21. |
|
|
22. |
- Englund, Tomas
(författare)
-
The university as an encounter for deliberative communication : creating cultural citizenship and professional responsibility
- 2008
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - Örebro : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 17:2, s. 97-114
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How can higher and professional education contribute to the development of responsible citizenship and professional responsibility? In recent discussions on the role of the educational system, the idea of “deliberative communication” has been brought into focus and stands for communication in which different opinions and values can be set against each other in educational settings. It implies an endeavour by each individual to develop his or her view by listening, deliberating, seeking arguments and valuing, coupled to a collective and cooperative endeavour to find values and norms which everyone can accept, at the same time as pluralism is acknowledged. Within higher education deliberative communication might explicitly be used to develop professional responsibility and analysing consequences of different ways of solving problems. To what extent are and can universities become public spaces for encounters dealing with controversial questions of how to solve different problems and analyse different ways of professional acting? Can universities recreate their selective traditions, “institutionalize dissensus”, and “make the university a site of public debate” through deliberative communication?
|
|
23. |
- Fleischer, Håkan, 1974-
(författare)
-
En elev - en dator : kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en.Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet 'stretchad kunskap'.
|
|
24. |
-
Fritidsdidaktiska dilemman
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Fritidsdidaktiska dilemman är en antologi som belyser utmaningar som är specifika för barns fria tid och fritid. Genom röster från yrkesverksamma inom skola, fritidshem och fritidsaktiviteter, liksom från elever och föräldrar, ges inblickar i hur bland annat lärande, vänskapande och kommunikation sker och ser ut i barns förändrade fritid.De utmaningar och praktiker som boken återspeglar är uppdelade i tre teman:Fritidshemmets didaktiska dilemmanBarns och ungas organiserade fritidsaktiviteterBarns och ungas fria tidMed hjälp av de diskussionsfrågor som avslutar varje kapitel uppmuntrar Fritidsdidaktiska dilemman till kollegiala samtal för utveckling av strategier och verktyg för att identifiera och hantera de dilemman som presenteras. Det är därför en bok som passar alla lärar- och pedagogkategorier, såväl som lärarstudenter, särskilt lärare i fritidshem, ledare och tränare i olika former av organiserade fritids-, idrotts- och kulturskoleverksamheter.
|
|
25. |
- Gustavsson, Anders, 1950-
(författare)
-
Department of Education
- 2014. - 1
-
Ingår i: Faculty of Social Sciences, Stockholm University. - Stockholm : Faculty of Social Sciences, Stockholm University. - 9789163771217 ; , s. 125-143
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
26. |
|
|
27. |
- Hultin, Eva
(författare)
-
Gymnasiereformen och svenskämnets traditioner
- 2008
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - Örebro : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 17:1, s. 99-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article focuses how the present reform of the Swedish Upper Secondary School deals with the subject Swedish. Special attention is paid to the three dominating traditions of the Swedish Subject: Swedish as a Higher Subject of Bildung, Swedish as a Proficiency Subject, and Swedish as an Experience-Based Subject. It is pointed out how these traditions historically originate from the Swedish teaching within different school forms, and how they have survived various school reforms and now co-exists within the same school form (the Upper secondary school). An argument is presented in the article on the necessity of taking these traditions into account when suggesting changes concerning the Swedish subject, which is not done in the report proposing the present school reform.
|
|
28. |
- Kjellgren, Hanna, 1969-
(författare)
-
Skolan som värdeförmedlare
- 2007
-
Ingår i: Skolan som politisk organisation. - Malmö : Gleerup. - 9789140656049 ; , s. 121-144
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
29. |
|
|
30. |
- Sellbjer, Stefan, 1955-
(författare)
-
Pedagogik som disciplin – en bestämning utifrån kurslitteratur
- 2007
-
Ingår i: Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. - Uppsala : Utbildningspolitiska institutet. - 1652-2729. ; 7:1, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to determine ”pedagogik” as a discipline. The study is based on an empirical enquiry of literature used in A-C-courses 1975-2000 at six Swedish universities. An analyse of most used words in titles shows’ that “Pedagogik” is to be seen as the science of education. A more elaborated analyse shows that the most common content firstly has connection to “pedagogical process/teaching”, “educational system” and “learning”, secondly to scientific method and thirdly to psychological and sociological aspects. Some notes are also presented regarding most common anthers and titles. To conclude a more tentative distinction between “pedagogic” as established knowledge and as an activity is discussed.
|
|