformas, för att ge förutsättningar för god arbetsprestation parallellt med hög grad av välmående. Rapporten är avsiktligen vinklad bort från problemfokuserad litteratur om skaderisker, likaså om insatser för hälsopromotion som syftar till att individen tar ett större eget ansvar för att öka sin fysiska aktivitet eller ändring av livsstil. Istället riktas fokus mot friskfaktorer som härrör från en väl genomtänkt och avsiktlig formgivning (design) av arbetsplatsen, både i form av layout och dess ingående tekniska lösningar (exempelvis utrustningar, möbler med mera). Översikten inkluderar till stor del litteratur från ergonomi- och design-fältet, i syfte att betona kunskap om den avsiktligt formgivna arbetsmiljön och dess ingående designparametrar. En systematisk litteratursökning har genomförts med sökning i två databaser, Scopus och Web of Science. Till en början identifierades 4299 sökträffar som uppfyllde sökkriterierna. Efter sållning, granskning av abstracts och kvalitetsutvärdering av 446 fulltexter inkluderades och kategoriserades till slut 317 artiklar i två huvudsakliga kategorier: 196 primär- och litteraturstudier om fysisk belastning på arbetsplatser, samt 121 designprocessorienterade artiklar vars innehåll ger råd om, vägleder och organiserar formgivningen av en hälsosam och välfungerande fysisk arbetsplats. Kvalitetsgranskning genomfördes på samtliga inkluderade artiklar; empiriska primärstudier utvärderades med McGill Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT), litteraturstudier med Critical Appraisal Skills programmes (CASP) mall för kunskapsöversikter, och den designprocessorienterade litteraturen genomgick en förenklad kvalitetsgranskning med specialanpassad mall. Den inkluderade kunskapen spänner över många olika studietyper, metodansatser, interventionsavsikter och yrkesgrupper. Inom kategorin primär- och litteraturstudier identifierades fältstudier (134), laboratoriska studier (45), enkätbaserade tvärsnittsstudier (53) och litteraturstudier (14). Ett första resultat var att friskfaktorer av olika slag identifierades; dessa uttrycks oftast i form av önskade utfall som är spridda över ett spektrum mellan välbefinnande å ena sidan och prestation å andra sidan, till exempel välmående, nöjdhet, återhämtning, komfort, engagemang, prestation, produktivitet, effektivitet, kreativitet, problemlösning och samarbete. Vissa ”negativt” formulerade utfall är också indikatorer på fysisk belastningsfriskhet, till exempel minskad stress, fysisk belastning, fysisk skaderisk eller felhandling. Som synes håller sig inte alla dessa utfall strikt till den fysiska arbetsmiljön, utan påverkar även kognitiva och organisatoriska friskfaktorer. Resultaten redovisades även indelat i de yrkeskategorier som kunde betraktas som utmärkande i materialet. Den största proportionen av yrkesrelaterad litteratur om friskfaktorer handlar om kunskapsarbete (som domineras av kontorsstudier), följt av studier från vårdsektorn, därefter från industriella tillämpningar (inklusive byggbranschen) och därefter övriga yrken och studier som inkluderar flera yrkeskategorier samtidigt. Den design-processorienterade litteraturen innehåller mycket vägledning i hur arbetsplatser bör utformas generellt för att förbättra friskhet. De flesta studier om designprocesser som ger processrekommendationer om hur utformningsarbetet bör fortlöpa och organiseras rekommenderar en deltagande (participativ) ansats, för att skapa bättre förståelse för medarbetarnas behov och skapa engagemang under designprocessen både för design av arbetsredskap och av arbetsplatser. Det finns dock en del studier som visar att deltagande processer inte alltid leder till önskade effekter. Andra värdefulla bidrag från denna litteraturkategori berör användandet av olika verktyg för simulering och utvärdering samt metoder för att bedöma lämpligheten av arbetsplatsutformningen för specifika grupper av användare. Både arbetsplatsdesign och tekniska produktlösningar för att stödja friskhet på arbetsplatsen har utvärderats av litteraturen. Ett fåtal studier fokuserade på att utvärdera arbetsredskap för olika yrkeskategorier, ofta med belastningsergonomiska och riskkartläggande perspektiv, men även med hänsyn till aspekter som nöjdhet, preferens och användarvänlighet. Andra specifika spår i litteraturen är artiklar om sittande och stående, särskilda arbetskrav och förutsättningar för äldre arbetskraft, återhämtning. Användning av nya teknikutvecklingar i design- och utvärderingsprocesser är en annan trend som syns i litteraturen. Rapporten lyfter fram tre områden som kan bli allt vanligare: robotar som arbetsredskap inklusive hur arbetsfördelning mellan robotar och människor bör ske, användning av bärbar teknologi (wearables) eller rörelseregistrerande teknik (till exempel sensorer och kameror) för aktivitets- och/eller biometrisk mätning och slutligen ökad användning av simuleringar, exempelvis via så kallade digitala tvillingar, för design och underhåll av arbetsplatser. Enligt en kategori studier framhålls att designmässiga arbetsplatsförändringar bör kombineras med utbildning, träning och kunskapskomplettering för att uppnå beteendeförändringar hos användare av arbetsplatsen eller arbetsredskapen, detta för att erhålla de största och mest varaktiga effekterna på hälsa och välmående. Den designprocessorienterade litteraturen gav en rik och varierad vägledning i olika processer, ansatser, verktyg och metoder för hur en friskhetsfrämjande arbetsplatsdesign kan stödjas. Bidragen kan vara vägledande både för individ- och makroperspektiv, det vill säga systemsynen i artiklarna varierar mellan olika systemnivåer och kan vägleda såväl olika processteg som val och utvärdering av specifika utrustningar och layouter samt ge råd för hur en deltagande process som involverar medarbetarna bör gå till. Bland verktygen som beskrivs för dessa ändamål finns metoder, analytiska modeller, mätutrustningar och simuleringstekniker. Denna översikt hade en bred ansats, vilket har visat sig vara både en styrka och en svaghet. Det är svårt att finna klara, allmänna rekommendationer med hänsyn till så många olika specialsammanhang och skilda arbetssystems syften. Även om renodlade studier om enskilda ”friskhetsfrämjande” faktorer finns, är multi-utfallsinriktade ansatser en mycket mer intressant och relevant väg att gå för framtida forskning och utveckling. För att komma längre och djupare med sådana kombinationer av syften, tror författarna att en framgångsfaktor är att begränsa sig till fördjupade studier inom avgränsade yrkesområden, till exempel industri, vård, kunskapsarbete och andra, mer specifika områden som i denna översikt har sammanförts med andra kategorier. En ytterligare rekommenderad fördjupning skulle vara att fokusera på utvärderingar av belastningsreducerande arbetsredskap, särskilt i syfte att vägleda organisationer, arbetsgivare och formgivare i processen att upphandla, välja, införskaffa och implementera utrustning och arbetsredskap. Något som bör beforskas mer är parallella utvärderingar av fysisk och kognitiv (eller mental) arbetsbelastning från samma arbete. Detta är svårt men mycket viktigt att undersöka. Denna studie har även funnit få bidrag som berör tidsrelaterade faktorer som till exempel schemaläggning, rotation med mera, vilka presenterats som strategier för en hälsosammare grad av fysisk belastning i arbetet. En närbesläktad aspekt som vore intressant att undersöka närmare är hur interaktionen med digitala gränssnitt påverkar den fysiska belastningen, då användningen av fler digitala tjänster leder till mer fysisk interaktion med ”smarta” gränssnitt och handhållna/bärbara tekniker både i våra yrken och privat. Vidare identifierade översikten få studier som beskriver misslyckade designprocesser.
|
|
| 66. |
- Toschke, Audré M., et al.
(författare)
-
Paternal smoking is associated with a decreased prevalence of type 1 diabetes mellitus among offspring in two national British birth cohort studies (NCDS and BCS70)
- 2007
-
Ingår i: Journal of Perinatal Medicine. - Berlin : Walter de Gruyter. - 0300-5577 .- 1619-3997. ; 35:1, s. 43-7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AB Aims: An association between paternal age and type 1 diabetes (IDDM) among their offspring was recently reported as well as transgenerational responses in humans. This paper aims to assess the association of markers for prenatal exposures with IDDM. Methods: We analysed data from two birth cohorts in Great Britain on 5214 cohort members from the National Child Development Study (NCDS) and 6068 members of the 1970 British Birth Cohort Study (BCS70) with full information on IDDM and explanatory variables using multivariate logistic regression. Results: IDDM prevalence was 0.7% (95% CI 0.5-1.0%; n = 38) in the NCDS and 0.4% (95% CI 0.3-0.6%; n = 27) in the BCS70 cohort. Paternal age was not associated with IDDM possibly due to lack of sample power. Unex-pectedly, a lowered prevalence of IDDM was observed among offspring of smoking fathers in both cohorts, with a combined odds ratio of 0.44 (95% CI 0.25-0.75). This association could not be explained by maternal smoking prior to, during or after pregnancy, number of siblings, parental social class, maternal and paternal age, or cohort. Maternal smoking in pregnancy did not alter the IDDM prevalence among offspring. Conclusions: This unexpected finding may be explained by germ-line mutations or other mechanisms associated with paternal smoking. This phenomenon should be investigated and these results should not be used as a justification for smoking. Paternal exposures may be important in determining IDDM risk.
|
|
| 67. |
- Sandén, Ulrika, et al.
(författare)
-
A perspective-taking university course for cancer survivors, loved ones and healthcare professionals
- 2024
-
Ingår i: Social Sciences & Humanities Open. - : Elsevier. - 2590-2911. ; 2024:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study reports the results of a university course aimed at exploring and improving cooperation in healthcare with both cancer survivors, loved ones and healthcare professionals as students.Central to the course was the understanding of and moving between each other's perspectives. Operating within a framework inspired by problem-based learning (PBL), small groups consisting of at least one cancer survivor, one loved one and one healthcare professional, collaboratively created scenarios based on their personal experiences. The students developed, elaborated, and identified problems and potential solutions. The pedagogical framing illustrated an empowering process of defining and elaborating a problem of their combined concerns, using their different knowledge. Although cooperation presented challenges, most students were able to explore and appreciate each other's perspectives when provided with a safe environment. Our experiences highlight the importance of both contextual safety and personal development as key factors in addressing power imbalances in healthcare.
|
|
| 68. |
- Pettersson, Cecilia, 1963, et al.
(författare)
-
Enablers and Barriers in the Physical Environment of Care for Older People in Ordinary Housing: A Scoping Review
- 2020
-
Ingår i: Journal of Housing for the Elderly. - : Informa UK Limited. - 0276-3893 .- 1540-353X. ; 34:3, s. 332-350
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Our aim was to explore enablers and barriers in ordinary housing for older people in care. We systematically searched Scopus, Web of Science, and Google Scholar for relevant published research and gray material. The search resulted in a final sample of eight publications, four of which focused on accessibility for older people with dementia. Thematic analysis resulted in two themes: safety and accessibility. Future studies should focus on modifications to ordinary housing to achieve safe and comfortable environments for people who want to age in place and those who provide them with care.
|
|
| 69. |
- Heikkilä, Katriina, et al.
(författare)
-
Job strain and COPD exacerbations: an individual-participant meta-analysis
- 2014
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - : European Respiratory Society (ERS). - 0903-1936 .- 1399-3003. ; 44:1, s. 247-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To the Editor:Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a major cause of mortality and disability worldwide (1). The clinical course of COPD is characterised by exacerbations, which can be minor and manageable at home or in primary care, or severe, leading to hospitalisation or even death. Known causes of exacerbations include tobacco smoke, air pollution, dusts and fumes, and respiratory infections (1, 2). One less well understood risk factor is stress, which could plausibly lead to COPD exacerbations as it can trigger inflammation (3, 4) and is associated with increased smoking (5), which are both implicated in COPD pathology (2). Work is an important source of stress in the age groups in which COPD is typically diagnosed (1, 6). However, we are not aware of previous investigations of work-related stress and the risk of COPD exacerbations.In this study, we examined the associations between job strain (the most widely studied conceptualisation of work-related stress) and severe COPD exacerbations using individual-level data from 10 prospective cohort studies from the Individual Participant Data Meta-analysis in Working Populations (IPD-Work) Consortium (7). Job strain is defined as a combination of high demands (excessive amounts of work) and low control (having little influence on what tasks to.
|
|
| 70. |
|
|
