SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:1653 9362 "

Sökning: L4X0:1653 9362

  • Resultat 11-20 av 48
  • Föregående 1[2]345Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  •  
12.
  •  
13.
  • Hansen, Fredrik (författare)
  • Åkeriägaren, hastigheten och den ekonomiska beslutssituationen
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Vägverkets hastighetsmätningar visar att lastbilstrafiken kör för fort. I denna rapport analyseras denna problematik med fokus på åkeriägaren och dennes ekonomiska beslutssituation. I den teoretiska ansatsen inhämtas resultat från beteendeekonomin, en ny inriktning inom nationalekonomi som rönt stor popularitet. Den empiriska delen rapporterar från intervjuer med åtta åkeriägare. Även lämpliga frågor för en eventuellt kommande enkät redovisas.Till att börja med rapporterar vi från de hastighetsmätningar som Vägverket och NTF gjort den senaste tiden. Vi tittar även på de informationskampanjer som nyligen varit. Även den svenska åkerinäringen presenteras kort eftersom åkeriägaren är långt ifrån en homogen grupp. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta åkeriägare verksamma i olika branscher och i olika delar av Sverige. Deltagarna fick svara på frågor kring hur de såg på dagens marknad, Vägverkets information om ekonomiska förtjänster att hålla hastigheten, varför det körs för fort, hur man fattade ekonomiska beslut samt kontraktets funktion.Resultaten från intervjuerna är att deltagarna är medvetna och håller med om det ekonomiska motivet att hålla 80 km/h. Dock verkar det finns en toleransnivå bland de flesta och detta ända upp till 85 km/h. Detta tillsammans med vilka tidsmarginaler åkeriägare har i sin planering bör undersökas närmare. Nästan alla deltagare hade fordonsdatorer eller funderade på att skaffa och såg inga problem att kontrollera sina chaufförer. Dock kan man enbart kontrollera överhastigheter över 80 km/h. Bränslepriset sågs inte som ett nämnvärt problem eftersom ett högt bränslepris drabbade konsumenten till sist.Rapporten föreslår även att vidare studier bör utföras kring både hur den digitala färdskrivaren och marknadsstrukturen som svenska åkerier möter kan påverka trafiksäkerheten. Dessutom föreslås att Vägverkets hastighetsmätningar blir mer specifik, liknande de som NTF gjort, för att göra det möjligt med mer riktade informationskampanjer i framtiden Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Vägverkets Skyltfond.
  •  
14.
  • Hedlund, Ann, et al. (författare)
  • Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi : En redovisning av fallstudier
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.
  •  
15.
  • Hedlund, Ann, et al. (författare)
  • Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen : - Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.
  •  
16.
  • Hedlund, Ann (författare)
  • Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning : En kartläggning vid Högskolan Dalarna
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport är en redovisning av ett arbete kring fysisk arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning. Brister avseende den fysiska arbetsmiljön är identifierade fördelat på de tre områdena kontor, föreläsningssal och inspelningsmiljö. Även andra arbetsmiljöfaktorer som identifierats under arbetets gång är noterade. Önskemålet är att läraren i största möjliga mån ska slippa behöva tänka på tekniska förutsättningar. Förslag på lösningar ges för såväl föreläsningssal, inspelningsmiljö och kontorsrum. Utvecklingsmöjligheterna är många och genom att åtgärda bristerna i enlighet med föreslagna åtgärder samt att sprida framgångsfaktorer kan en förbättrad arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning erhållas. Ett behov av en övergripande strategi för hur Högskolan Dalarna ska arbeta för att förbättra arbetsmiljön för lärare som arbetar med nätbaserad undervisning har identifierats, liksom att en samordnande person med ansvar för såväl fysisk, som psykisk och social arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning utses.
  •  
17.
