| 1391. |
|
|
| 1392. |
- Sundqvist, Bror
(författare)
-
Color response of Scots pine (Pinus sylvestris), Norway spruce (Picea abies) and birch (Betula pubescens) subjected to heat treatment in capillary phase
- 2002
-
Ingår i: European Journal of Wood and Wood Products. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-3768 .- 1436-736X. ; 60:2, s. 106-114
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Clearwood of Scots pine, Norway spruce, and birch was subjected to heat treatment while capillary water was kept in the wood. The treatments were performed on initially green wood from 65 °C to 95 °C from 0 to 6 days, followed by drying at 35 °C for 2 days. Color measurements, CIEL*C*h color space, were made on dry planed samples using a photoelectric colorimeter. Treatment time was more important than temperature for birch sapwood regarding the color responses, while time and temperature were of similar importance for pine and spruce. Birch sapwood became much redder and darker compared with pine and spruce. The darkening accelerated generally when treatment temperature exceeded approximately 80 °C. Pine and spruce showed generally similar color responses, untreated and treated, except for pine heartwood untreated, which showed a more saturated color. Pine treated at 65 °C and 80 °C showed red-yellow shift and yellow-red shift for sap- and heartwood respectively, as time elapsed. The color homogeneity was less for birch sapwood than for pine and spruce, and the homogeneity was generally indicated to decrease with increasing treatment temperature.
|
|
| 1393. |
|
|
| 1394. |
- Sundström, Gerdt
(författare)
-
”Om åtminstone blöjleveranserna kunde komma i tid!” : Vårda och vårdas. Äldre och deras anhöriga, två undersökningar 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den riksrepresentativa undersökning av hemmaboende äldre 75+ som gjordes våren 2000(Socialstyrelsen 2000a) är utgångspunkten för föreliggande två studier av äldre som själva är anhörigvårdare respektive av äldre som får anhörigvård.Av äldre som själva är anhörigvårdare har i föreliggande undersökning enbart personer som vårdar någon i det egna hemmet valt att medverka; nästan alla är make/maka till den vårdade. Detta innebär en något beskuren bild av äldre som omsorgsgivare, men troligen en adekvat belysning av äldre som vårdar sin partner. Bland äldre som fick mycket hjälp-omsorg-vård intervjuades anhöriga, av dessa var drygt hälften en maka-make. Totalt omfattar intervjuerna 56 personer (20 respektive 36 i dessa två grupper). I båda kategorierna är likheterna mer slående än skillnaderna.De flesta anhörigvårdare är själva äldre. Inte så få är män, särskilt inom äktenskapets ram. När makar står för omsorgen har vården ofta pågått länge och för en del har den medfört nedsatt hälsa.Vårduppgifterna är ibland fysiskt och/eller psykiskt betungande och medför ofta inskränkningar i den anhöriges sociala liv. Få av dem har arbete och än färre har tagit ledigt för att vårda. De vårdade har vanligen mycket nedsatt funktionsförmåga och är helt beroende av vårdaren, något som är tydligt belastande. Ganska många är drabbade av demenssymptom eller andra kognitiva nedsättningar.Det mest påtagliga är att så få använder offentlig hjälp. De som har sådan, har ofta mycket få insatser. De använder ett fåtal hemhjälpstimmar eller enbart annan hemtjänst såsom larm, matlåda och/eller färdtjänst. Många har dock fått sina bostäder anpassade och några får omfattande offentlig hjälp och är uttalat nöjd med den, men många av dem som inte har offentlig hjälp är också nöjda. Minst en tredjedel av anhörigvårdarna har uttalade önskemål om offentligt stöd.Manliga anhörigvårdare använder sig oftare av offentlig hjälp (hemhjälp m.m.) än kvinnliga anhöriga. Många av vårdarna får också hjälp av andra anhöriga, när sådana finns att tillgå. Påfallande många står dock utan stöd från andra anhöriga, bland de yngre är många enda barnet eller det enda tillgängliga barnet. Totalt sett bor nästan alla vårdare tillsammans med eller mycket nära den de hjälper. De vårdade oftast färre anhöriga (partner, barn, syskon, annan släkt) än den äldre befolkningen i allmänhet.Mycket få vårdare efterlyser spontant något offentligt stöd. Endast hälften efterfrågar hjälp när de får ta ställning till konkreta listor över tänkbara stödformer. De som önskar hjälp vill endera ha ”avlastning” och/eller rehabilitering respektive (mer) hjälp med hushållet. Endast en sjättedel avvisar offentligt stöd i alla former. När anhöriga formulerar önskemål är de ofta mycket blygsamma: ”om åtminstone blöjleveranserna kom i tid!”. De offentliga insatserna framstår ibland som fantasilösa, otydliga och inflexibla. Studien fann också flera exempel på anmärkningsvärda missförstånd. Uppenbart är att många av dessa anhörigvårdare har (fått) föga information om stödmöjligheter m.m.Anmärkningsvärt många anhöriga (ca. hälften) önskar ekonomisk ersättning för sina insatser, några har redan små belopp för det de uträttar. När anhörigvårdare begärt ersättning har det för flera avslagits utan motivering eller på tveksamma grunder.Trots allt är närmare hälften i stort sett nöjda med sin situation och med den offentliga hjälp de får. Undersökningen finner åtskilliga exempel på illa fungerande offentlig hjälp, men också flera goda exempel på välfungerande insatser med mycket nöjda vårdtagare och anhöriga. Knappt hälften av vårdarna är intresserade av kontakt med frivilligverksamhet, något som ett fåtal redan har. Dessa är i allmänhet tydligt nöjda med detta stöd.
