| 41. |
- Flodgren, Boel
(författare)
-
Jämkning av kommersiella avtal mellan jämbördiga parter - reflektioner kring 36 § avtalslagen utifrån några aktuella rättsliga avgöranden
- 2024
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2024:1, s. 33-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel förmedlar några iakttagelser från den allmänna avtalsrätten. Det handlar om tillämpningen på senare tid av den ständigt aktuella 36 § i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen alternativt AvtL) i kommersiella avtalsrelationer. Mina iakttagelser leder till slutsatsen att den starka restriktivitet i tillämpningen som förarbetena till 36 § uppmanade till inte längre gäller.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Gorton, Lars
(författare)
-
Borgen - säkerhet för vad?
- 2001
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :1, s. 27-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Gustafsson, Kristian
(författare)
-
På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :10/19, s. 913-921
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostads-rätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige. Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen.
|
|
| 46. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Bevisbördans placering i fordringsmål - en rättsfallsstudie
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4/18, s. 360-374
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”De skäl som anförs i ’Tandläkarens olycka’ (NJA 2014 s. 364) rörande bevisbördans placering bygger i huvudsak på att ett påstående om försträckning står emot ett påstående av benefik karaktär …. De kan därför inte anses göra sig gällande med samma styrka när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. […] Mot denna bakgrund finns anledning att i nu diskuterade fall falla tillbaka på huvudregeln, nämligen att den som påstår försträckning har bevisbördan för påståendet.” Citatet är taget ur Högsta domstolens dom den 22 december 2017 i mål nr T 5183-16 (nedan Terrys Restaurang). Genom avgörandet har Högsta domstolen frångått det missbruksresonemang som lanserades i Tandläkarens olycka och fastslagit att resonemanget inte är tillämpligt då svarandens förklaring till mottagandet av pengar inte är av benefik karaktär. I denna artikel analyseras och problematiseras de båda avgörandena från ett processrättsligt perspektiv. Slutsatsen är att Högsta domstolen skapat ett oförutsägbart rättsläge där karaktären på svarandens förklaring är avgörande för hur bevisbördan placeras.
|
|
| 47. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/19, s. 705-720
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångspunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094). I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i NJA 2019 s. 23, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall.
|
|
| 48. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/20, s. 546-570
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vidLunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober 2019 tydliggjorde sin syn på frågan var det därför ett välkommet klargörande. I artikeln presenteras några reflektioner med anledning av domstolens uttalande.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt : Dataskyddsförordningens tillämpning på marknadsföring och marknadsrättens tillämpning på kommersiell personuppgiftsbehandling
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 140-169
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar.
|
|
