| 41. |
|
|
| 42. |
- Bäckman, Therese
(författare)
-
Samverkan och uppgiftslämnande från socialtjänsten till polisen i det brottsförebyggande arbetet
- 2021
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En utgångspunkt för artikeln är att ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete gentemot unga i riskzonen för kriminalitet kräver samverkan på individnivå mellan polisen och socialtjänsten. I artikeln presenteras en analys av den rättsliga regleringen avseende samverkan och den rättsliga regleringen avseende uppgiftslämnande från socialtjänsten till polisen i förebyggande syfte. I artikeln visas bl.a. att den rättsliga regleringen inte uppställer krav på att samverkan på individnivå måste komma till stånd i det brottsförebyggande arbetet. Vidare kan den aktuella bestämmelsen om uppgiftslämnande anses utformad på ett sådant sätt att den har en återhållande effekt på socialtjänstens utlämnande av uppgifter till polisen. Den sammantagna bedömningen är att det finns anledning att förhålla sig kritisk till den rättsliga regleringens utformning. Samverkan på individnivå i det brottsförebyggande arbetet gentemot unga riskerar att bli ett retoriskt slagord utan något faktiskt innehåll.
|
|
| 43. |
- Cameron, Iain, 1959-
(författare)
-
Etikprövning av rättsdogmatisk forskning
- 2019
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; , s. 31-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Etikprövningslagen ställer krav på etikprövning av forskning. Den dominerande inställningen varit vid de juridiska fakulteterna har varit att rättsdogmatisk forskning inte omfattas av etikprövningslagen i den mån den avser allmänna handlingar och publicerade domar, eftersom det skulle strida mot den grundlagsskyddade rätten att ta del av allmänna handlingar. Central Etikprövningsnämnden (CEPN) har dock i två avgöranden ansett att även traditionell rättsvetenskaplig analys kan vara tillståndspliktig. I denna artikel argumenterar jag att CEPN:s beslut inte är proportionella och således strider mot den grundlagsskyddade informationsfriheten (Regeringsformen 2:1 p2). Om den nya Etikprövningsmyndigheten inte modifierar CEPN:s tidigare beslut kan och bör juridiska fakulteter åberopa sin grundlagsfästa skyldighet att inte tillämpa etikprövningslagen.
|
|
| 44. |
- Cameron, Iain, 1959-
(författare)
-
Konstitutionella rättigheter utövas gentemot det allmänna
- 2020
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; , s. 383-399
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln behandlar frågan mot vem eller vad konstitutionella rättigheter kan utövas. När rättighetskapitlet i den nuvarande regeringsformen (RF) kom till, angavs i förarbetena att konstitutionella rättigheter utövas gentemot det allmänna. Mycket har dock ändrats sedan år 1976 då rättighetskapitlet i RF antogs, bl.a. har Sverige införlivat Europakonvention om mänskliga rättigheter, och är, sedan 2009, bunden av EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Frågan som ställs är i vad mån, om någon, de nya rättighetskatalogerna, samt utvecklingen i samhället, har ändrat, eller borde ändra, vår bild av att konstitutionella rättigheter utövas endast gentemot det allmänna?
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Christiernsson, Anna, 1977-, et al.
(författare)
-
Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket : Del 1. Om utflyttning av trålgräns
- 2024
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 0015-8585. ; :2, s. 163-182
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under senare tid har mycket kritik riktats mot det storskaliga strömmingsfisket i Östersjön. Det anses medföra risker både för miljön och för det småskaliga kustfisket. Av denna anledning har en omfördelning av fiskemöjligheter samt en utflyttning av trålgränsen föreslagits. I två artiklar, del 1 och 2, analyserar vi rättsliga förutsättningar för att genomföra dessa två åtgärder i Sveriges territorialhav. I den första delen behandlar vi frågan om utflyttning av trålgräns och särskilt medlemsstaters handlingsutrymme enligt EU-rätten, givet EU:s exklusiva kompetens, att införa förbud som också träffar andra staters fiske. I den andra delen behandlar vi frågan om omfördelningar av fiskemöjligheter och särskilt medlemsstaters handlingsutrymme enligt EU-rätten att anta en nationell metod för fördelning av fiskemöjligheter som innebär en ojämlik behandling av nationella fiskefartyg. Sammanfattningsvis visar analyserna i den första delen att det föreligger ett relativt stort utrymme för Sverige att anta nationella fiskeregler av miljöskäl i territorialhavet, även i områden där andra stater har tillträde, samt att åtgärder inte förutsätter fullständig vetenskaplig säkerhet om åtgärdernas effekt eller att åtgärderna ensamt säkerställer målen. En annan slutsats är att åtgärder som antas av stater i enlighet med bemyndigande i EU-rätten gäller före de bilaterala fiskeavtalen mellan medlemsstater vid eventuella konflikter.
|
|
| 50. |
- Croneberg, Richard
(författare)
-
Bland falukorvar, index och prisbasbelopp – en analys av förhållandet mellan konsumentprisindex och prisbasbeloppen i ljuset av ett antal normgivningsfrågor
- 2024
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig tidskrift. - 0015-8585. ; :3, s. 281-313
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under de senaste åren har prisutvecklingen i ekonomin stått i centrum för såväl penning- som finanspolitiken, där ambitionen att motverka de spirande priserna resulterat i höjd styrränta och strama statsbudgetar. Samtidigt utgår de åtgärder som introducerats för att motverka prisstegringen i ekonomin på beslutsunderlag som många gånger vilar på skönsmässiga bedömningar, där inte minst expertmyndigheten SCB:s kvalitetsjusteringar vid fastställandet av konsumentprisindex (KPI) kan diskuteras ur ett normgivningsperspektiv. Utifrån en grundlig genomgång av de beslutsstrukturer som omgärdar fastställandet av KPI, följt av en genomgång av de beslut som berör prisbasbeloppen, diskuteras i förevarande artikel expertmyndigheternas roll och inflytande över hur prisutvecklingen mäts och kompenseras för i den svenska ekonomin.
|
|
