| 51. |
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
- Gyllerfelt, Emma, 1979, et al.
(författare)
-
Mapping concerning newly arrived students’ knowledge in sloyd
- 2015
-
Ingår i: NoFa5 (Nordisk Ämnesdidaktisk konferens) 27-29 maj 2015, Helsingfors.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ABSTRACT Mapping concerning newly arrived students’ knowledge in sloyd Skolverket is developing a mapping* material for newly arrived students** concerning their knowledge in all subjects. The assignment concerning Sloyd (and Art), located at Göteborgs universitet. The assignment includes many challenges. We will present our way of working with this material and how this will be implemented. We would like to discuss: •Is it possible to map skills if students does not know the Swedish language; will this be an obstacle for learning and performing the subject? •If it’s possible for the student to show his or her knowledge and abilities will this mean that the student is able to participate in further education? Or does this require skills in the Swedish language, social or cultural skills that is not included in the curriculum? •Is it possible that a creative subject like sloyd can be a resource for newly arrived to integrate and master the Swedish language faster? Keywords: sloyd, newly arrived students, mapping *Mapping (kartläggning): Mapping is a form of assessment, the intention is to capture students knowledge in relation to current curriculum for each subject in Swedish elementary school. **Newly arrived students (nyanlända): students arriving to Sweden, for example as refugees, and attend their schooling when compulsory school already has started. Emma Gyllerfelt, adjunktPeter Hasselskog, Phd emma.gyllerfelt@hdk.gu.sepeter.hasselskog@hdk.gu.se Göteborgs universitetGöteborgs universitet HDK/SlöjdlärarutbildningenHDK/Slöjdlärarutbildningen
|
|
| 54. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Become Your Opposite Person-Participation and Communication by Visual Representation
- 2015
-
Ingår i: Risks and Opportunities for Visual Art Education in Europe. Culturgest, Lisbon, Portugal 7-9 juli, 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this paper is to present and discuss the findings from a study investigating the potential of an aesthetic approach to an inclusive pedagogy. Research questions: •How can we design aesthetic methods to assist high school students, who need scaffolding, socially as well as mentally, with engaging in group activities and individual learning processes? •How may aesthetic methods assist these specific high school pupils with deeper self-understanding and confidence according to their sense of shortcomings and failures? •How do these pupils experience and think of the aesthetic methods practiced in the study? Aesthetic learning activities in this study are designed to provide pupils with opportunities to express themselves, to get to know each other and learn something about themselves and to communicate in different ways. One of the methods used was photo elicitation, which is a visual method where you use photos and images to elicit views, storytelling, personal meanings and values. This method was combined with performing art and drama exercises. In the study I used a variety of data sources and analysis methods: Classroom observations, photo elicitation, interviews and aesthetic products of pupils. Findings indicate that these aesthetic methods help these specific high school students to participate on their own conditions and help them communicate. Furthermore their self-confidence will increase.
|
|
| 55. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Besjälning av träd som ett steg att förebygga växtblindhet - En aktionsforskningsstudie av Storylinearbete i år 2 och 6.
- 2017
-
Ingår i: NATIONELL KONFERENS I PEDAGOGISKT ARBETE, Göteborgs universitet, 14-15 aug 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syfte/mål Attundersökaomstorylineundervisningmedsyfteattskapapersonligrelationtillväxterkan bidratilleleversutvecklingavekologisklitteracitet,dvsförståelseförväxterochderas funktioniolikaekosystem.Ytterligareettsyfteärattundersökaeleversuppfattningav dennastorylineundervisningochvaddemenarattdeharlärtsig. Metod Aktionsforskningsstudiemeddeltagandeobservationochsamtalsamtdatainsamlingav elevarbeteniformavbild-,film- ochtextproduktion.Aktionsforskningen byggerpå deltagandeochsamverkan,demokratiskaidealochennärakopplingmellanteorioch praktik.Iföreliggandestudiefårdetkonsekvenserförklassrumsarbetetsåvälsomi forskningsgruppen. Teoretisk inramning Studienharettfenomenologisktperspektivdärelevernaslivsvärldståricentrum.Idetta paperfokuserassärskiltIntersubjektivitetochdenlevdakroppen.Centralabegreppistudien ärväxtblindhetochekologisklitteracitet.Studienrelaterarocksåtillutbildningförhållbar utveckling. Förväntade slutsatser VårintentionärattsehuruvidaenmedvetetplaneradStorylinemedtydligtsyftekanbidra tilleleversutvecklingavekologisklitteracitet.Vårförhoppningärattsenågon attitydförändringieleversförhållningssättgentemotdenomgivandeväxtligheteni allmänhetochtillskogensträdisynnerhet. Relevans för pedagogiskt arbete Studiensresultatkanbidramedkunskapomeleversutvecklingavekologisklitteracitet, vilkenkanvaraanvändbarförskolutvecklingsåvälsomilärarutbildning.
|
|
| 56. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Delaktighet och kommunikation genom visuell representation
- 2013
-
Ingår i: Mångfald och differentiering. Inkludering i praktisk tillämpning.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071985 ; , s. 237-252
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att finna elevers drivkrafter krävs en uppriktig nyfikenhet på elevernas vardagsliv, intresse för barns och ungas kulturer, respekt för deras världar och förståelse för den enskilde elevens behov. Som lärare gäller det att vara lyhörd för sina elevers önskningar och att vara öppen för olika typer av kommunikationsformer, för att aktivt kunna arbeta med kommunikation och delaktighet. En utgångspunkt kan vara att arbeta med foto, iscensättning och sociala medier.
|
|
| 57. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Den hållbara staden för ett gott liv : storyline i grundskolans lägre åldrar
- 2023
-
Ingår i: Storyline i begynneropplæringen. En estetisk og leken tilnærming til læring. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060965 ; , s. 71-86
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om en svensk skolas utvecklingsprojekt och elevers skapande av en hållbar stad i årskurs 2. Storylinen Staden skapades först som elevernas uppdrag att skapa en trivsam stad för alla invånare. Ett av målen då var att ge eleverna rika möjligheter till kreativt arbete, demokratiska processer och språkutveckling. Det tvärvetenskapliga arbetet omfattade skolämnena bild, svenska, samhällskunskap och naturkunskap. Under 2021 utvecklade lärarna konceptet och flyttade fokus för undervisningen från att skapa ett trivsamt samhälle till att skapa ett hållbart samhälle och den hållbara staden. De valde då att inkludera ämnesinnehåll som behandlar miljöproblem, elförsörjning och sociala hållbarhetsaspekter ur ett samhällsperspektiv. Ett syfte var också att diskutera vad människor behöver för att leva ett gott liv – och vad människor egentligen inte behöver. Tanken var också att eleverna skulle lära sig om demokrati genom att uppleva demokrati, det vill säga att delta i demokratiska undervisningsmetoder, för att utveckla färdigheter som krävs i demokratiska sammanhang. Vidare skulle eleverna få möjlighet att utveckla en känsla av agens, av medbestämmande. Lärarna i storylinen Staden byggde sitt förhållningssätt på relationell pedagogik (Adams, 2018). Det bygger på att skapa en tillåtande atmosfär i klassrummet, och att skapa goda relationer mellan lärare och elev och mellan eleverna (Aspelin, 2018). Ett öppet klassrumsklimat gynnar demokratiska processer, elevinflytande, elevers kritiska tänkande och vilja att agera. Relationell pedagogik baseras på en helhetssyn på undervisning, som integrerar omsorg om eleven, kunskapsutveckling och medborgarfostran till en sammanlänkad enhet.
|
|
| 58. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Introduction: Teaching through Stories: The Storyline Approach in Teacher Education
- 2020
-
Ingår i: Teaching through Stories. Renewing the Scottish Storyline Approach in Teacher Education. - Berlin : Waxman. - 9783830939863 ; , s. 11-30
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Globally, crucial efforts are being made to develop, change and transform education to meet the demands of the internationalised cultures and policies of the twenty-first century. As educators prepare their school children to respond to the challenges and possibilities of globalisation, mobility, environmental and social issues, and an insecure future, they also have to simultaneously interact with these entangled processes themselves. Educational policies and structures are influenced by globalised values, principles and ideals and have led to changed curricula in many countries. New curricula require new pedagogy which in turn creates new demands on teachers and learners. Educational systems, teachers and learners, need to be accustomed to the key concept of life-long learning. New skills have been for quite a while – and still are – required for new ways of managing pupils, teaching and learning situations, material and resources and school systems. Teacher education plays an essential role in transforming pedagogical approaches and methods and equipping prospective teachers with 21st century skills, but have been criticised for a lack of connection between theory and practice, evident in different parts of the world (Hennissen, Beckers, & Moerkerke, 2017; Marcondes, Leite, & Ramos, 2017; Peercy & Troyan, 2017), including the countries in Scandinavia (Hennissen et al., 2017; Häggström & Udén, 2018; Korthagen, 2010; Rönnerman & Salo, 2012). Through a theoretic discussion, this chapter aims to contribute comprehensive knowledge related to core aspects of TSA with teacher education as the context. TSA relies on the premise that stories support meaning-making processes, something that according to Mitchell and McNaughton (2016) “has been recognised by Storyline practitioners since the 1960s” (p. ix).
|
|
| 59. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Konstbaserad miljöundervisning – att upptäcka naturen
- 2024
-
Ingår i: Bild och visuell kultur. Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 43-58
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bildämnet har unika förutsättningar att inkludera miljöperspektivet, ett av skolans fyra övergripande perspektiv, vilket i sin tur kan berika och utmana bildämnets didaktik, både gällande innehåll, metoder och syfte. I detta kapitel beskrivs vad konstbaserad miljöundervisning med grund i bildämnet i grundskolans verksamhet kan vara och hur den kan genomföras. Idéerna tar avstamp i visuella metoder som land art och konst-baserad miljöundervisning och ett vidgat konstbegrepp. Dessa metoder innebär att i en pedagogisk kontext, och utifrån bilddidaktiska verktyg erbjuda direkta sinnesupplevelser i en naturmiljö, där eleverna använder naturmaterial för att konstruera, komponera och skapa. De ger också möjligheter att arbeta i stora format i utforskandet av bildskapandets problemställningar, och att arbeta kooperativt. I kapitlet varvas teoretiska utgångspunkter och resonemang med praktiska övningar att använda i undervisning.
|
|
| 60. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Learning About And Through Sustainability: Relational Pedagogy And Storyline As A Teaching Foundation
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Arts Humanities and Social Sciences Studies, ISSN: 2582-1601. - 2582-1601. ; 7:4, s. 45-58:4, s. 45-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- : This article studies how environmental sustainability is integrated in a Storyline, which include learning about and through sustainability, conducted in two primary school classes, Grade 2 (children’s age 8- 9) in Sweden. It examines the significant aspects of the Storyline approach in relation to democratic values and young pupils’ sense of agency. In addition, it examines how pupils comprehend the concept of sustainability, and the Storyline approach itself. The empirical material consists of classroom observation and individual semistructured interviews with 20 pupils and 2 teachers. Theories of relational pedagogy are used to analyze the material. The results show that Storyline work depends on a skilled, compassionate and caring teacher, who creates an open climate in the classroom. It is argued that both a pedagogical theoretical foundation, such as relational pedagogy, and a deliberate teaching and learning approach, such as Storyline, are crucial when implementing issues of sustainability in primary school education.
|
|
