| 41. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(författare)
-
Elevassistenter i särskolan: mellan elever och speciallärare : Student assistants in special school: between student and special teacher
- 2021
-
Ingår i: Forskning pågår.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den presenterade studien tar upp elevassistenters roll och uppgift i särskolan. Det empiriska materialet består av en enkätstudie med 60 elevassistenter och halvstrukturerade intervjuer mer fyra speciallärare och fem elevassistenter. Resultaten diskuteras baserande på ”street-level bureaucracy”-ansatsen och fokuserar på elevassisternas intermediära roll mellan speciallärare och elev i grundsärskolan. Elevassistenterna upplever avsaknad av stöd i sin professionella utveckling. Baserande på bristande resurser och omfattande uppgifter har de begränsade möjligheter i att kooperera med specialläraren gällande undervisningens planering, genomförande och evaluering. Komplexiteten att inneha både en undervisande och en omsorgsorienterad roll i klassrum diskuteras, särskilt med hänsyn till elevers välmående och relationer till andra elever.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Beach, Dennis, 1956-, et al.
(författare)
-
Rurality and education relations : metro-centricity and local values in rural communities and rural schools
- 2019
-
Ingår i: European Educational Research Journal. - : Sage Publications. - 1474-9041. ; 18:1, s. 19-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on ethnographic fieldwork in six different types of rural area and their schools in different parts of Sweden, this article identifies how rural schools relate to the local place and discusses some of the educational implications from this. Recurrent references to the local community were present in some schools and people there explicitly positioned themselves in the local rural context and valorised rurality positively in education exchanges, content and interactions, with positive effects on young people's experiences of participation and inclusion. These factors tended to occur in sparsely populated areas. An emphasis on nature and its value as materially vital in people's lives was present as was a critique of middle-class metrocentricity. Such values and critique seemed to be absent in other areas, where rurality was instead often represented along the metrocentric lines of a residual space in modernizing societies.
|
|
| 44. |
- Beach, Dennis, et al.
(författare)
-
Spaces for influence
- 2012
-
Ingår i: Cultural practices and transitions in education. - London : London: Tufnell Press. - 1872767486 - 9781872767482 ; , s. 59-71
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 45. |
- Björk-Willén, Polly, et al.
(författare)
-
Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel : Language teaching in preschool: Theoretical principles and empirical examples
- 2018
-
Ingår i: Barn. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 0800-1669. ; 36:3-4, s. 39-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
|
|
| 46. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Elever möter samhällsfrågor : Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i didaktik och bildningsteoretiska perspektiv är syftet med denna avhandling att undersöka och analysera ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan för att utveckla kunskap om undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar.Avhandlingen är en sammanläggning och består av tre ingående texter: en licentiatuppsats om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning som genomfördes 2012–2014 samt två artiklar från forskningsprojektet ”Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6” som genomfördes 2017–2022. I de empiriska undersökningarna användes olika metoder såsom observationer och ljudinspelning av undervisning, intervjuer med lärare, enkät, fokusgruppsintervjuer med elever samt forsknings- och utvecklingscirkel tillsammans med lärare. Vid analysen används didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv för att analysera empirin. Resultaten presenteras i form av så kallade curriculumprinciper som kan fungera som utgångspunkter för lärares didaktiska analys, val och handlingar, när det kommer till undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Genom en analys av de didaktiska relationerna visas betydelsen av att lärarens didaktiska val görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärare när de planerar och genomför undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. De två första principerna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp, där kognitiva, etiska och estetiska dimensioner samverkar, kan utgöra en målsättning för undervisningen. Innehållet kan struktureras i ämnessamspel med skolämnenas olika bidrag till förståelsen av dessa komplexa samhällsfrågor. Den tredje och fjärde principen har utgångspunkt i dels elevers begreppsliga utveckling genom autentiska exempel och inferenser dels i hur lärares didaktiska val av exempel blir betydelsefulla för hur innehållet förstås av eleverna.
|
|
| 47. |
- Bodén, Linnea, 1981-
(författare)
-
Present absences : Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to explore how school absenteeism as a material-discursive phenomenon is produced in the practices of humans and nonhumans, when absences and presences are registered and managed through digital technologies. How is the phenomenon of school absenteeism produced when absences and presences are digitally registered? How does the phenomenon of school absenteeism emerge when both human and nonhuman entanglements are included in the apparatuses of knowing?Through a posthumanist approach, the study engages empirically with two types of software for the registration of absences and presences at three Swedish schools. The results show that digital registration blurs the division between absences and presences, and queers what is absent and what is present. Digital registration produces school absenteeism as a phenomenon for all students every day, and at the same time as mainly for the students who are present most of the time. A conclusion that is drawn from the study is that digital registration makes absences present, by the visualization and performative repetition of the registration. The study points to how school absenteeism is always ‘in the making’, and proposes the concept of school absenteeing as a productive way to open up new possibilities in relation to students’ absences.
|
|
| 48. |
- Cone, Lucas, et al.