  • Hedlund, Ann, et al. (författare)
  • Uppföljning av ”Ny kunskap ger Nya affärer” 2007
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna har tillsammans med företag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer för attraktivare arbeten. Vår vilja är att dessa metoder sprids till många små och medelstora företag. Att stödja och utbilda ”stödjande tjänsteföretag”, såsom företagshälsovård, organisationskonsulter, m.fl., så att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. ”Stödjande tjänsteföretag” i Dalarna bjöds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser för sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppföljning gjordes efter ett och ett halvt år genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utförandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska användningen av metoderna, kommersiell användning av metoderna och framtida samverkan. Följande slutsatser kan dras från uppföljningen av genomförda aktiviteter: • Informationsseminarierna och kursdagarna genomfördes på ett bra sätt. • Kursdagarna hade resulterat i ”nya affärer” för 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem sökte aktivt kunder. Metodernas ansats, möjligheten att engagera och motivera de anställda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. • Ett mer långsiktigt stöd till de som ska genomföra metoderna kommersiellt kan behövas. • Strukturen och innehållet i metoderna fungerade bra i kommersiell användning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. • Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och användbara, men de behöver utvecklas så att det skapade engagemanget kan behållas på en hög nivå. De behöver också utvärderas i ekonomiska termer och mätbara förbättringar. • Alla intervjuade ville lära sig fler metoder och näringslivsrepresentanterna bistår gärna med kontakter och träffar. Flera av de ”stödjande tjänsteföretagen” och alla näringslivsrepresentanterna ville fortsätta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna.
  •  
18.
  • Heldt Cassel, Susanna, et al. (författare)
  • En väg till utveckling? : Betydelsen av väginvesteringar för regional utveckling - exemplet Falun-Borlänge
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport behandlar förutsättningar för regionala utvecklingseffekter av en väginvestering. Projektet är en inledande studie kring effekterna av vägen mellan Falun och Borlänge som öppnades för trafik 2005. Projektet är finansierat av Vägverket. Projektet avser att besvara två huvudsakliga frågeställningar: Vilka samhälleliga effekter får en ny väg mellan två städer som ligger inom samma lokala arbetsmarknad? Kan betydelsen för en region av en väginvestering påverkas genom medvetet arbete från regionens aktörer för att utnyttja dess potential? I vår studie går vi bortom själva tidsvinsten och fördjupar oss i hur utbytet mellan de två kommunerna ser ut och förändras. Vi vill också komma åt orsakerna till dessa förändringar. Det är intressant för oss hur aktörernas perspektiv och förväntningar omvandlas till beslut kring resande, byggande, kollektivtrafiksatsningar osv. Betydelsen av den nya vägen avgörs till stor del av hur regionens aktörer ser på den och agerar för att ta vara på dess potential. Studien kan ses som en förstudie. Avsikten har varit att studera utbytet mellan orterna innan vägens färdigställande och att kartlägga synen på regionens potential, vägens betydelse hos företrädare för näringslivsorganisationer, större arbetsgivare, politiker, m fl. Frågorna måste besvaras genom flera olika delstudier med skilda perspektiv. Vi har arbetat med intervjuer med beslutsfattare i den berörda regionen, vi har studerat pendlingsrörelser, analyserat kollektivtrafikens utveckling och vi har försökt att sätta in vägen i ett regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv. Fokus i studien ligger på institutionella förhållanden och begrepp och processer i regional utveckling.
  •  
19.
  • Heldt Cassel, Susanna, et al. (författare)
  • Förutsättningar för pendling i sårbara arbetsmarknadsregioner
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Regionförstoring är ett begrepp som under senare tid blivit allt mer populärt inom såväl forskning som politik och planering. Regionförstoring genom ökad rörlighet på arbetsmarknaden har identifierats som ett medel för att åstadkomma regional tillväxt inom den regionala utvecklingspolitiken. Då förutsättningarna för regionförstoring avgörs i individers möjlighet att pendla undersöker vi i denna rapport förutsättningar för pendling bland anställda vid två företag i en arbetsmarknadsregion som betecknas som en sårbar industriregion. Denna typ av region kan ha särskilt mycket att vinna på en ökad pendling då utbudet på arbetsmarknaden är begränsat. Samtidigt är det viktigt att förstå de individuella förutsättningarna i varje lokal kontext för att få kunskap om de faktiska möjligheterna till pendling och arbetsresor. Rapporten syftar till att undersöka hur förutsättningarna för pendling skiljer sig åt för individer i en sårbar region. De aspekter som vi särskilt fokuserar på är betydelsen av utbildningsnivå och kön för benägenheten att pendla. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten är dels en enkätundersökning och dels intervjuer, både enskilda och i fokusgrupper, med anställda på företagen Spendrups bryggeri AB och ABB Power Systems.