|
|
| 1395. |
- Sundström, Mattias
(författare)
-
Dräneringsegenskaper hos fyllsand
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är resultatet av ett av examensarbete som behandlar dräneringsförmågan i återfyllnadssand till gruvbrytning. Resultaten bygger på försök gjorda på avfallsand från Bolidens anrikningsverk i Boliden, Garpenberg och Laisvall. Målet med försöken var att jämföra inverkan på permeabiliteten för variationer av följande materialparametrar kornstorleksfördelning, mineraltyp, portal och kompaktdensitet. Ett delmål var att hitta lämplig metod för att bedöma återfyllnadsmaterialets dräneringsförmåga. Försöken har indelats i två delar. Den första var inriktad på metod och segregering. Andra delen fokuserade hur ovan nämnda materialparametrar påverkar permeabiliteten. Två metoder jämfördes för bestämning av permeabilitet. Det var dels mätningar enligt den s.k. "Falling-head" metoden (FH), dels med den s.k. "Constant-head" metoden (CH). I försök enligt FH mäter man vattenytans sjunkning och därifrån räknar man fram permeabilitetskoeficienten. I försök enligt CH bibehålls tryckgradienten dvs vattennivån konstant och permeabiliteten beräknas genom att mäta det vatten som flödar igenom per tidsenhet. I genomförda försök är det ingen skillnad på resultaten mellan de bägge metoderna. För att få fram segregeringens betydelse för resultaten prövades dels prover med torrt istället för vattenmättat tillstånd vid ihällningen. Av samma anledning togs det översta skiktet bort från materialet. Av de testerna framgick att Laisvallsanden påverkades väldigt mycket av segregering medan Bolidensanden inte påverkades alls. Resultaten för samma material varierade mest för Garpenbergsanden. För de två övriga sandsorterna låg variationerna betydligt lägre. I den andra delen utfördes försöken med Constant-head metoden på 12 preparerade sander. Det var 4 olika material från respektive verk, Boliden, Garpenberg och Laisvall. De fyra materialen hade en varierande finandel (<20 micrometer) på mellan 6 till 20 procent. Meningen var att materialen med samma finandel från olika verk skulle ha en så överensstämmande kornstorleksfördelning att en jämförelse kunde göras. Permeabilitetsvärdet minskade med en ökning av finandelen för samtliga sandsorter. Den största förändringen av permeabiliteten skedde vid en ökning av finandelen från 14- 20 procent för Bolidensanden och Garpenbergsanden. För Laisvallsanden var den största förändringen vid en ökning av finandelen från 6 till 10 procent. Laisvallsanden hade också för samtliga prov en betydligt sämre dräneringsförmåga än de övriga. Bolidensanden hade den bästa dräneringsförmågan men mot Garpenbergsanden var skillnaden endast marginell. Geologiska skillnader och varierande malningsförlopp kan ge skillnader i kornstorlek och kornform som i sin tur påverkar permeabilitet. Formen och fördelningen av porer som uppstår i materialet har betydelse för permeabiliteten. En rund form på kornen antas vara gynnsam medan en kantig eller bladformad form är ogynnsam. Fotografering med elektronmikroskop av partiklarna i storleksområdet 20-45 micrometer visar att Laisvallsanden innehåller mineraltypen glimmer som har en bladig och därmed ogynnsam form. Bolidensanden hade en större kompaktdensitet än de övriga och det beror på en stor inblandning av mineralet svavelkis (FeS2) som var tydlig vid fotograferingen. De kornen har en gynnsam form och Bolidensanden hade också den bästa dräneringsförmågan.
|
|
| 1396. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Gårdagens logik
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel, är en intressant man på många sätt. Och han har förmågan att belysa problem som handeln står inför på ett pedagogiskt sätt. Som till exempel det här med sjunkande lönsamhet. Trots en tillväxt för svensk handel under lång tid har lönsamheten i handeln ständigt sjunkit och det har blivit svårt att hålla prisnivåer som också leder till lönsamhet. Men vad beror det på? Ett enkelt svar är ökad konkurrens. Och i främsta fall handlar det om utländsk sådan. Analyser av e-handelsutvecklingen visar att vart femte paket som distribueras via e-handeln till svenska kunder kommer från ett utländskt företag. För bara två år sedan var den siffran ett paket av femton och år 2010 var det i princip nästan ingen svensk konsument som e-handlade från utländska aktörer. Att e-handeln har gått från att vara lokal till att vara global påverkar självklart de svenska handelsaktörerna, men det finns självklart fler skäl. Ett lite mer komplext svar är att företagen inte är lika duktiga längre på att förfina sina affärsmodeller. Det är ett arbete som kräver att interna processer i företagen måste revideras och ifrågasättas samtidigt som marknaden blivit mer sårbar för globala fenomen som t.ex. finanskriser, stigande råvarupriser och demografiska förändringar. Aktörer som visat hög förmåga att anpassa affärsmodellen med ny logik är t.ex. Über, AirBnB och Facebook. Über som är en taxiverksamhet utan att äga en enda taxibil, Facebook som är framgångsrika medieproducenter utan att producera något eget innehåll och AirBnB som säljer hotellnätter utan att äga ett enda hotellrum. Nya tider kräver ny logik. Eller för att citera Peter Drucker: "The greatest danger in times of turbulence is not the turbulence itself, but to act with yesterday´s logic"
|
|
| 1397. |
|
|
| 1398. |
- Susilo, Yusak, et al.
(författare)
-
The impacts of household structure on the individual stochastic travel and out of-home activity time budgets
- 2014
-
Ingår i: Journal of Advanced Transportation. - : Wiley. - 0197-6729 .- 2042-3195. ; 48:5, s. 454-470
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The amount of time individuals and households spend in travelling and in out-of-door activities can be seen as a result of complex daily interactions between household members, influenced by opportunities and constraints, which vary from day to day. Extending the deterministic concept of travel time budget to a stochastic term and applying a stochastic frontier model to a dataset from the 2004 UK National Travel Survey, this study examines the hidden stochastic limit and the variations of the individual and household travel time and out-of-home activity duration - concepts associated with travel time budget. The results show that most individuals may not have reached the limit of their ability to travel and may still be able to spend further time in travel activities. The analysis of the model outcomes and distribution tests show that among a range of employment statuses, only full-time workers' out-of-home time expenditure has reached its limit. Also observed is the effect of having children in the household: Children reduce the flexibility of hidden constraints of adult household members' out-of-home time, thus reducing their ability to be further engaged with out-of-home activities. Even when out-of-home trips are taken into account in the analysis, the model shows that the dependent children's in-home responsibility reduces the ability of an individual to travel to and to be engaged with out-of-home activities. This study also suggests that, compared with the individual travel time spent, the individual out-of-home time expenditure may perform as a better budget indicator in drawing the constraints of individual space-time prisms.
|
|
| 1399. |
- Svanberg, Ingvar & Söhrman, Ingmar
(författare)
-
Förord
- 1990
-
Ingår i: Balkan. Folk och länder i krig och fred. - : Arena Förlag, Stockholm. ; , s. 7-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I förordet presenteras bakgrunden till antologin, vilka frågor de enskilda uppsatserna kommer att behandla samt vissa redaktionella förutsättningar.
|
|
| 1400. |
- Svanberg, Per-Arne, et al.
(författare)
-
Halter av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i svenska tätorter vintern 1988-1989
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samarbete med 52 kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) under vinterhalvåret 1988/89 genomfört mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 54 kommuner. För 31 av de deltagande kommunerna var detta den tredje mätsäsongen i rad. Den övergripande målsättningen med URBAN-projektet är att med samordnade mätningar av luftföroreningar i ett stort antal kommuner följa långsiktiga förändringar i tätorternas luftkvalitet och att kartlägga betydelsen av lokala och regionala luftföroreningsutsläpp. Resultaten visar hittills för svaveldioxid att inga överskridanden av riktvärden - gällande eller föreslagna - har förekommit. Vid samtliga tillfällen låg sothalterna under gällande och föreslagna riktvärden. De högsta dygnsmedelvärdena låg dock alldeles under det föreslagna riktvärdet. I de största tätorterna ligger kvävedioxidhalterna under det föreslagna riktvärdet (75 µg/m3). För mätperioden 1989/90 gäller att något fler kommuner (56) kommer att delta i projektet och att det i minst tre av dessa kommer att utföras parallella mätningar med DOAS-teknik. Dessutom kommer alla kommuner som ingår i det fortsatta Urbanmätnätet att beredas möjlighet till att även delta i en besvärsundersökning. Med hjälp av en enkät kommer ca 11 000 personer, boende i närheten av mätpunkterna, att tillfrågas om förekomsten av miljöbesvär och vissa symptom.
|
|