(författare)
-
Pandemic Acceleration: Covid-19 and the emergency digitalization of European education
- 2022
-
Ingår i: European Educational Research Journal. - : SAGE Publications. - 1474-9041. ; 21:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- With schools and universities closing across Europe, the Covid-19 lockdown left actors in the field of education battling with the unprecedented challenge of finding a meaningful way to keep the wheels of education turning online. The sudden need for digital solutions across the field of education resulted in the emergence of a variety of digital networks and collaborative online platforms. In this joint article from scholars around Europe, we explore the Covid-19 lockdowns of physical education across the European region, and the different processes of emergency digitalization that followed in their wake. Spanning perspectives from Italy, Germany, Belgium, and the Nordic countries, the article’s five cases provide a glimpse of how these processes have at the same time accelerated and consolidated the involvement of various commercial and non-commercial actors in public education infrastructures. By gathering documentation, registering dynamics, and making intimations of the crisis as it unfolded, the aim of the joint paper is to provide an opportunity for considering the implications of these accelerations and consolidations for the heterogeneous futures of European education.
|
|
| 49. |
- Dovemark, Marianne, 1952, et al.
(författare)
-
The implications of school marketisation for students enrolled on introductory programmes in Swedish upper secondary education
- 2017
-
Ingår i: Education, Citizenship and Social Justice. - : Sage Publications. - 1746-1979 .- 1746-1987. ; 12:1, s. 49-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden has, like most countries, transformed its educational system with the aim of increasing the economic productivity of its citizens. Nowadays, it has one of the world’s most market-oriented school systems, including few hindrances for new free-school actors. Swedish students have thus become commodities in a competitive school market. The aim of the article is to study students’ exchange value in relation to choice of different schools and study paths with a special focus on the introductory programmes within the Swedish upper secondary school. Traditionally, Swedish upper secondary schools offered vocational and academic programmes, channelling young people into skilled jobs or higher education. Introductory programmes are recent innovations, aimed at the 13% of young people who do not qualify for vocational or academic programmes. This group includes those who have failed to complete compulsory school for a variety of reasons, including those who are recent arrivals in the country. Through observations, formal and informal interviews as well as reading of national and local documents and marketing material, we conclude that introductory programme students do not seem to be sufficiently ‘profitable’ to warrant investment by free schools. Public schools are obliged to help this group of students attain additional qualifications, investing heavily in their education so that they may become part of the mainstream school market.
|
|
| 50. |
- Doyle, Andrew, 1992-
(författare)
-
Consolidating concepts of technology education : From rhetoric towards a potential reality
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis focuses on the relationship between international rhetoric and classroom realities in technology education. For some time there has been widespread recognition that the intended goals for learning in the subject area have failed to manifest in enacted practices as envisioned. As the intermediary between rhetoric and reality, the technology teachers and ways of understanding their enacted practices are the focus of this work. The thesis is based on four research articles which adopt theoretical and empirical approaches to investigating the technology teacher as mediator of enacted practice. In Article I, technology education in the Irish national context is investigated through technology teachers’ reflections on enacted practice. In response to a variety of situational- and systemic- factors which impede classroom practice being identified, Article II and III theorise approaches to investigating enacted practice in technology. In acknowledging the epistemological basis of technology as depicted in the extant literature, a reconceptualisation of how to utilise pedagogical content knowledge research in explaining enacted practice is put forward. Article IV returns to the technology teacher in a transnational context, whereby teachers from the Republic of Ireland, Sweden and New Zealand are interviewed in constructing a grounded theory of teachers’ purposes for teaching technology. The contributions of the research are twofold. Firstly, following the identification of evidence to support the existence of rhetoric-reality tensions in technology education, an ecologically situated framework of enacted practice is put forward. The framework acknowledges how subject matter is treated in technology education in striving for more comprehensive ways of investigating enacted practice. Secondly, in taking a preliminary step toward understanding enacted practices, a grounded theory of teachers’ purposes for teaching technology is put forward. This grounded theory offers a unified model for articulating the purposes of teaching technology that prevail in classroom realities today.
|
|