  •  
20.
  • Heldt, Tobias, et al. (författare)
  • Nätverkssamarbete och destinationsutveckling : En jämförelse av ett storskaligt och ett småskaligt turismutvecklingsprojekt
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Hållbar destinationsutveckling kräver samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Den övergripande forskningsfrågan som genomsyrat arbetet med denna rapport handlar om hur samhällets resurser bäst kan användas för att utveckla turistdestinationer. Projekten Nordic Snowmobile Center och Projekt Entreprenörsutbildning Småland/Kronoberg, vilka har finansierats med olika mycket offentliga medel, utvärderas i denna rapport. Resultaten från utvärderingen utgör sedan grund för diskussion och analys av destinationsutveckling. Rapporten redogör också för följeforskning genomförd på Projekt Nordic Snowmobile Center (NSC) mellan åren 2004-2007. Vi konstaterar att båda projekten uppfyller sina huvudsyften. Projekt NSC kan däremot inte anses ha uppfyllt alla sina delmål. Förklaringarna till detta står att finna i faktorer som förankringen av projektets mål och delmål i projektområdet; en asymmetri i budgeterade investeringskostnader mellan projektets delområden; institutionella faktorer såsom projektadministration samt redovisningsprinciper hos EU-sekretariat och de andra offentliga finansiärerna. Följeforskningen av Projekt NSC identifierade dessutom ett antal faktorer som kan bidra till ökad förståelse för hur ett projekt av denna storlek bör organiseras och ledas samt vilka stöd som ett projekt av den här typen kräver för att åstadkomma destinationsutveckling.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-20 av 48
  • Föregående 1[2]345Nästa
Typ av publikation
rapport (46)
proceedings (redaktörskap) (2)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (46)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
von Schantz Lundgren ... (7)
Hedlund, Ann (6)
Andersson, Ing-Marie (5)
Lundgren, Mats (4)
Rosén, Gunnar (4)
Heldt, Tobias (4)
visa fler...
Magnusson, Rolf (3)
Håkansson, Johan (3)
Heldt Cassel, Susann ... (3)
Lundgren, Mats, 1949 ... (3)
Andersson, Björn (2)
Johansson, Jenny (2)
Bergman Bruhn, Åsa (2)
Byström, Kurt (2)
Törnqvist, Victoria (2)
Thulemark, Maria (2)
Hansen, Fredrik (2)
Hellqvist, Magnus, 1 ... (2)
Karim, Hawzheen (2)
Liedgren, Pernilla, ... (2)
Skillmark, Mikael (1)
Rydell, Alexis (1)
Jess, Kari, 1956- (1)
Westholm, Erik (1)
Möller, Peter (1)
Hugosson, Mårten (1)
Maberg, Hanna (1)
Andersson, Lisa (1)
Klusell, Lars (1)
Olofsson, Mattias (1)
Aronsson, Mattias (1)
Aronsson, Mattias, 1 ... (1)
Olai, Lena, 1958- (1)
Kullberg, Christian, ... (1)
Claésson, Linnea (1)
Trumberg, Anders (1)
Gustavsson, Eva (1)
Emmoth, Anna (1)
Hellqvist, Magnus (1)
Fäldt, Johannes (1)
Kullberg, Christian (1)
Bjurström, Rasmus (1)
Pontén, Bengt (1)
Olofsson, Elenor (1)
Klerby, Anna (1)
Israels, Bertil (1)
Olsson, Daniels Sven (1)
Lindsten, Johan (1)
Nord, Carina (1)
Pers, Anna (1)
visa färre...
Lärosäte
Högskolan Dalarna (47)
Uppsala universitet (3)
Mälardalens högskola (2)
Örebro universitet (2)
Jönköping University (2)
Språk
Svenska (44)
Engelska (4)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (25)
Teknik (4)
Naturvetenskap (3)
Medicin och hälsovetenskap (2)
Humaniora (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy