| 21. |
- Kvarnström, Lasse, et al.
(författare)
-
Historia i Linköping
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag.Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer.Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 1999
|
|
| 22. |
- Lundgren, Sanna, et al.
(författare)
-
Emil och Madicken : En studie av Astrid Lindgrens historiebruk / Kategorier och makt : En kritisk undersökning av intersektionalitet som teori
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Emil och Madicken : En studie av Astrid Lindgrens historiebruk Av Sanna LundgrenSyftet med denna uppsats är att undersöka Astrid Lindgren som historiebrukare, det vill säga hur Lindgren har använt sig av historien i sina böcker. Jag har valt att granska hur brytpunkten mellan det gamla bondesamhället och det modernare samhället har skildrats i Lindgrens böcker. Jag har också valt att anlägga ett barnperspektiv på brytpunkten, vilket innebär att jag har valt att se hur dessa förändringar har skildrats främst utifrån barnens situation. För att kunna besvara syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar:Hur skildras de yttre miljöförhållandena?Hur skildras de sociala förhållandena?Hur beskrivs barnens situation?
|
|
| 23. |
-
Makt och moral : en vänbok till och med Klas Åmark
- 1998
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klas Åmark brukar säga att någon festskrift till sin 50- eller 60-årsdag "Det vill jag absolut inte ha".Så sade han ända tills att vi gav honom ett anbud som han inte kunde säga nej till. Det är ju självklare inget kul att fä en bok där bara andra skriver, så. vårt erbjudande var att han skulle fä skriva själv. Om dec nn var detta som låg bakom omsvängningen eller att den planerade boken skulle handla om make - ett ämne som Klas ofta har diskuterat - det vet vi inte. Därför kunde vi på hans 50 årsdag den 20 maj 1994 presentera en preliminär innehållsförteckning till den kommande boken.När vi inbjöd några av Klas forskarkollegor samt nuvarande och tidigare elever inom forskningsfältet historisk a rbetslivsforskning att delta i projektet framhöll vi att uppgiften var att a nalysera makt. Klas har sedan fätt tillfälle att reflektera över dessa texter. Han kommer till tals i bokens avslutande kapitel. Flera av författarna förhåller sig till Klas' syn på makt. Några är kritiska, andra försöker bygga vidare på hans sätt att se på makt.Den ryske licceraturvetaren Mikhail Bachtin, som bland annat skrev om Rabelais och skrattets historia, menade att varje diskurs besdlr av en mångfald röster som tillsammans bildar en polyfon kör. I denna bok framträder olika forskare med sina röster. Den kör som presenteras här är inte unison. Den ständ igt pågående diskussionen medför att den historiska diskursen om maktbegreppet är föränderlig.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Palmgren Medin, My, et al.
(författare)
-
Kvinnans roll i männens ögon / Från Svea till Selma : En konstruktivistisk analys av svenska sedlars mediefunktion 1661-1985
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvinnans roll i männens ögon Av My Palmgren MedinSyftet med denna uppsats är att undersöka hur politiker såg på kvinnans roll i samhället i mitten av 1800-talet. För att göra detta används som utgångspunkt i undersökningen den debatt som fördes i riksdagen 1865/66 gällande möjligheten till utvidgning av kvinnans medborgerliga rättigheter. Vidare undersöks om det finns ett samband mellan debattörernas ståndstillhörighet och deras ställningstagande i debatten. De frågeställningar som ska föra undersökningen framåt är:Vilka olika ställningstaganden till utvidgning av kvinnans medborgerliga rättigheter går att utläsa av de olika ståndens debattprotokoll?Vilken uppslutning har de olika ställningstagandena i respektive stånd?Vilka förhållanden mellan debattörernas ställningstagande och en ventuell politisk tillhörighet går att utläsa?Vilka samhällsroller tilldelas kvinnan av riksdagspolitikerna i den aktuella debatten?Vilka argument framförs för eller emot dessa roller?
|
|
| 26. |
- Sandén, Annika, et al.
