SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0015 8585 "

Sökning: L773:0015 8585

  • Resultat 21-30 av 337
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
21.
  •  
22.
  •  
23.
  •  
24.
  • Bengtsson, Bertil (författare)
  • Strandskydd och allemansrätt
  • 2011
  • Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 94:4, s. 587-596
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
25.
  • Bergius, My (författare)
  • Vem prioriterar i svensk sjukvård?
  • 2023
  • Ingår i: Förvaltningsrättslig tidskrift. - 0015-8585. ; 2023:1, s. 35-49
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Artikeln behandlar det rättsliga regelverket kring prioriteringsplattformeni svensk hälso- och sjukvård. Av intresse är de rättsliga gränsernaför prioriteringsplattformen i en kris likt coronapandemin. Krisen haräven aktualiserat frågan om prioriteringsbeslut kan bli föremål för domstolsprövning.Möjligheten att prioriteringsbeslut kan bli föremål fördomstolsprövning undersöks utifrån perspektivet om prioriteringsbeslutkan utgöra vad som inom den rättsliga terminologin benämns ”överklagbartförvaltningsbeslut” mot bakgrund av den generella överklagbarhetenenligt förvaltningslagen (2017:900). Även potentiella effekter för prioriteringsplattformengivet möjligheten att överklaga prioriteringsbeslututforskas. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tar i sin rapport Etiska vägvalvid en pandemi från år 2020 bland annat upp prioriteringsutmaningarcoronapandemin har ställt oss inför. De prioriteringsfrågor som tas upp iartikeln har tidigare inte diskuterats och ställer oss inför nya utmaningar.De kan i grunden påverka hur prioriteringar görs i hälso- och sjukvården,inte minst under en pandemi.
  •  
26.
  •  
27.
  •  
28.
  • Bernitz, Hedvig, 1970- (författare)
  • Frihet till religion och frihet från religion i skolan – elevers och lärares rättigheter
  • 2017
  • Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :3, s. 451-473
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Denna artikel avser att diskutera några av de svåra konflikter som uppkommer i skolans värld när rätten till religion står mot rätten att slippa religioneller mot religiös likgiltighet. Skolan ska ju vara icke-konfessionell men samtidigt, som representant för det allmänna, se till att både elevernas och lärarnas positiva och negativa religionsfrihet enligt regeringsformens andra kapitel garanteras. Skolan i sig ska vara religiöst neutral utan konfessionella inslag, men den måste likväl ge utrymme för både enskilda individers religiösa manifestationer och se till att ingen tvingas delta i religiösa arrangemang mot sin vilja. De två stora religionsfrihetsrättsliga frågorna och konfliktpunkterna,nämligen rätten till religion (positiv religionsfrihet) och rätten från religion (negativ religionsfrihet), är alltså i högsta grad aktuella även i ett sekulariserat samhälle och i en icke-konfessionell skola. Många elever och lärare vill visa sin religiösa tillhörighet, och manifesterar den genom bärande av t.ex. ett kors krig halsen, eller en slöja, turban eller kippa på huvudet. Andra elever och lärare störs av dessa manifestationer och vill helst slippa utsättas för dem. Mot bakgrund av hur få svenskar som finner religion viktigt torde det i ett skolsammanhang kunna tyckas att elever som kommer från religiöst präglade hem inte borde möta några problem i den svenska skolan, dvs. toleransen för dem och deras religiösa manifestationer borde inte vara ifrågasatt eftersom så få bryr sig om religion. Å andra sidan är det inte ovanligt att de som inte själva har någon religiös ståndpunkt ändå hyser väldigt bestämda åsikter om andra människors religiösa manifestationer. Ofta är det just manifestationen av religion som orsakar konflikter. När rätten till religion på detta sätt står mot rätten från religion uppkommer frågan om det är någon av dessa båda sidor av religionsfriheten som skolan i första hand ska skydda, eller om skyddet är likvärdigt. Vilken rätt har elever till religion i skolan, och hur stor hänsyn ska egentligen tas till andra elevers rätt från religion (i betydelsen rätt att slippa utsättas för andras religiösa uttryck)? En kort historisk tillbakablick visar att både rätten att fritt välja religion och rätten att slippa ”tvångsanslutas” till en viss religiös riktning är rättigheter som blivit verkliga i Sverige tämligen sent. Historiskt sett var Sverige, liksom alla europeiska länder, som bekant länge präglat av religiös intolerans, som både använts i maktsyfte, varit förevändning för krig men också drivit människor att emigrera från landet. Religionsfrihet började egentligen växa fram först under 1800-talet och har reglerats främst i 1809 års regeringsform(16  §), 1951 års religionsfrihetslag5 (då verklig religionsfrihet inklusive en mer allmän negativ religionsfrihet infördes) och slutligen i vår nuvarande RF. Våra nationella lagar har kompletterats av Europakonventionen (artikel 9)som Sverige anslöt sig till under 1950-talet, men som blev svensk lag först1995 (SFS 1994:1219). Numera förstärks religionsfriheten ytterligare genomEU:s rättighetsstadga, artikel 10.
