| 21. |
- Johnsson Harrie, Anna, 1972-
(författare)
-
Staten och läromedlen : En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien handlar om statlig påverkan på skolans läromedel. Här studeras såväl de politiska besluten om, som det konkreta genomförandet av, den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel, från starten 1938 till avskaffandet 1991. De politiska besluten och genomförandet sker på skilda arenor. Med hjälp av teoretiska begrepp från såväl läroplansteori som statsvetenskaplig implemen-teringsteori synliggörs och analyseras de olika arenorna samt relationerna mellan dem. Den politiska debatten studeras genom det offentliga trycket. Studien visar att granskningen infördes i politisk enighet och avskaffades helt utan politisk debatt. De politiska argumenten för granskning har varit att hålla priserna på läroböcker nere samt säkra läromedlens kvalitet. Vad som avsågs med kvalitet har dock varierat mellan olika aktörer och över tid. När det gäller genomförandet av granskningen studeras både Läroboks-/Läromedelsnämndens instruktioner till granskarna, och granskarnas utlåtanden om läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Den reella granskningen hade ofta fokus på att söka sakfel i läromedlen. Under 1970-talet fick objektivitetsfrågor genomslag i granskningen. Läroplanen, som betonades på den politiska arenan, användes dock i mindre utsträckning i det reella genomförandet av granskningen. Styrningsresultatet var beroende av aktörerna på realiseringsarenan och deras förståelse, vilja och kunnande. Styrningen kunde dock, i vissa fall, nå ända fram och påverka lärobokstexten. I dessa fall fanns en fungerande styrning från politisk debatt, via lagtext och granskning till en förändrad läromedelstext.
|
|
| 22. |
- Karlsson, Yvonne, 1959-
(författare)
-
Att inte vilja vara problem : social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats.Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt.Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot.
|
|
| 23. |
- Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
”Mellanklass kan man kalla det” : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden. Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett.
|
|
| 24. |
- Löthman, Charlotte, 1976-
(författare)
-
Från monolog till dialog : Integration av nyanlända familjer i landsbygdsförskolor
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Preschool is seen as an important integration arena for newly arrived families with young children. The reception of newly arrived families has for a long time been unevenly distributed in the country with a strong concentration on metropolitan areas and larger cities. Consequently, previous research on integration of newly arrived families in Swedish preschools has been conducted in multicultural urban areas. However, since 2015, the number of newly arrived children in rural municipalities has increased. For that reason, it is relevant to also pay attention to how integration is achieved (or challenged) in a rural context. In this study, I examine how preschool practitioners at three rural preschools experienced receiving newly arrived families in 2015/2016. For many of these practitioners, working with linguistic and cultural diversity was at the time a new experience. Therefore, I have been able to study practitioners' narratives about the first steps towards integration and inclusion. Data was generated through focus-group interviews. With integration (Penninx 2019) and inclusion (Petriwskyj 2014) as theoretical starting points, the narratives were analyzed through Bakhtin's theory of dialogism. The findings are presented in two research papers: one that explores integration processes in relation to the migrant parents, and one that focus on the children's inclusion in preschool. The results show that the practitioners describe a change in terms of moving from a monologic to a dialogic stance in relation to the parents and the children. As regards the parents, the dialogic stance meant that the practitioners acknowledged the importance of meeting and discussing differences in experiences and perspectives with the parents. The dialogic encounters, in turn, led to enhanced confidence among the practitioners in facing "otherness", at the same time as they resulted in cultural reflexivity regarding the practitioner’s own practices and values. As regards the children, the dialogic stance resulted in a critical examination of existing practices, and led the practitioners to reformulate their sense of preschool "normality". This, in turn, enhanced their flexibility in adjusting preschool’s daily routines and practices in accordance with the needs of the children. In sum, the study demonstrates that a dialogical approach is a prerequisite for integration.
|
|
| 25. |
- Markström, Ann-Marie, 1956-
(författare)
-
Förskolan som normaliseringspraktik : En etnografisk studie
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is an ethnographic exploration of institutions for small children, i.e. the pre-school institution.The overall aim of the study is to investigate what is characteristic for some Swedish preschoois,and how childhood is formulated and realized within those institutions. Of centralimportance are questions. which concern how pre-schools are constructed, negotiated andmaintained by the actors within the pre-school settings. Another aim is to explore contemporarymeanings of pre-school and pre-school children as they appear in interviews and everyday talk. Thedata were collected by participant observations for almost one year in two pre-schools. Data consistof audio- recordings of everyday life and parental talks, interviews with children, pre-schoolteachers and parents. Points of departure are ideas from interactionism and social constructionism.The analyses draw upon concepts from integrative theories; agency-structure, social practice, socialorder and normality in relation to the institution.The results show that pre-school is takcn for granted and is almost considercd as compulsory andpart of normal childhood. Pre-school is legitimated as an interest of and a question for society,families and parents, but also in the best interest of children here and now and for the future. Inaddition, pre-school is also understood as a social and a social pedagogical question for individualsand for society. Moreover, the study shows howeveryday life in pre-school is zoned andpedagogized in time and space. The institution is characterized by schedules, routines and predefinedrooms and artifacts, as weil as by planned activities and unplanned, occasional and situatedactivities, respectively. Children and adults have to deal with the social order of the institution, andthis study shows that the actors constantly break and negotiate the social order - they are doing preschool.The institutions and the interactions are characterized by complexitics and hybridities andthere are different activitics and discourses in action at the same time. This also concerns theintermediate domain between private and public and the relations between parents and pedagogues.None of them are in controi of children's everyday life, and they have to share information. viewsand sometimes also decisions. Parents have to contribute to the construction of a pre-school chiid,by delivering a child ready for prc-school, a chiId with certain competences. In everyday activitiesand in parental talks, the adults articulate and negotiate the picture of a "normal" pre-school chiId,i.c. demands related to a situated institutionaI normality . The study shows how children act indifferent ways in relation to social context and social order in different situations. They act as "normal pre-schoolchildren" but they also construct their own social order in relation to theinstitution, alone or together with other children and adults.
|
|
| 26. |
- Martín-Bylund, Anna
(författare)
-
Towards a minor bilingualism : Exploring variations of language and literacy in early childhood education
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this compilation thesis is to explore variations in bilingualism with the help of everyday specific situations at a Spanish-Swedish early childhood institution in Sweden, and by means of a ‘material-semiotic theorizing’. This means that material and semiotic elements are treated equally and entwined. Through studying a bilingual preschool practice, theory and politics as three interwoven practices, the thesis produces knowledge on language and literacy as socially and materially divergent, transformative occurrences. The research process is a commitment with Deleuzio-Guattarian philosophy, theory and politics, and is defined as a becoming in and of the three practices (education, theory, politics). Ethical and methodological undertakings are described as results of the interaction of these practices. Processes of data production include a yearlong fieldwork with all year groups (1-5) at a bilingual preschool in Sweden with a Spanish-Swedish language policy. The materials of data (approx. 59 hours of video-recordings and additional field-notes of everyday activities) are extended and developed upon in interaction with theoretical concepts and political concerns in terms of an analytical process that ‘puts theory to work’. The results are phrased as three temporal suggestions: 1) Bilingualism is a plural, collectively produced, both transitory and specific phenomenon 2) Bilingualism emerges with different, simultaneous dimensions of language and literacy (language as both code and material intensities) 3) Bilingualism is shared and public but also private and inconclusive. The thesis also shows the interconnectedness and continuity between different constructions of bilingualism (i.e. separate – flexible, public - private) as well as the productivity of the unknown and of what is labelled as (il)literate expertise. The impact that these suggestions may have in working with bilingualism in early childhood education is discussed. At the same time the discussion inspires to thinking towards a minor bilingualism also in more general terms.
|
|
| 27. |
- Muhrman, Karolina
(författare)
-
Inget klöver utan matematik : En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för aspekter som inverkar på relationen mellan yrkeselevers kunskaper och de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Detta görs genom att undersöka olika aktörers perspektiv på yrkeslivets behov av matematikkunskaper, matematikundervisning på yrkesprogram och utformningen av läroplanen Gy11. Studien görs inom gymnasiets naturbruksprogram med inriktning mot lantbruksutbildning och inom lantbruksyrket. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare, yrkeslärare och matematiklärare samt intervjuer och enkäter med elever. Resultaten från den empiriska studien har analyserats i relation till läroplanen Gy11. För analysen används framförallt Bernsteins läroplansteoretiska perspektiv med begreppen pedagogiska koder och diskurser, i vissa delar tillsammans med D’Ambrosios etnomatematiska perspektiv. Resultaten visar att lantbruksyrket kräver goda matematikkunskaper, men att det i vissa fall finns ett diskursivt gap mellan skolans matematikundervisning och behovet av matematikkunskaper i yrkeslivet. Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning, är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Undervisningens organisering styrs av en mängd ramfaktorer som både kan handla om tid, gruppsammansättningar och schema, men också om lärarnas syn på kunskap. De nationella proven utgör en betydande ramfaktor som i många fall styr undervisningen i högre grad än vad innehållet i ämnesplanen gör. Undervisningens svaga koppling till elevernas yrkesinriktning gör dem omotiverade att lära sig matematik eftersom de har svårt att se hur de ska kunna använda sina kunskaper i sitt kommande yrke. En del elever har också svårigheter med att rekontextualisera sina matematikkunskaper från skolkontexten till yrkeslivets kontext vilket bland annat kan försämra deras anställningsmöjligheter.
