SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0039 6591 srt2:(2010-2014);srt2:(2012)"

Sökning: L773:0039 6591 > (2010-2014) > (2012)

  • Resultat 11-20 av 25
  • Föregående 1[2]3Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  • Ingvarsson, Torbjörn, 1967- (författare)
  • Borgen och självständiga garantier
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; s. 1034-1061
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Säkerheter för prestationsskyldigheter är av stor betydelse i den internationella handeln. Olika former av oberoende säkerheter, såsom anfordringsgarantier och självständiga bankgarantier, har fått allt större användning under de senaste årtiondena. I de nordiska länderna finns bara några få avgöranden om dessa säkerhetsformer och det saknas egentlig lagreglering. De juridiska problem som kan uppkomma när dessa säkerhetsformer brukas får därför ofta lösas med stöd i analogier till lagregler om borgen och uttalanden i doktrinen. I bidraget beskrivs resonemang och domskäl i avgöranden från svensk, dansk och norsk rätt som gällt oberoende säkerheter. Utgången i fallen jämförs därefter med en tänkt tillämpning av reglerna om oberoende personsäkerheter i DCFR på samma sakförhållanden. Jämförelsen visar att rättsläget inte skulle ändras på något dramatiskt sätt om reglerna om oberoende personsäkerheter i DCFR infördes i de nordiska länderna. Försöket att tillämpa reglerna visar emellertid även att det ännu finns luckor och brister i det föreslagna regelverket. Dessa svagheter tycks bero på att de oberoende säkerhetsrätterna betraktats som uttunnat beroende av regelkonstruktörerna och inte som verkligt oberoende. I artikeln sätts därför ifråga om det skulle vara värt att byta ett till största delen osäkert rättstillstånd mot ett fortsatt endast fläckvis säkert.
  •  
12.
  •  
13.
  • Johansson, Tormod Otter, 1985- (författare)
  • En oreglerad kärna av statsfunktionen
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2012:5
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av det svenska försvarets verksamhet. I SOU 2011:76 föreslås emellertid en rättslig reglering avseende militär personals användning av våld vid sådana insatser. Artikelförfattaren ställer frågan om det hittills rådande juridiska vakuumet säger oss något om statens väsen.
  •  
14.
  • Johansson, Tormod Otter, 1985- (författare)
  • Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheterna efter den 1 januari 2011
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2012:9
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sveriges grundlag reviderades den 1 januari 2011 och författaren argumenterar för att förändringarna både pekar på en fortsatt utveckling av den svenska konstitutionella traditionen och en möjlig påverkan av EU-rätten och Europakonventionen i relationen mellan regeringen och de underlydande förvaltningsmyndigheterna. Dessa frågor belyses med en historisk genomgång av den svenska konstitutionens utveckling.
  •  
15.
  •  
16.
  • Landström, Sara, 1980-, et al. (författare)
  • Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen: En rättspsykologisk studie
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2012:3, s. 197-218
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
  •  
17.
  • Lehrberg, Bert, 1957- (författare)
  • Begreppet förtäckt värdeöverföring – Särskilt om rekvisitet ”rent affärsmässig karaktär för bolaget”
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :7, s. 537-575
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Aktiebolagslagens begrepp ”förtäckt värdeöverföring” underkastas i denna uppsats en ingående analys. Fokus ligger på rekvisitet ”inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget”. Här förordas en ”subjektiv” norm. Författaren pläderar också, utifrån en bättre förståelse för den juridiska tvistelösningens realiteter, för en mindre dogmatisk och mer pragmatisk syn på valet mellan ”subjektiva” och ”objektiva” rekvisit i allmänhet. Förarbetenas lösning med ”objektivt iakttagbara kriterier” kritiseras som antingen intetsägande eller oanvändbar; den passar inte i det juridiska tvistelösningssystemet. Olika former av objektivering diskuteras. Den relevanta tidpunkten för bedömningen av affärsmässigheten bör i olika typfall bestämmas på ett något annorlunda sätt än vad som förordas i förarbetena. Detta illustreras med olika exempel. Även övriga rekvisit analyseras. Rekvisitet ”affärshändelse” bör ersättas med ”rättshandling”.
  •  
18.
  •  
19.
  •  
20.
  • Samuelsson, Joel, 1973- (författare)
  • Avtalstolkning på europeiska : Del I: Systemet
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; 97:10, s. 962-985
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Denna artikel är den första av två, som behandlar reglerna om tolkning av avtal och andra rättshandlingar i Draft Common Frame of Reference (DCFR) ur svensk avtalsrättslig synvinkel. Här diskuteras det systematiska sammanhanget och de generella utmaningar och möjligheter som möter när man närmar sig materialet.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-20 av 25
  • Föregående 1[2]3Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy