| 21. |
- Agevall, Lena, et al.
(författare)
-
Albert O. Hisrchmans liv och verk
- 2008
-
Ingår i: Sorti eller protest. - : Arkiv Förlag, Lund. ; , s. 7-12, s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
- Aronsson, Peter, 1959-, et al.
(författare)
-
Östgötar - finns dom? : Om östgötska identiteter och den roll de spelat och kan spela för samhällsförändringen
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet är en centrumbildning vars uppgift bland annat är att främja framväxten av för kommunerna relevant forskning samt öka kontakten mellan forskarsamhället och den kommunala praktiken. Verksamheten finansieras sedan mitten av 1990-talet gemensamt av kommunerna i Östergötland samt universitetet. Under de år som verksamheten funnits har ett hundratal projekt genomförts.I samband med tillkomsten av den nya Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) togs initiativ till ett gemensamt projekt benämnt ”Östgötar- finns dom?” I detta projekt har Tema Q (Tema Kultur och samhälle), Enheten för historia, Kulturarv Östergötland, Centrum för lokalhistoria samt CKS på skilda sätt varit engagerade. Som ett viktigt inslag i projektet genomfördes under hösten 2003 en konferens med deltagande av forskare, politiker och tjänstemän. Föreliggande rapport är en dokumentation från denna konferens.Rapporten inleds med en diskussion kring vilka frågeställningar som framstår som centrala i utvecklingen av projektets fortsättning. Denna del är författad av initiativtagarna till projektet Peter Aronsson, temaansvarig vid Tema Q samt Lars Kvarnström, enhetschef vid Enheten för historia. Doktorand Helena Kåks dokumenterade seminariet och tre av forskarinläggen återfinns som bilagor till rapporten.
|
|
| 23. |
- Avery, Helen, et al.
(författare)
-
From policy to practice : Roma education in Albania and Sweden
- 2017
-
Ingår i: The Urban review. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0042-0972 .- 1573-1960. ; 49:3, s. 463-477
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to make a contribution to recentering practice- and practitioner-oriented issues in Roma education studies. Gaps can be observed today between conditions of educational work in practice and the ways education is understood in mainstream academic discussions, compounded by the fact that educational workers in the field have limited access to academic environments. Also, as a subject dealing with minorities, education for Roma and Roma communities tends to occupy a marginal position in academic departments of Education. Inversely, in Roma studies, focus often lies on culture or history, and education is mainly considered through the lens of identity. This means that many important experiences in Roma educational work remain silent, and significant aspects of practices are not sufficiently shared across contexts. In this paper, experiences from education projects in Albania and Sweden are presented and considered against the background of Roma education policies in these countries generally. An analysis is made of the ways these projects directly or indirectly connect to local academic structures. Finally, suggestions are made of potential strategies for developing practice- and practitioner-driven research in this area, to make relevant experiences more accessible across linguistic and national borders.
|
|
| 24. |
- Eriksson Baaz, Maria, 1971, et al.
(författare)
-
Same and other : negotiating African identity in cultural production
- 2001
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The idea of African Otherness has occupied a central role in discourses on cultural production in Africa, whether film, literature, music or the arts. These claims, articulated both by 'Western' and 'African' critics and consumers, means that particular criteria and standards are adopted in relation to cultural production in Africa. The claim to African Otherness is gaining new strength in the wake of globalisation, but it is also increasingly challenged by a number of contemporary artists. This book deals with the question of relevance and meaning of the signifier in various fields of contemporary cultural production in Africa: literature, film, sculpture, music, popular drama.
|
|
| 25. |
-
Etik i forskningens vardag
- 2006
-
Ingår i: Etik i forskningens vardag. - Linköping : Linköpings universitet.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin tar upp en rad forskningsetiska frågor i forskningens vardag inom främst humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Fokus ligger främst på frågor som kan väckas vid kvalitativ fältforskning. Aktuella forskningsetiska principer presenteras och boken lyfter fram etisk medvetenhet samt reflexivitet som en viktig del i forskningsprocessen
|
|
| 26. |
- Lyttkens, Carl Henrik, 1933
(författare)
-
Människan - en ohållbar historia? Möjligheter till en hållbar utveckling ur ett historiskt perspektiv
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken sätter in dagens diskussion om hållbar utveckling i ett historiskt sammanhang. Den är en sammanställning av forsknintg om hur människor påverkat och påverkats av sin omgivande miljö. Den tar upp frågor om befolkningsutveckling, klimat, sjukdomar och utnyttjande av naturresurser. Den tar också upp teorier om politiska system och strukturer, som skapat uppdelning mellan rika och fattiga.
|
|
| 27. |
- Närvänen, Anna-Liisa, 1960-, et al.
(författare)
-
Age Order and Children´s Agency
- 2007
-
Ingår i: Childhood, generational order and the welfare state. - Odense : University Press of Southern Denmark. - 9788776742010 - 8776742016 ; , s. 225-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- So far, research on the welfare state has usually neglected children and childhood. In the rare attempts to include childhood in welfare state analysis, too much emphasis was placed on children as future adults. However, only a full recognition of children as human beings and citizens here and now are compatible with new social studies of childhood as well as children's rights discourses. Thus the conceptual integration of children and childhood in the welfare state is still an open question. This book closes the gap by offering the concept of generational order as theoretical tool to both childhood and welfare state research. In analogy to gender analysis, this concept is an adequate tool in providing visibility to the adult bias of traditional welfare state theories and practices. The book includes contributors from ten predominantly European countries, exploring issues of children's social and economic welfare, such as child poverty in a theoretical, methodological, and practical perspective. Together with the companion volume below — Flexible Childhood, also by the University Press of Southern Denmark — this book is the final result of COST Action A19, Children's Welfare, which has been supported by the European COST Framework.
|
|
| 28. |
- Närvänen, Anna-Liisa, 1960-, et al.
(författare)
-
Time, Identity and Agency
- 2007
-
Ingår i: Flexible childhood?. - Odense : University Press of Southern Denmark. - 9788776742027 ; , s. 69-92
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Children's spaces are widening — culturally and socially. Socially, children’s spaces are more often multilocal. Culturally, they are enlarged through mobility in the globalized and virtual spaces in the media-saturated world. Children's times are also less confined by strict borderlines. The more flexible and individualized use of time in the world of work impacts on children's lives in families, day care, and school. The chapters of this volume each present particular temporal and spatial aspects of social change in childhood. The book is directed toward considering the impact of such change on children's welfare. As former boundaries between generations begin to blur and neo-liberal forces enter all realms of people's lives, it can no longer be taken for granted — as it was in former periods of modernity — that continued efforts to realize the childhood project will automatically guarantee the "best interest of the child." With respect to children's welfare in time and space, Flexible Childhood? discusses tensions between demands from the market economy, dynamics of rationalization and technology, and visions of a "good" childhood. Together with the above companion volume — Childhood, Generational Order and the Welfare State, also by the University Press of Southern Denmark — this book is the final result of COST Action A19, Children's Welfare, which has been supported by the European COST Framework.Show more Show less
|
|
| 29. |
- Perselli, Ann-Katrin, 1958-
(författare)
-
Teknologistudenter och informationshantering : En studie om informationskompetens vid Linköpings Tekniska högskola influerad av grounded theory
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main purpose with this study is to investigate and understand how technology students handle information especially when they are working with their Master's thesis. A further purpose is to examine how technology students use library resources of the Linköping University. The research method used is grounded theory, where description of the method is an integral part of the study. Twelve qualitative interviews were made with newly qualified graduates from the engineering programs of Linköping Institute of Technology. The respondents were divided into two groups, A and B, with six in each group. All of them had completed or almost completed their education and their final thesis. The six engineers in group A had not chosen any course in information seeking, whereas in group B all six engineers had chosen the optional course, TGTU 60, offered in information seeking. The results indicate that the technology students adopt their way of seeking information from their teachers and supervisors and from the study culture. The students' adoption of information management is the social process that constitutes the core category of the research. The results also show that the engineering program is traditional and that the students seldom visit the library. A high rate of study, set course literature and traditional teaching are factors that scarcely stimulate the students to use the library. But after the course in information seeking, the respondents in group B had improved their information literacy and used the library more often.
|
|
| 30. |
- Rigné, Eva Marie, et al.
(författare)
-
Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa"
- 2006
-
Ingår i: Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa". - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9185523887 ; , s. -218
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.
|
|