(författare)
-
Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena / Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst -Debatten om fria skolmåltider under 1930- och 40-talet i Sverige
- 1997
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena Av Annika SandenSyftet med uppsatsen är att få en inblick i tidens mentalitet och stadsinvånarnas beteendemönster, men också i de ideföreställningar som styrde rådsturättens rättskipande verksamhet. Därför skall tidens normer studeras, både på det individuella och det mer principiella planet. Våldet ägnas därför särskild uppmärksamhet. Ärendena, anklagelserna och vittnesmålen i rätten bör i sig säga något om socialt liv och samtidens ideal. För att kunna beskriva tidens normer och rättstärikande utgår undersökningen från följande frågor:Vilka typer av våldsbrott förekom och vad säger dessa om det sociala regelverket i staden?Vilket rättstänkande kan utläsas ur rådsturättens verksamhet, dvs vilka principer grundade sig rättskipningen på?Om rättskipningen förändrades i takt med statsmaktens framväxt, hur såg förändringen i så fall ut?Forskningen visar att våldstrenden gick ner någon gång under 1600-talet. Skedde en förändring under de perioder som studeras? Hur stod i så fall våldsfrekvensen i relation till den politiska utvecklingen?Om våldsfrekvensen sjönk under undersökningsperiodema, var det i så fall en produkt av en civiliseringsprocess?Det faktiska tillvägagångssättet är ett beaktande av Vadstena stads äldsta tänkeböcker mellan år 1600 och 1610. Under denna tioårsperiod var rådsturätten fortfarande lokalt förankrad, men statsmaktens centraliseringsambitioner kan också vid det här laget ha satt spår i tänkeboken. Stadsinvånamas handlanden och rådsturättens agerande ses i uppsatsen som ett uttryck för deras värderingar och synsätt. Denna gemensamma dombok och minnesbok över Vadstena kan därför vittna om just gränsöverskridanden och om staden som socialt fenomen. Genom att studera de ärenden som tas upp och vilka handlingar som bestraffades antas det som ansågs inskränkande på ordningen och försörjningsmöjlighetema kunna utläsas. Tänkeboken rymmer en mängd ärenden där straff inte utdöms och där anklagelser inte bestyrks med bevis. Brottmålen i tänkeboken är därför fler än de enskilda brotten. Det inressanta är emellertid vad som tas upp i tänkeboken, inte endast de antal begångna och bestraffade brott som registrerats.Under 1600-talet kom staten och kyrkan att utöva en större makt över individen. Den lokala rättskipningen fick en övervakare i den statliga Svea hovrätt. Det medeltida lokalsamhället rörde sig under 1600-talet sålunda mot ett mindre isolerat lokalsamhälle genom statens och kyrkans ökande kontroll. För att se vilka effekter detta fick på lokalplanet skall tänkeboken därför studeras igen, mellan 1623 ochl633. Den här perioden studeras genom ett otryckt manuskript som saknar sidnumreringar. Hänvisningarna i texten görs därför till det datum då ärendet var uppe i rådsturätten. Genom ett bakåtblickande står det klart att rättskipningen och våldstrenden förändrades under 1600-talets gång, men hur och när denna förändring skedde är inte helt klarlagt. Den senare perioden har därför valts för att studera hur förändringen gick till - dvs när den skedde.Det spelar naturligtvis roll om en särskild typ av brott skedde vid ett enstaka fall eller väldigt ofta. Statistiken är därför viktig, men också tolkningarna av denna. Empirin kommer kontinuerligt att varvas med analys för att slutligen passas in i en helhetsbild av våldstrenden och rättskipningen under de två perioderna. För att nå en bild av vad som egentligen skedde är metoden därför både kvantitativ och kvalitativ, men också hermeneutisk.
|
|
| 27. |
- Walch, Gerald, et al.
(författare)
-
Karl XIV Johan-statyn i Norrköping : En studie om dynamiken som skapades kring och genom invigningen / Jobb som jobb? : Teoretiska perspektiv på könsarbetsdelningens genusordning
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Karl XIV Johan-staty i Norrköping : En studie om dynamiken som skapades kring och genom invigningen av denna staty under tidsperioden från 1844 till 1846 Av Gerald WalchStatyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. En förhandling påbörjas om vilka som får vara med, hur det ska ske och själva innebörden av projektet. Då offentliga rum tas i anspråk uppstår ofta en lång rad konflikter. 1800-talet betraktas som statyresandets epok och särskilt huvudstädernas offentliga miljöer har undersökts flitigt.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka dynamiken som skapades kring och genom Karl XIV Johans statyinvigning i industristaden Norrköping, under perioden 1844-1846.För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar:Varför skulle en staty över Karl XIV Johan uppföras och hur involverades norrköpingsborna?Vilka reaktioner väckte valet av statyns konstnär?Fanns det några kritiska och politiska synpunkter i samband med statyprojektet?Vad karakteriserade statyns invigningsceremoni?På vilket sätt uttryckte statyn drömmar och förhoppningar?
|
|