|
|
| 28. |
- Norburg, Ulrika, 1973-
(författare)
-
Fängelse, skola, uppfostringsanstalt eller skyddshem? : Åkerbrukskolonien Hall för pojkar år 1876-1940
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1876 inrättades uppfostringsanstalten Hall utanför Södertälje. Anstalten var en av de första anstalterna i Sverige som tog emot pojkar i åldrarna 10-15 år som hade dömts i domstol till att insättas på uppfostringsanstalt. Dessutom tog Hall emot pojkar som låg i riskzonen för att bli brottsliga. Uppfostringsanstalter var under 1800-talet ett europeiskt fenomen och flera länder hade under mitten av 1800-talet inrättat uppfostringsanstalter. Hall var en plats för såväl straff, arbete och utbildning samt en plats för avskiljning från samhället där vistelsen skulle förbereda pojkarna/de unga männen för ett liv utanför institutionen. Avhandlingens övergripande syfte är att ta reda på hur Hall placerades i kraftfältet mellan staten och civilsamhället samt mellan fångvård och skola. Vad var egentligen en uppfostringsanstalt och hur förändras dess innebörder och identitet? Flera analyser har visat att anstalten hade tydliga associationer till fångvården både gällande språkbruk, metoder och bestraffningar. Samtidigt är det inte helt klart vilket klientel som anstalten skulle ta emot och vad anstaltens uppgift var. Det fanns dessutom otydligheter om hur barnen och ungdomarna skulle behandlas och vad anstalten förväntades åstadkomma med de intagna. Fångvårdens reformering som pågick under samma tidsperiod som Hall inrättades gav med största sannolikhet idéer för anstaltens organisation och utformning men samtidigt utvecklades anstalten i en allt mer pedagogisk inriktning präglad av tidens syn på barn och barndom. Det är därför associationerna till fångvården leder till att anstalten blir kritiserad. I samband med den nya lagstiftningen år 1902 och år 1924 blev Hall en av flera anstalter samtidigt som staten förespråkade pedagogiska inrättningar. Diskussionen om Hall behöver betraktas mot bakgrund av de diskursiva förskjutningar som pågick under Halls verksamhetsperiod. När Hall inrättades så var det framförallt den juridiska, moraliskt/religiösa diskursen som gjorde sig märkbar som senare ersattes av en medicinsk, pedagogisk diskurs. När staten tillsätter en utredning för att diskutera skyddshemmen år 1935 får föreningen kritik för att de inte klarade av sitt uppdrag. Det leder till att det tas beslut om att Hall ska lägga ned sin verksamhet samt att byggnaderna ska övergå i statlig ägo men med en annan verksamhetsinriktning: fångvård.
|
|
| 29. |
- Olson, Maria, 1969-
(författare)
-
Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid.Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ.Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”.Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.
|
|
| 30. |
- Robertson Hörberg, Cristina, 1948-
(författare)
-
Lärares kunskapsutnyttjande i praktiken : Ett personligt och kontextuellt perspektiv på vardagskunskap och forskning
- 1997
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Teachers' knowledge-utilisation is the main subject of this dissertation and attention is payed to connections between theory and practice. This focus also includes the environment in which the thinking and acting teacher has to interact. The intention is to understand under which circumstances the practitioner works and utilise theory-oriented or research based knowledge as well as more ordinary knowledge in school. The aim is to increase the understanding of how knowledge is received, generated or regenerated and locally utilised. It is principally an exploratory study.This study is based on 33 interviews with eleven active teachers in four primary schools and one secondary school during the school year 1993/94, in one local community in the south of Sweden and a survey (1994) based on questionnaires with 127 answering teachers from four of the five schools mentioned above three primary schools and one secondary school.The results show that there are three main areas in the system of utilisation, namely teachers' knowledge, teachers' practice and usable knowledge. Teachers' knowledge is personally constructed and often specifically directed towards the pupils or their relation to subjects or teaching. The context, i.e. teachers' practice often has an abundance of stimuli in combination with a high level of unpredictability. Usable knowledge is often concrete, recognizable and adjusted to teachers' practical work. In between these three main areas teachers carry on an active dialogue. This system of knowledge-utilisation characterizes the dynamics and the tensions between the components - they all contribute actively to the process of utilisation.
|
|