  •  
29.
  •  
30.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 21-30 av 337
Typ av publikation
tidskriftsartikel (308)
recension (24)
annan publikation (2)
bokkapitel (2)
konstnärligt arbete (1)
forskningsöversikt (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (183)
refereegranskat (154)
Författare/redaktör
Persson, Vilhelm (21)
Wenander, Henrik (13)
Vahlne Westerhäll,, ... (11)
Mannelqvist, Ruth, 1 ... (10)
Bejstam, Lars (9)
Wahlberg, Lena (7)
visa fler...
Wejedal, Sebastian, ... (6)
Torp, Eivind (6)
Reichel, Jane, 1971- (5)
Johansson, Mats (5)
Mattsson, Titti (5)
Kindström Dahlin, Mo ... (5)
Bäckman, Therese, 19 ... (5)
Nilsson, Anna (4)
Östlund, Allison (4)
Bernitz, Hedvig, 197 ... (4)
Leviner, Pernilla, 1 ... (3)
Malmberg, Lars-Göran (3)
Darpö, Jan, 1952- (3)
Broström, Linus (3)
Wilske, Olof, 1975- (3)
Sallander, Ann-Sophi ... (3)
Enqvist, Lena, Juris ... (3)
Karlsson, Rikard, Un ... (3)
Erhag, Thomas, 1970 (2)
Lind, Anna-Sara, 197 ... (2)
Ahlin, Per (2)
Ahlin, Per, 1961- (2)
Örnberg, Åsa (2)
Hollander, Anna (2)
Westling, Sofie (2)
Eriksson, Stefan, 19 ... (2)
Tjernberg, Mats (2)
Stattin, Daniel (2)
Bejstam, Lars, 1952- (2)
Johansson, Svante O. ... (2)
Cameron, Iain, 1959- (2)
Langlet, David, 1977 (2)
Asplund, Ida, 1980- (2)
Slokenberga, Santa (2)
Zillén, Kavot, 1981- (2)
Holm, Louise, 1976 (2)
Fridström Montoya, T ... (2)
Indén, Tobias, 1977- (2)
Hjertstedt, Mattias, ... (2)
Bremdal, Patrik, 198 ... (2)
Mannelqvist, Ruth (2)
Bülow, William (2)
Hellner, Agnes, 1982 ... (2)
Magnusson Sjöberg, C ... (2)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (91)
Uppsala universitet (57)
Stockholms universitet (55)
Umeå universitet (51)
Göteborgs universitet (43)
Mittuniversitetet (16)
visa fler...
Örebro universitet (9)
Södertörns högskola (6)
Högskolan i Borås (5)
Luleå tekniska universitet (3)
Malmö universitet (3)
Linnéuniversitetet (3)
Linköpings universitet (2)
Karlstads universitet (1)
Marie Cederschiöld högskola (1)
Enskilda Högskolan Stockholm (1)
visa färre...
Språk
Svenska (327)
Engelska (9)
Danska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (295)
Medicin och hälsovetenskap (4)
Humaniora (3)
Naturvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy